En tidslinje över Lunds historia med start 990 och slut (för närvarande!) 2023 – året då Domkyrkan firade 900 år.
990 är året då man tror att Lund grundas, troligen av det danska kungahuset. Lunds första träkyrka uppförs i mitten av en stor kyrkogård norr om nuvarande Kattesund. De äldsta gravarna här har kunnat dateras till tiden omkring 990. Modellen på bilden visar hur man, utifrån arkivmaterial och arkeologiska undersökningar, tror att Lund kan tänkas […]
995 föds Knut den Store, son till den danske kungen Sven Tveskägg. Han ansågs länge vara Lunds grundare.
995 låter Sven Tveskägg slå sina första mynt. En del omständigheter tyder på att Lund mycket väl kan ha varit myntort redan vid denna tid. I den välkända skatten från Igelösa norr om staden finns det mynt som kan ha producerats i Lund. Skatten är nedgrävd senast 1007. Knut den Store hade under flera års […]
Det exakta året för Lunds grundande kan aldrig slås fast. 1020 var det approximativa grundläggningsåret som låg bakom stadens 950-årsjubileum 1970. Fem år efter det blev det dock möjligt att med hjälp av årsdateringar slå fast att staden var äldre än så. Det är dock viktigt att notera att det idag vedertagna året för grundandet […]
1042-1047 var den norske kungen Magnus även kung över Danmark. Han satte Sven Estridsson att råda över landet. Snart blossade en maktstrid upp som pågick fram till 1047 då Magnus avled och Sven Estridsson till slut blev kung. Sven kom att regera länge – 27 år – och under denna tid skedde mycket av stor […]
Sankt Drottens kyrka byggs troligen omkring år 1050. Det är en 50 meter lång byggnad med udda form, vilket kan indikera att detta varit en biskopskyrka. Läs mer om S:t Drottens kyrka här
1060 blir Henrik Lunds förste biskop. Denne engelsman hade varit biskop på Orkneyöarna och kapellan vid Knut den Stores hov. Henrik som företrädde den anglosaxiska kyrkan hade en konkurrent i Egino som samtidigt blev biskop i Dalby. Efter Henriks död 1066 blir Egino biskop i Lund över ett samlat lundastift. Därmed hade den tyska kyrkan […]
Redan under 1070-talet, under Harald Heins regeringstid, bör Allhegonaklostret norr om Lund ha blivit uppfört. Det är benedikter av cluniacensorden som upprättar detta Lunds första kloster. Troligen är Allhelgonaklostret från början huvudsakligen byggt i trä. Bara själva klosterkyrkan är ett romanskt stenbygge. Läs mer om Allhelgonaklostret här.
1085 får Domkyrkan i Lund en stor gåva av kungen Knut den helige. Gåvan omfattar stora jordegendomar på Själland och i Skåne samt skatteinkomster från bland andra Lund (21 mark om året). Gåvobrevet som är daterat den 21 maj 1085 ger Domkyrkan och domkapitlet en fast ekonomisk grund och blev av stor betydelse för skapandet […]
1123 invigs kryptan i Domkyrkan. Detta är den första delen som färdigställs i det väldiga katedralbygget som påbörjats på 1080-talet. Det första altaret invigs av ärkebiskop Asker med reliknedläggning. Detta enligt Necrologium Lundense dvs den dödbok där man antecknar dödsdagarna för medlemmarna av domkapitlet. Nekrologiet som tillkommer samtidigt som kryptinvigningen är kanske den viktigaste källan […]
Inbördeskrig i Danmark, strid om kungakronan. Bl.a. var ärkebiskopen i Lund – Ascer – inblandad.Saxo Grammaticus beskriver ca 1200 händelsen vid Foteviken.
Cirka år 1145 grundas S:t Peters nunnekloster av ärkebiskop Eskil för benediktinorden. Det helgas åt S:ta Maria och S:t Peter. Klostret har en fyrsidig sluten planform med längorna uppförda norr om kyrkan. Tolv nunnor har sin gärning här och klostret är förmöget. De äger ett stort antal gårdar i Skåne och inkomster av laxfiske i […]
1145 invigs högaltaret i Domkyrkan. Det är ärkebiskop Eskil som förrättar invigningen i närvaro av en lysande församling furstar och stormän. Altaret tillägnas jungfru Maria och den helige Laurentius. Domkyrkan är vid denna tidpunkt troligen färdigställd med undantag för västpartiet. Ambitionsnivån är också mycket hög, förebild är katedralen i Spier, den tyska kejsarens gravkyrka. En […]
Vid 1100-talets mitt byggs öster om Lund ett sjukhus för de som led av spetälska (lepra), S:t Jörgens hospital. Denna typ av hospital lades alltid en liten bit utanför städerna, man är medveten om smittoriskerna. De intagna lever här ett klosterliknande liv. Under medeltidens senare del blir lepran alltmer ovanlig och S:t Jörgens hospital läggs […]
Stora bränder med åtföljande uppbyggnad 1172, 1234, 1263, 1287 och 1361
Bondesamhället – med stöd från adeln – kämpade mot kyrkan. 1180 reste sig den skånska allmogen mot ärkebiskop Absalon, det var bland annat ett strikt utkrävande av biskopstiondet som var orsaken. Absalon fick fara till Lund där de kungliga ombudsmännen råkat illa ut vid landstinget; en hade till och med fått rädda sig in i […]
1182 förlorar en skånsk bondehär ett slag mot kungamakten, troligen vid Höje å helt nära Lund. Samma år kväser ärkebiskop Absalon de upproriska skåningarna vid landstinget i Lund. Till sin hjälp har han själländska trupper.
År 1192 brinner Allhelgonaklostret ner. De stora skador som denna eld gjorde berodde till stor del på att klostret ännu huvudsakligen bestod av träbyggnader. Läs mer om Allhelgonaklostret här
1223 grundas dominikanernas (svartbrödernas) kloster vid Kiliansgatan. Detta kommer så småningom att bli en stor klosteranläggning som helt är uppförd i tegel. Dominikanerna bidrog mycket till att tekniken att bygga i tegel utvecklas i Norden. Svartbrödraklostret i Lund är det första i Danmark. Efter reformationen rivs klostret snart och det skall dröja långt in på […]
Kung Valdemars jordbok upprättas 1231. Det är en förteckning över kungens (kronans) egendomar i Lund. Lund ingår liksom nästan alla andra danska städer i det kungliga ägandet – kungalevet.
1234 drabbas Domkyrkan av en katastrofartad brand. Taket störtar in och måste senare återuppbyggas med valvslagning. Anledningen till branden är okänd, kanske kan det varit blixten som slog ner. Vid denna tid är Uffe Trugotsson ärkebiskop och denne skänker pengar både till uppförande av valv, till nya fönster och till en ny predikstol. Kyrkan hade […]
1238 grundas det andra stora tiggarmunksklostret i Lund, Gråbrödraklostret. Ordens grundare är Franciscus av Assisi och bröderna kallas egentligen för franciskaner. Lundaklostret blir det först av fyra i Skåne och tillkommer med starkt stöd från ärkebiskopen Uffe Trugotsson. Gråbrödraklostret är liksom Svartbrödraklostret byggt i tegel. Idag ligger klosterkyrkans lämningar till stora delar dolda under Klostergatans […]
1263 drabbas Lund av ännu en eldsvåda. Fyra kyrkor och en stor del av staden eldhärjas.Lund har brunnit många gånger.
1269 omtalas de första badstugorna i Lund.
1274 läggs ärkebiskop Jakob Erlandsson till sista vilan i gråbrödernas kyrka. Han hade dött på Rügen på hemväg från Rom efter en landsförvisning som haft sina orsaker i konflikten mellan mellan kyrklig och kunglig maktutövning.
En stor del av staden brinner ner, däribland Svartbrödraklostret.
1288 omtalas Fiskaregatan (via piscatorum). Det är den första gata som nämns med eget namn. Troligen avses nuvarande Lilla Fiskaregatan. Året efter, 1289, omnämns för första gång Bredgatan (lata platea).
Danske hertigen Christoffer forslade dem till Själland. Han plundrade, härjade och brände i Domkyrkan.
1332 blir det allmänt uppror i Skåne mot holsteinarna och ”tidigt en morgon dräpte de danske många holsteinare i Lund, för att de voro så obarmhärtiga mot landet”. Ärkebiskopen förhandlar med den svenske kungen Magnus Eriksson, som hjälper till att fördriva tyskarna. Efter detta hamnar Skåne i svensk förvaltning i 30 år.
1337 nämns för första gången borgmästare i Lund. De var under medeltiden minst två och valdes av rådet, som troligen tillkommer under 1200-talet som ett uttryck för ökande borgerligt självstyre.
1348 drabbar digerdöden Danmark och med all sannolikhet även Skåne och Lund. Dock saknas det några direkta uppgifter om den svarta dödens härjningar i staden. Digerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, var en zoonotisk pandemisk sjukdom under medeltiden som i genomsnitt dödade var tredje person i Europa och i stort sett alla […]
Lund får sitt första sigill 1350. Omskriften lyder: SECRETUM CIVIUM LUNDENSIUM (Lunds borgares sigill). Sigillet användes så sent som 1587 och är inte ett jordfynd.Den tornförsedda befästningsmuren är en symbolbild. Stadsbefästningen var av betydligt enklare slag, en palissadförsedd jordvall med vallgrav och porttorn som under 1300-talets andra hälft byggdes med tegel. Frågan om vallens tillkomst […]
1352 nämns för första gången det prästgille som länge kallades det Stora prästagillet. Idag är Sodalitium Majus Lundense dess sentida efterföljare.
1359 drabbas Skåne och Lund återigen av pesten.
1361 upphör den skånska unionen med Sverige. Valdemar Atterdag återtar landskapet och kommer till Lund vid jultid. Den 7 januari 1361 utfärdar han de äldsta bevarade privilegierna för borgarna i staden. I privilegierna stadgas det att tyska köpmän inte får köpa hudar, fläsk och smör i annat skick än saltat och i bestämda kvantiteter. De […]
1375 sätts de 78 korstolarna upp i Domkyrkan. Dessa är tillverkade i ek på 1300-talet. Ursprungligen var de avsedda för Domkyrkans präster och hade då en annan placering i högkoret. Sniderierna består bland annat av bilder ur gamla testamentet. Förmodligen har stolarna varit målade och än idag kan man på vissa stolar ana färgrester av […]
1387 kommer drottning Margareta till Lund med hjärtat och inälvorna från sonen Olof (tronföljaren) som dött på Falsterbohus. Kvarlevorna jordas i Domkyrkan. Därefter hålls de viktigaste politiska överläggningar som Lund var plats för och som ledde fram till att Margareta den 10 augusti hyllades som ”Danmarks fullmäktiga fru, husbonde och förmyndare” i Domkyrkan och givetvis […]
1389 låter ärkebiskopen Magnus Nilsson föra benen av det lokala skånska helgonet Magnhild från ett kapell i Fulltofta vid Ringsjön till Lunds Domkyrka.
1395 får Domkyrkan en av sina klockor som 309 år senare, 1704, fick gjutas om. Den är signerad av mästaren Petrus Englekini. Kyrkklockor göts redan vid 1100-talets mitt i Lund och klockgjutarna fick naturligtvis en bra marknad i det kyrktäta Lund.
1398 får Domkyrkan det altarskåp som finns uppställt i koret. Förmodligen är detta det finaste i sitt slag i hela Östersjöområdet vid denna tid. Altarskåpet är ett nordtyskt arbete och bekostas åtminstone delvis av en fru Ida Persdotter (Falk).
1406 håller drottning Margareta bröllop i Lund för Erik av Pommern och Filippa. Flera veckors festligheter inramar själva bröllopsdagen som är den 26 oktober.
1429 Mårtensgatan (sancti Mortens gadhe) omtalas för första gången.
Medeltidens Lund var en kyrkostad och domkyrkans behov gjorde Lund till Nordens främsta centrum för bildning. Redan 1438 inrättade franciskankonventet ett studium generale. Det låg i nuvarande Klostergatan och förmedlade undervisning på högskolenivå.
1446 S:t Månsgatan (S. Magnusi gadhe) omtalas för första gången.
Svenskarna besegrade en skånsk bondehär vid Dalby. Lundagård och Domkyrkan försvarades medan själva staden Lund brändes till stor del.
De båda marknaderna i Lund, Trehögarsmarknaden och Laurentiusmarknaden, omtalas för första gången 1449. Vid denna tid var båda dock etablerade företeelser. Trehögarsmarknad hölls på våren efter Kristi himmelsfärdsdag och Laurentiusmarknaden hölls den 10 augusti. Båda var fria marknader, dvs vem som helst fick lov att bedriva handel på dem.
Den svenske kungen Karl Knutsson kommer till Skåne med en här 1452. Med tiden anländer han till Lund med ”kärrebössor”, dvs kanoner. Den 16 februari står han med sina styrkor utanför staden och försöker med förhandlingar locka ärkebiskopen att byta sida. Tillslut angriper Karl Knutsson Lund och lägger staden i aska och ruiner. Dock får […]
Ärkebiskopen Tuve Nilsson låter enligt uppgift omgärda Lundagård med en mur 1459 och befäster också själva ärkebiskopspalatset med mur. Troligtvis är dock ärkebiskopens område redan sedan tidigare befäst, men man ser helt enkelt till att förstärka försvarsverken, med all säkerhet med tanke på händelserna 1452 när Karl Knutsson anföll staden och biskopsborgen. Läs mer om […]
En avskrift av de viktigaste breven i domkapitlets stora dokumentsamling görs. 428 brev kopieras i vad som kommer att kallas ”Lundaboken” eller ”Registrum ecclesie Lundensis”.
Kung Hans bestämmer 1502 att Lund ska vara plats för de skånska städernas årliga överläggningar om handeln. Tidpunkten sätts till den 29 juni.
Kristian II låter 1513 flytta det skånska landstinget till Landskrona. Efter protester från bland annat biskopen kommer dock landstinget att flytta tillbaka till Lund.
Domkyrkan får 1513 den kyrkklocka som än idag hänger i det norra tornet. Den gjuts av Johannes Fastenove som vid denna tid är klockgjutare i Köpenhamn. Den kallas för Lillklockan (även Birgers klocka) och är Domkyrkans äldsta klocka i bruk. Klockan väger 800-1000 kg och tonen är ciss.
Domkyrkans storklocka, den berömda ”Maria Laura”, gjuts om 1518. Efter denna omgjutning väger klockan 9 140 kg.
Ärkebiskopen i Lund lägger 1519 Sverige under interdikt (förbud mot gudstjänst).
Birger Gunnarsson dör 1519. Han är den siste lundensiske ärkebiskop som vigs till sitt ämbete av påven. Gunnarsson läggs i den sedan tidigare färdigställda sarkofagen som än idag står på sin plats i kryptan. Efter hans död vidtar en tid av upplösning och förnedring för domkapitlet i Lund som inte kan hävda sig mot kungamakten […]
Birger Gunnarsson kallar in den westfaliske stenmästaren Adam von Düren för att göra reparationsarbeten på Domkyrkan. Von Düren sätter kryptan i stånd och leder vatten från kryptan genom en stentrumma ner mot Stortorget. Han utför också Birger Gunnarssons sarkofag och tillverkar 1514 det märkliga brunnskaret för brunnen i kryptan. 1523-1528 är Adam von Düren åter […]
Fredrik I hyllas 1523 på Lerbäckshög. Den 23 juli utfärdar han i Lund ett skyddsbrev som garanterar att staden fortsatt ska ligga under kronan och inte förlänas bort till någon adelsman.
Ett uppror bryter ut i Skåne 1524. Anledningen är en extraskatt. Upproret slås ner med stor grymhet.
De skånska bönderna reser sig på nytt mot kungmakten 1525. De leds av Sören Norby som är trogen den landsflyktige Kristian II. Den 28 april kommer en här med tyska legoknektar till Lund under ledning av Johan Rantzau, staden hålls då besatt av Sören Norbys styrkor bestående av ungefär 8000 man. Slaget kommer att stå […]
Den evangeliska läran predikas 1527 obehindrat i Malmö. I Lund står ärkebiskopen maktlös. Samma år genomför Gustav Vasa reformationen i Sverige.
1534-1536 är det inbördeskrig i Danmark. Detta har fått namnet grevefejden och börjar som en konflikt mellan det evangeliska Lübeck och den nya lärans anhängare i Danmark på den ena sidan och högadeln och prästerna tillsammans med anhängare till katolicismen på den andra.
Ärkebiskop Torbern Bille införskaffar 1534 en kanon för Lundagårds försvar.
Kristofer av Oldenburg besegras 1535 av en svensk här vid Helsingborg. Därefter förläggs svensk trupp i Lund, där riksrådsmöten hålls under ärkebiskopens värdskap.
Den 18 augusti 1535 låter Kristian III hylla sig som kung av skåningarna på Lerbäckshög.
Den 30 oktober 1536 utfärdar herredagen i Köpenhamn den recess som innebär att reformationen av den danska kyrkan blir ett faktum. Biskoparna avsätts och deras gods och gårdar dras in till kronan. Domkapitlet och klostren lämnas dock orörda. Beslutet som tas i Köpenhamn innebär att Lunds medeltida storhetstid nu definitivt är över.
1537 befalls det att borgmästare och råd i städerna ska skapa härbärgen för resande. Tidigare har bland annat klostren svarat för sådana tjänster. Städerna befalls också att stenlägga gator och att hålla dessa rena. Efter reformationen delas Lund in i fyra administrativa enheter: Krafts rote, Vårfru rote, Drottens rote och Clemens rote. Rotarna får sina […]
Den 12 augusti 1537 tvingas ärkebiskopen Torbern Bille att avsäga sig ämbetet. Det 433 år gamla ärkebiskopssätet tillhör nu historien. Lundagård tillfaller staten och istället för en ärkesbiskop tillsätts nu en superintendent som chef för stiftet och domkapitlet. Den 2 september vigs Frans Vormordsen i Köpenhamn till Lunds förste superintendent, vilket ungefär motsvarar en biskop.
En kunglig befallning går 1537 ut till borgarna i Lund att ”nedbryta de kyrkor och kyrkogårdar därstädes”. Rivningsarbetena påbörjas omgående på flera av stadens kyrkor och kloster. Rivningsmaterialet transporteras i väldig omfattning till Malmö där det kommer att användas i befästningsarbetena.
Ett kungligt beslut delges Lund 1541 att S:t Clemens kyrkogård får utnyttjas till ett rådhusbygge. Det förefaller som att det medeltida rådhuset blivit förstört kort efter reformationen. Ett nytt rådhus byggs omgående på den rivna kyrkans grund.
Dackeupproret bryter ut 1542. I Lund märks detta på utskrivning av 15 fältutrustade borgare som ska skickas till Sölvesborg för att tillsammans med andra skåningar hjälpa svenskarna mot Dacke.
En uppgörelse kommer till stånd 1544 om kyrkliga egendomar i Lund som överlåtits till arrendatorer med ärftlig besittningsrätt.
1554 bestäms att mönstring för krigstjänst ska ske varje år i köpstäderna. En sådan mönstringsrulla finns bevarad för år 1558 från Lund och har 180 borgare förtecknade.
De sista nunnorna förs 1560 över från Bosjökloster till S:t Peters kloster i Lund. På 1580-talet tar det definitivt slut med lundaklostret. Klostrets kyrka undgår rivning eftersom den är församlingskyrka i en landsförsamling.
Lund får 1562 exotiskt besök i form av en 150 man stark rysk beskickning som varit hos kungen i Köpenhamn och nu ska vistas i Lund i väntan på att kunna åka hem. Först i maj 1563 blir lundaborna av med det krävande och föga välkomna besöket. En medlem i delegationen dör i Lund och […]
Danmark förklarar krig mot Sverige och detta blir inledningen på det nordiska sjuårskriget. Daniel Rantzau samlar ett infanteriregemente i Lund och trupperna lägger samma år sitt vinterläger i staden. Resten av kriget innebär extra skatter och förläggning av krigsfolk för Lund.
1577 har Maria Laura ringt färdigt i Domkyrkan. Storklockan har spruckit och resterna hämtas till Kronborg där två nya klockor kan gjutas av den mer än 9 ton tunga klockan som varit Domkyrkans stolthet.
Lundagårdshuset byggs 1578 som residens för kungens befallningshavare – länsmannen – och som bostad för kungen när han gästar Lund. Vid det här laget är Lundagårds bebyggelse med det gamla ärkebiskopspalatset starkt förfallet. Läs mer om Lundagårdshuset här.
Ett nytt rådhus byggs 1586 på den medeltida rådhustomten vid Stortorget. Detta kommer sedan i sin tur att förstöras 1678.
Det s.k. Karl XII-huset byggs 1586-1589 i holländsk renässansstil av Corfitz Viffert. Dess tomt omfattar större delen av det som idag är kvarteret Katedralskolan. Läs mer om Karl XII-huset här.
Helgeandshuset innanför Södertull tar 1587 över sjuklingarna från S:t Jörgens hospital öster om Lund. Hospitalet rivs. Läs mer om Sankt Jörgens hospital.
Allhelgonaklostrets dopfunt forslas 1595 till Genarps kyrka där den fortfarande finns kvar. Läs mer om Genarps kyrka här.
1599-1602 rasar en våldsam pest. I Köpenhamn dog mellan 8000 och 16000 människor. Pesten hemsöker också Malmö och Lund.
1610 hyllas Kristian IV:s son Kristian, inte på den traditionella platsen Lerbäckshög, utan på Stortorget. Detta blir den sista kungahyllningen i Lund.
Lund får sitt första apotek år 1624. Det ligger då ungefär på samma plats som apoteket Svanen ligger idag.
1637 drabbas Skåne och Lund av pesten igen. Enbart i Köpenhamn dör 5000 personer.
1641 utverkar domkapitlet Kristian IV:s tillåtelse att sälja kapitelresidensen. Bland annat säljs nu Kanikresidenset vid Kiliansgatan. Läs mer om Kanikresidenset här.
Den 29 februari 1644 intar Gustav Horn Lund och förlägger sin här i och omkring staden. I slutet av mars avtågar man mot Landskrona. I Lund far svenskarna vandaliserande fram, både mot bebyggelse och egendom. Lunds invånare har sannerligen mycket att klaga på…
Svenskarna under Horn brände byn. Stor förödelse i Skåne.
Freden i Brömsebro avslutar den 13 augusti 1645 Torstensons krig, som inleddes 1643 mellan Sverige och Danmark-Norge under drottning Kristinas respektive Kristian IV av Danmarks regeringsperioder. I förhandlingarna företräds Sverige av Axel Oxenstierna och Danmark av Corfitz Ulfeldt. De militära framgångarna i kriget för Sverige gör att de svenska kraven är mycket långtgående. Freden innebär […]
Freden i Roskilde är det fredsfördrag mellan Sverige och Danmark-Norge som sluts i den danska staden Roskilde den 26 februari 1658, och som avslutar, det av Danmark startade, Karl X Gustavs första danska krig. Under kriget har, bland annat, Karl X Gustav från Jylland tågat på isen över Bälten mot Köpenhamn med den Svenska armén. […]
1658 kommer Karl X Gustav till Lund. Det svenska sällskapet blir inte särskilt imponerade av staden, vilken besiktigas under ledning av superintendenten Peder Vinstrup.
Freden i Köpenhamn, Köpenhamnsfreden, kallas det fredsavtal som slöts mellan Sverige och Danmark 27 maj 1660. Efter freden i Roskilde 26 februari två år tidigare,1658, bröt krig ut igen i juni 1658. I Köpenhamnsfreden bekräftas fredsfördraget från 1658 med undantagen att Sverige avhände sig Trondheims län och Bornholm mot att 18 gods i Skåne, de […]
1660 tillträder den förste svenske borgmästaren i Lund. Hans namn är Per Tolsten och han får ingen lätt ämbetstid i den så dansksinnade staden.
1662 införs lilla tullen eller landtullen som innebär att varor och införs i Lund beskattas vid stadgränsen. Den medeltida stadsbefästningen kommer då att tjäna som tullgräns.
Danmark förlorar Skåne, Blekinge och Halland till Sverige vid freden i Roskilde 1658. Som ett led i försvenskningen av Skånelandskapen grundas Lunds universitet 1666 . Det hade tidigare funnits ett studium generale (ungefär högskola) för blivande präster i Lund, grundat 1438 och i funktion in på 1500-talet. Det nya universitetet får namnet Regia Academia Carolina […]
1673 kommer Karl XI på sin Eriksgata till Lund i sällskap med änkedrottningen Hedvig Eleonora och med uppvaktning på 170 personer.
Slaget vid Lund stod den 4 december 1676 i ett område norr om staden. Striden stod mellan den invaderande danska armén bestående av ungefär 13 000 soldater under Kristian V och den svenska armén bestående av ungefär 8 000 soldater under Karl XI. Det är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. […]
Skåne blev skådeplatsen för fälttåg och svåra härjningar under 1670-talet. Universitetet stängdes och dess tillhörigheter fördes i säkerhet till Malmö inför annalkande dansk trupp redan i månadsskiftet juni/juli 1676. Slaget vid Lund stod sedan 4 december. Läs mer om universitetets historia här.
Den 11 augusti 1678 kommer en dansk strövkår till Lund och sätter staden i brand. Rådhuset försvinner i lågorna men Domkyrkan räddas i sista stund. 163 av stadens 304 gårdar brinner ner till grunden. Särskilt hårt drabbas de centrala och norra stadsdelarna. Det skånska kriget är vid det här laget förlorat för danskarna som i […]
1679 sluter man fred i Lund efter det skånska kriget. Fredsförhandlingarna pågår från 12 maj till 27 september då fredstraktaten undertecknas. Detta sker sannolikt i ”Dekanresidenset” vid S:t Kyrkogatan. Freden innebär också att skåningarna ska behålla gammal lag och rätt.
1680 får ingenjör Peter Bruse i uppdrag att upprätta en karta över Lund som kan vara till underlag för stadens återuppbyggande. Erik Dahlberg, som var generalguvernör för Skåne, la in ett gaturegleringsförslag på kartan. Läs mer om Kartornas Lund här.
1680 kommer en kunglig resolution som bestämmer att biskopsämbetet i Lund ska förvaltas på samma sätt som i övriga Sverige. Canutus Hahn var då biskop i Lund.
1681 får generalguvernören de skånska städerna att anhålla om att svensk lag ska införas. Den svenske kungen Karl XI bifaller detta året därpå.
Den 3 mars 1681 bestäms att biskopssätet ska förläggas till Lund. Det hade då diskuterats vilken stad i Skåne som skulle bli stiftsort.
1682 kan Lunds universitet återinvigas. Verksamheten hade legat nere sedan det skånska kriget och Kristianstad hade föreslagits som plats för akademin. Läs mer om Universitetets historia här.
1682 bestäms att svenska regler ska gälla för hantverksskråna. Det är den svenska skråordningen från 1669 som införs.
1687-1702 planeras och genomförs gatugenombrottet väster om Domkyrkan, det som kommer att bli Stora Kyrkogatan.
1688 överlåts Lundagård med residenshuset (det sk Lundagårdshuset) till universtitetet. Läs mer om Lundagårds historia här.
1691 upprättas en sjättepengingslängd över Lund, dvs en skattelängd över stadens borgare. Denna är ett viktigt dokument eftersom den också redogör för gårdarna som fanns i staden vid denna tid.
1695 upprättas en brandordning. Det skall finnas brandmästare och utrustning i varje rote. Med genomförandet blir det dock si och så…
1695 börjar domkyrkorådet sin verksamhet. Läs mer om Domkyrkans historia här.
1699-1700 bygger man återigen rådhus vid Stortorget. Detta är ett korsvirkeshus med tegeltak. Här inryms också utskänkningslokalen Drufwan.
Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa. Kriget utkämpades mellan Sverige, hertigdömet Holstein-Gottorp och 1710–1713 även Osmanska riket å ena sidan och å andra sidan en koalition bestående av Sachsen-Polen, Danmark-Norge och Ryssland.
1707 kom Magnus Stenbock på officiellt besök i Lund. Han hade blivit guvernör för Skåne och skrev i Lund ut krigsfolk ur den skånska allmogen.
Den 2 november 1709 kom en dansk armé till skånsk mark. I december förlades 500 man danskt rytteri i staden.
1711 brann 36 gårdar och det 1699 nybyggda rådhuset ned. Även nu gick mängder av arkivhandlingar till spillo.
1712 drabbades Lund av en böldpest som svepte över landet från Stockholm. Sammanlagt 136 offer krävdes. De begravdes på S:t Måns och Maria Magle Kyrkogård. I februari 1713 anses faran vara över. Vi duniversitet orsakar böldpesten avbrott i nästan all undervisning och lärare och studenter flyr ut på landet. Det är bara professor Andreas Rydelius […]
1713 upprättades en taxeringslängd för Lund. Det var ett resultat av kungens försök att reformera förmögenhetsbeskattningen. Notabelt är att de rikaste personerna i var rote var professorer.
1716-1718 vistas Karl XII i Lund. Han kommer till staden den 6 september 1716 och upprättar sitt högkvarter här. Kungen bor i renässanshuset vid hörnet av St. Södergatan och Svanegatan. Han låter rusta upp gården. Den medföljande skaran; hovstat, kansli, militär personal osv uppgår till över 500 personer. Den 11 juni lämnar 1718 Karl Xll […]
1717-1718, i samband med Karl XII:s vistelse i staden som då fungerade som Sveriges de facto huvudstad, ger boktryckaren Abraham Haberegger i Lund ut Skånes första tidning ”Lundska Lögerdags Courant”. Detta är troligen den första tidning som ges ut i Skåne. Sammanlagt kommer 75 nummer att ges ut innan den kom ut den 19 juni […]
Den 20 augusti 1722 besökte Fredrik I och hans drottning Ulrika Eleonora Lund. Staden snyggades på olika sätt upp inför besöket.
1727 kommer Carl Von Linné till Lund för ett par terminers studier. Läs mer om Carl von Linné här.
1734 antas en ny brandordning för Lund. Man återkommer än en gång till problemet med halmtaken som inom tjugo år skall ersättas med tegeltak.
1735 kunde Lund äntligen bygga nytt rådhus efter det som brunnit ned 1711.
Hans Borg startar år 1735 ett färgeri för tyg. Företaget har framtiden för sig och avvecklas slutgiltigt först på 1970-talet. Läs mer om Borgs Färgeri här
Den 16 juli 1744 kommer kung Adolf Fredrik till Lund. Som vanligt tar man tillfället i akt att snygga upp staden. Staden och akademien enas inför besöket om att sluta tvista om äganderätten till den plats vid St. Kyrkogatan som kallades Lilla torget. Denna görs i ordning och stensätts.
1749 besöker Carl von Linné Lund på sin skånska resa . Han finner staden vara i bättre skick än då han studerade där och berömmer Hårlemans nyanläggning av Lundagård. Läs mer om Linnés återkomst till Lund här
1758 kommer en viktig nyordning i och med att fast tomtindelning införs i Lund. Nummer sätts på husen i staden. Denna numrering kommer att med justeringar gälla ända till 1924.
1768 inrättas det första länslasarettet i Lund. Starten är blygsam med endast två sjuksängar i en byggnad på den plats där universitetshuset ligger idag.
Det blev senare flera besök
1783 är lantmätaren Caspar Magnus Espman färdig med en av magistraten beställd karta över Lund. De nya fasta tomtnumren finns för första gången på denna karta. Espman förtecknar dessutom både gatunamnen och tomtägarna. Läs mer här
1788 byggs Wickmanska gården av köpmannen Jacob Lindschoug. Gården skiljer sig den gången både arkitektoniskt och byggnadstekniskt från sina enklare grannhus vid Bredgatan. Wickmanska gården är stadens bäst bevarade hus fram till branden 2002 då väsentliga delar förstörs. Wickmanska gården har efter det återuppbyggts likadant som i sitt ursprungliga skick. Läs mer om Wickmanska gården […]
1794 låter handelsmannen Malte Damsberg uppföra gatuhuset i norra längan i Kjederqvistska gården vid Bredgatan. Hela gårdsanläggningen står färdig 1813. Gården är liksom den Wickmanska en typisk köpmannagård från tiden omkring 1800 och byggd i en kvalitativt högtstående korsvirkesteknik. Läs mer om Kjederqvistska gården här
1812-1824 är Esaias Tegnér professor vid Lunds Universitet. Hans erfarenheter av det lantliga Lund kommer honom att mynta uttrycket ’’den akademiska bondbyn’’. Läs mer om Esaias Tegnér här
1813 införs gatubelysning i staden, med oljelampor i lyktor.
1823 tas ett nybyggt barnbördshus vid Paradisgatan i bruk. Huset inrymmer också lasarettets kök.
1830 äger den sista avrättningen rum i Lund. Det är en halshuggning som utfördes av bödeln från Malmö på ’’afrättsplatsen’’ norr om staden, vid Getingevägen. Domen hade, eftersom brottslingen var student, avkunnats av akademien. Läs mer om mordet här
1837 kan ännu ett rådhus – Lunds sjätte sedan medeltiden – invigas. Det är ritat av C.G Brunius. 1735 års rådhusbyggnad hade rivits. Läs mer om Rådhuset här
1840 tillkommer Mårtenstorget. Marken har donerats till staden av färgerifabrikören Jöns Petter Borg. Läs mer om Mårtenstorget här
År 1845 installeras en ångmaskin i Berlings stilgjuteri. Det är sannolikt Lunds första. Läs mer om Berlings stilgjuteri här
1849 utspelar sig det som blir embryot till Lundakarnevalerna då studenter från Smålands nation, utklädda till ett bondbröllop från Värend, tågar från krogen Finkelborg genom Lund och ut till brunnssalongen i Lilla Råby. De första karnevalerna sker i mitten av 1800-talet på Tegnérsplatsen, ibland varje år, ibland vartannat och ibland två gånger på ett år. […]
1856 startas Folkets Tidning av Christian Bülow . Den företräder tidens liberala idéer och kommer att utges till 1921. Mer om Bülow och Lundapressens historia.
1856 invigdes den första etappen av Södra Stambanan mellan Malmö och Lund. Året därpå inleddes byggandet av stationshus med banhall samt godsmagasin i Lund. 1859 stod stationsbyggnaderna klara. Läs mer om när järnvägen kom till Lund här
1861 öppnas den första badinrättningen sedan medeltiden i arbetsinrättningen vid Lilla Algatan. Badstugan får dock inte begagnas av fattighjonen. Läs om Lunds badhushistoria
År 1862 startar studenten Håkan Ohlsson ett blankettryckeri som skall komma att växa till ett stort företag i Lund. Rörelsen övertas av hans son Håkan Th Ohlsson som också grundar ett förlag. Senare kommer företaget, Håkan Ohlssons förlag & tryckeri att föras vidare av dennes båda söner Per Håkan och Sven Håkan Ohlsson, som 1943 […]
Carl Holmbergs börjar 1864 verksamhet i sin Mekaniska Verkstad Företaget växer sig snabbt stort. Det var beläget mitt emot stationshuset, på den tomt där Malmborgs ligger idag. Läs mer om Carl Holmberg Mekaniska verkstad här
Lunds stadsbibliotek inrättas i Gamla pastorsexpeditionens (idag Domkapitlet) lokaler vid Krafts torg.
1867 skapas studentkåren som egen organisation.
1868-1880 byggs domkyrkan om under ledning av Helgo Zettervall. När ombyggnaden är klar har byggnaden genomgått stora förändrigar. Läs mer om Domkyrkans historia här
1874 får lundaborna kommunalt vatten i ett ledningssystem som försörjs från dammarna i Rögle öster om staden.
1881 bygger Lunds badhusaktiebolag ett badhus i Skultelyckan. Dagens badhus står på ungefär samma plats. Läs om Lunds badhushistoria
1882 grundas Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige av några studenter som engagerar sig för den hotade folkkulturen. Läs mer om Kulturen här
1882 står universitetsbyggnaden färdig. Den är ritad av Helgo Zettervall. Läs mer om Universitetets historia här
1883 håller August Palm, i brist på lokal, ett agitationsmöte utanför Östertull.
1887 fattas beslut om anläggandet av ett avloppssystem i Lund. Det kommer att ta hela 1890-talet att lägga ner rören. Grävningsarbetena blir upptakten till lundaarkeologin, eftersom Kulturen samlar in de fynd som gjordes
1889 grundas Armaturfabriken av Carl Holmberg som ett sidoföretag till den mekaniska verkstaden. Fabriken blir snabbt stor. I början av 1900-talet sysselsätts 200 arbetare med tillverkningen av armaturer (ventiler och annan utrustning till ångpannor) och produkterna sälj över hela världen. Läs mer.
Svenska Bindgarnsfabriken AB bildas 1889 utifrån en fabrik som 1847 startats som en hantverksrörelse av en repslagaregesäll. Läs mer om Bindgarnsfabriken här
1891 tillkommer på privat initiativ av bl.a. Wilhelm Hedemann-Gade Lunds idrottsplats; den övertas först 1948 av staden.Mer om Centrala idrottsplatsen.
1891 invigs den av Helgo Zettervall ritade Allhelgonakyrkan – den första i Lund sedan 1300-talets mitt. Läs mer om Allhelgonakyrkan här
Tullkammaren vid Clemenstorget byggs 1894. Där förtullas utländskt gods. Verksamheten uppför först på 1970-talet. Läs mer om Tullkammaren här
1895 kan Folkets Park invigas då förstamajdemonstrationen tågar dit.
1907 börjar Lunds elverk leverera ström som kommer från dieseldrivna generatorer i byggnaden vid Winstrupsgatan. Mer om när elljuset tändes i Lund.
1907 invigs universitetsbiblioteket (idag UB 1) på Helgonabacken. Utrymmena i Lundagårdshuset hade blivit för små. Läs mer om Universitetsbiblioteket och Helgonabacken här
1907 var ett viktigt år i Lunds historia. Då hölls den stora industri-, hantverks- och konstutställningen, ungefär på det område där Stadsparen ligger idag. Och en sak råder det ingen som helst tvivel om: den var för sin tid en magnifik expo!
1909 utbryter storstrejken i Sverige. I Lund strejkar 2 617 arbetare.
1909 flyttas handeln med kött från Stortorget in i den nybyggda saluhallen.
1910 står vattentornet vid Sölvegatan färdigt. Ökande byggnadshöjder hade gjort reservoaren nödvändig. Den ersätts 1976 av ett nytt vattentorn.
1915-1918 blir en period av stor utbyggnad för Lunds lasarett som 1918 har 670 vårdplatser.
1917 är livsmedelsförsörjningen så usel att Lunds arbetare den 25 april ordnar en hungerdemonstration på Stortorget. Hunger- och militärdemonstrationerna äger rum under våren 1917 då arbetare runt om i Sverige, gör uppror mot den svenska politiken som man menar missgynnar arbetarna till fördel för brödbaronerna. Händelserna är inspirerade av den ryska revolutionen.
1929 tas beslut om att bygga ett reningsverk för Lund, så att Höjeå inte slutgiltigt ska bli ett avloppsdike.
Vid jultiden 1931 öppnas Lunds första varuhus. Det är Epa (Enhetsprisaktiebolaget) som kommer att ligga vid Mårtenstorgets östra ända. Läs mer om Epa här
1934 grundas Arkivmuseet (Arkiv för dekorativ konst) som är en i sitt slag unik institution med inriktning på det monumentala konstverkets skapelseprocess. På 1980-talet döps museet om till neutrala ’’Konstmuseet’’. Numer heter det Skissernas museum. Läs mer om Skissernas museum här.
1935 invigs Vipeholms sjukhus för svårskötta psykiskt efterblivna. Den första byggnaden inom sjukhusområdet hade uppförts som kasern för ett regemente som aldrig förlades till Lund. Om Vipeholms gravplats
1936 öppnar Lund en tandpoliklinik vid Mårtenstorget – folktandvården hade aktualiserats under 1930-talet.
Den 18 november 1943 släppte ett engelskt bombplan sin last över Lund. Den stora smällen kom då några sprängbomber detonerade över Blocks handelsträdgård och dess växthus vid Kävlingevägen. Till all lycka blev det bara materiella skador. Läs mer om bombregnet över Lund här
Mjölkförpackningen ”tetraedern” blir första steget mot ett av världens mest framgångsrika industriföretag. Laboratorieassistenten Erik Wallenberg kommer 1944 på idén om förpackningens fyrsidiga pyramidform och företagaren Ruben Rausing patenterar den och lanserar Tetra Pak 1951.
1949 äger den sista kreatursmarknaden rum på Clemenstorget. Läs mer om Clemenstorgets historia här.
En stor kommunindelningsreform i hela Sverige genomfördes, med målet att ingen kommun skulle ha mindre än 2000 invånare. Inom dagens (2023) Lunds kommun blev 20 kommuner 6. Stora Råby kommun fördes till Lund.
1961 grundas Tekniska högskolan och Lunds universitet växer ut till en ännu mer dominerande läroanstalt. Läs mer.
29 maj fattar stadsfullmäktige ett avgörande beslut för Lunds stadsmiljö. Planeringen för gatugenombrottet stoppas. På ritbordet låg en 42 meter bred gata från Spyken till Stadsparken. Hus hade rivits men av gatan blev intet. I stället sattes två år senare låset vid Stortorget.
1970 slopas en medeltida tradition i stadsförvaltningen då borgmästarämbetet upphör.Fotot visar Carl Brink (1844-1926), borgmästare i Lund 1900-1921.
1972 registreras varumärket ’’Knake’’ av W Holmgren & Co. Denna förädlade knackwurst är vida berömd – i Lund. T.h.: Bengt Westerberg testar lundaknaken.
Den 1 januari 1974 träder den kommunreform i kraft som gör att Lunds stad upphör som administrativt begrepp och ersätts med Lunds kommun. Dalbys, Genarps, Södra Sandbys, Veberöds samt Torns kommuner sammanfördes med Lunds stad till nuvarande Lunds kommun. Stora Råby kommun hade redan 1952 förts till Lund.
Under 1980-talet byggs Ideon upp. Det är ’’forskarbyn’’ där goda hightech-idéer från högskoleforskningen med stöd av näringslivet utvecklas till färdiga produkter. Ideon Science Park i Lund är Sveriges första forskningsby och hyser 2015 ca 290 företag inom framför allt IT, cleantech och life science (läkemedel, medicinteknik, bioteknik och hälsovård). Ideon ligger i nordöstra Lund i […]
Den allra första Kulturnatten hålls i Lund 1985. Läs mer om Kulturnatten här
Förslaget att göra om den nedgångna gamla mejeribyggnaden till ett kulturhus triggade en av de mest infekterade politiska striderna i 70- och 80-talets Lund. Men 1987 invigdes i alla fall Kulturmejeriet och har sedan dess varit en viktig del av Lunds musikscen. Läs mer om Kulturmejeriet.
1990 firar Lund sitt officiella 1000-årsjubileum. Kulturens arkeologiska undersökningar, som samtidigt kan fira 100-årsjubileum, har med hjälp av den dendrokronologiska dateringsmetoden visat att de äldsta bebyggelselämningarna i staden är från tiden omkring 990.
Lunds brandstation hade legat vid Kävlingevägen sedan 1929.Den nya brandstationen placerades på Gastelyckan (Glimmervägen).
21 juni är det sommarsolstånd. Denna årets ljusaste dag invigs Max IV. I en väldigt stor ring på Brunnshög finns världens starkaste synkronljusanläggning.
Max IV kan liknas vid en jättestark röntgen som visar ämnen på atomnivå.
Kungen kommer och inviger jonkällan på ESS, European Spallation Source. Det är den viktigaste delen i anläggningen för materialforskning. ESS innehåller världens mest kraftfulla neutronkälla. Forskare från hela världen ska på Brunnshög i Lund studera olika typer av material på atom- och molekylnivå. De får möjlighet att förstå hur materialet är uppbyggt och fungerar.Invigningen till […]
I december rullar den första spårvagnen. Det är pandemi och invigningen får bli digital. Nu kunde Lund visa upp den första nya spårvägen i Sverige på 110 år. Sju vagnar kör mellan Clemenstorget och nya stadsdelen Brunnshög.
Den 30 juni 1123 invigde ärkebiskop Asser altaret i Domkyrkans krypta.På dagen 900 år senare firas morgonmässa vid altaret i kryptan. Ett glaskonstverk installeras på altaret.
