I samband med Lunds 1000-årsjubileum 1990 gav Föreningen Gamla Lund ut en årsbok med titeln: Kartornas Lund (Årsskrift 72). Materialet till boken utgjordes av en fempoängsuppsats i Kulturgeografi vid Lunds Universitet skriven av Annika André och Christina Högstedt. Boken innehöll bilder och beskrivningar av 57 kartor över Lund från 1580 – 1950.
De första kartorna upprättades när Skåne tillhörde Danmark och de originalen finns på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn, övriga finns i svenska arkiv. Kartorna systematiserades i åldersordning – äldsta kartan först.
Samtliga kartor fotograferades av och beskrevs. Man kan läsa om originalkartans skala, syfte, innehåll, storlek, skick, m.m. Det redovisas också i vilket arkiv man kan hitta originalet och kortfattade uppgifter om personen bakom kartan.
Kulturportal Lund visar ett urval av kartor från boken
Den har titeln ”Topographia Londarum quam Andreas fecit et delineavit”, (Karta över Lund, gjord och ritad av Andreas) på kartan finns förslag till en ny gatuindelning inlagda, dels med röd färg (tillskrivna ingenjör Nilss Ericksson), dels med blyerts av Andreas. Den svenska riksdagen hade 1641 beslutat att gatunäten i äldre städer efterhand skulle regleras och […]
Efter den stora stadsbranden i Lund den 11 augusti 1678, då mer än hälften av stadens 304 gårdar brann ner togs frågan om gaturegleringen upp igen och i januari 1680 beordrade generalguvernören Johan Gyllenstierna ingenjören Peter Bruse att bege sig till Lund och förfärdiga en ”accurat dessign” att rätta sig efter vid stadens återuppbyggnad. Den […]
Det finns flera original till den här kartan, men det bäst bevarade finns i lantmäteriverkets arkiv i Gävle. Bergman fick uppdraget 1699 och påbörjade arbetet 1700. Kartan är den första som visar hela omfånget av stadens mark. Den redovisar också den första tillförlitliga uppmätningen innanför stadsvallen. Ända in på nittonhundratalet användes hans karta som juridiskt […]
På initiativ av arkitekten Carl Hårleman (1700-1753) gjordes på 1730-40-talen en insamling av tullkartor från alla rikets städer för en tullpliktsutredning. Kartan är hämtad ur Tullinspektionens samlade volym av dess kartor. Utredningen lades ner när Hårleman dog 1753.
1783 gjorde han en karta där roteindelningen uppvisades för första gången, ”Charta öfver Staden Lund Inom Wallarne”. Som utgångspunkt hade han Johan Bergmans karta från 1704. Till kartan finns en förteckning över stadens tomter och hus och ägarna till dessa. Det finns två original, ett i Stadsarkivet i Lund och ett (i betydligt bättre skick) […]
Det är en avritning av Espmans karta från 1783. Den visar staden inom vallarna med roteindelning, gator och offentliga byggnader. Ur bevaringsprogram för Lund: RoteindelningEfter reformationen då stadens medeltida sockenkyrkor nedlades uppdelades stadskärnan i fyra områden — rotar — vilka namngavs efter de tidigare kyrkorna; den nordvästra delen blev Clemens rote, den sydvästra Drottens rote, […]
Den är en avritning av Bergman och Espmans kartor, men Gyllenborg har lagt till en mycket vacker illustration.
Atlasen omfattar 89 kartor som upprättades 1853-1861. Den tillkom för att ligga till grund för städernas beskattning. Kartan är upprättad av Gustaf Ljunggren som bl a var styresman för Rikets Ekonomiska Karteverk. De då färdiga kartorna i kartverket fick pris vid en utställning i Paris 1855.
1837, när den första tryckta kartan över Lund dyker upp kan därför ses som en milstolpe för Lunds kartor. Den tryckta karta som jag vill lyfta fram är ”Karta öfver universitetsstaden Lund”, sammanfattad och graverad av P O Landquist. Det är den första kartan som visar staden med järnvägen inlagd. En kuriositet värd att notera […]
Originalet till kartan finns på Lunds lantmäteri, men dessutom finns kartan i tryckt variant bl a på Kulturen, stadsbiblioteket i Lund och på universitetsbiblioteket i Lund.
Det är en tryckt karta som bl a finns på universitetsbiblioteket i Lund, på stadsbiblioteket i Lund och på Kulturen i Lund. August Bernhard Jakobsson (1844-1919), var stadsingenjör och stadsarkitekt i Lund 1876–1916.
Den tryckta kartan hittar vi bl.a. på universitetsbiblioteket i Lund.I överkanten av kartan anges: ”Sonderausgabe! Nur für den Dienstgebrauch!” (OBS! Endast för tjänstebruk).Vi kan också se att det står: ”Nach einer schwedischen Unterlage von 1933” (efter ett svenskt underlag från 1933).På kartan finns en förteckning över offentliga byggnader m.m. Förutom den del felöversättningar i förteckningen […]
