logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

  Kyrkogårdar

Fredentorps kyrkogård

1983 fick 2 100 Lundabor sitt sista vilorum vid Fredentorp. Två år senare invigdes Fredentorps begravningsplats, en naturskön plats vid Kävlingevägen några kilometer norr om Lund. De första som begravdes vid Fredentorp avled under medeltiden. Då begravdes de i Sankt Stefans kyrka och kyrkogård. Kyrkan som först var i trä brukades från 1050 till 1536. […]

Gravarna på bakgården

Ett litet antal gravar i Lund ligger utanför kyrkogårdarnas vigda jord. Graven på bilden undersöktes i kv Gyllenkrok på en medeltida bakgård vid Stora Södergatan. Den gravlagde mannen var i fyrtioårsåldern när han dog under 1000-talets första hälft. Gravgropen var så kort att han fick läggas med böjda ben. Han hade inte dött en naturlig […]

Gravkapell i Lund

Den medeltida sedvanan att begrava de döda under kyrkans golv och runtom kyrkan var fram till 1800-talets början en självklar sak. Men allteftersom kyrkorna försvann och befolkningen växte blev det fullt.De kyrkogårdar inne i staden, som var i bruk längst var Krafts kyrkogård öster om domkyrkans absid (idag Krafts torg), Magle kyrkogård (belägen mellan Magle-gatorna) […]

Gravstenar på Östra kyrkogården

Carl Adolph Agardh 1785 – 1859 Botanist, nationalekonom, politiker, pedagog, professor i botanik och praktisk ekonomi, ledamot av Svenska akademien, biskop i Karlstad – sådan var Agardhs levnadsbana.Som botaniker – hans specialitet var algerna ”algernas Linné”.Som praktisk ekonom – han stödde bildandet av bl.a. Lunds sparbank och Skånska hypoteksföreningen. Privat gick han i konkurs och […]

Krigsfångelägret i Revingehed

På Norra kyrkogården finns en gravsten, som berättar att här vilar en fransk soldat, som stupat för fosterlandet på väg hem från kriget och som avlidit hos Södra skånska infanteriregementet 1919. Hur hamnade han i Lund? När första världskriget slutade, fanns det många krigsfångar i Tyskland. På grund av de kaotiska förhållandena vid krigsslutet, framför […]

Lunds Hospitals och Asyls begravningsplats (Sankt Lars begravningsplats).

Lunds Hospital (1931 omdöpt till Sankt Lars sjukhus) började sin verksamhet 1879. Paviljongerna hade byggts i en samtidigt anlagd park mellan Malmövägen och Höjeå. Hospitalet låg på den tiden väl avskilt från Lund, från Södertull räknat, mer än en kilometer sydvästut. Åren 1887-91 utvidgades sjukhuset med Asylen söder om Höjeå.  Till hospitalet hörde redan från […]

Madigans grav

John Madigan kom från en amerikansk cirkusfamilj, men var under större delen av sitt liv verksam som cirkusartist i Skandinavien. Madigan drev tillsammans med sin sambo och senare hustru Laura en egen cirkus. Båda var konstryttare.  Madigans styvdotter Elvira fick stor framgång som lindansös. När Cirkus Madigan gästade Kristianstad var en viss löjtnant Sixten Sparre […]

Nationsgravarna på Östra kyrkogården

Nationsgravarna tillkom samtliga under 1800-talet och var inledningsvis en del av nationernas sociala verksamhet; redan under 1600-talet hade nationerna bekostat sina medlemmars begravning, och för den student som dog medellös under studietiden var nationsgraven ett sätt att säkra en ståndsmässig begravning. I modern tid är begravning i nationsgraven en hedersbetygelse, snarare än en social stödåtgärd På 1800-talet tillkom […]

Norra kyrkogården

Ännu i början av 1800-talet användes några av de gamla medeltida kyrkogårdarna inne i Lund för begravningar. I slutet av 1700-talet hade man dock börjat verka för att flytta ut kyrkogårdarna ur de svenska städerna. Skälen var framförallt hygieniska men i romantikens anda fanns det också en önskan om att ordna andaktsfyllda platser. En dödlig […]

Petriplatsen

Under medeltiden låg en av Lunds många sockenkyrkor – Sankt Peters kyrka – på Petriplatsen. Kyrkan byggdes under 1100-talets senare del och låg ungefär längs Petriplatsens norra gräns. Kyrkans grundplan är markerad i marken och på den gula biblioteksmuren finns en minnestavla. Kyrkan revs strax efter reformationen 1536. Kyrkogården runt kyrkan fanns dock kvar och […]

Polska kyrkogården

Norra kyrkogården är Lunds största begravningsplats med många särpräglade kvarter. I väster, parallellt med Kävlingevägen, hittar man en minnesplats över dem som kom med de vita bussarna och andra ambulanstransporter från koncentrationslägren våren 1945. De flesta polacker. På de låga vita korsen och de små gravstenarna kan man utläsa att många som vilar här inte […]

Sankt Olofs kyrka och kyrkogård – nya rön

För de flesta lundabor är Allhelgonakyrkan ett bekant landmärke. Mindre känt är att det på samma plats, långt före den nuvarande kyrkan i nygotik, fanns en medeltida kyrka. Kyrkan, som hade den norske helgonkungen S:t Olof som sitt patrocinium, dvs namnshelgon, revs i samband med reformationen 1536. S:t Olofs socken omfattade under medeltiden hemman i […]

Vipeholms gravplats

”Var resan stormig huru skön är hamnen”. Så lyder texten på den minnessten som rests på Norra kyrkogården över 560 patienter på Vipeholms sjukhus för utvecklingsstörda. Åren 1935-1965 begravdes barn, kvinnor och män i denna grav. Endast några få fick en liten egen sten med namn. Övriga är anonyma. Om anhöriga inte ville eller kunde […]

Östra kyrkogården

Tidigt på 1800-talet började man av sanitetsskäl lägga ut kyrkogårdar utanför stadskärnorna, eftersom de gamla medeltida kyrkogårdarna blivit överfulla. I Lund ritades Norra kyrkogården 1814, och den utvidgades 1839. På 1840-talet tog flera prominenta borgare initiativ till att bilda ett kyrkogårdsbolag.Norra kyrkogården ansågs ligga för långt bort med en vägförbindelse som var direkt omöjlig att […]