Här finns några barndomsberättelser av lika slag. Men en samling inspelade föredrag, där äldre lundabor berättar om ett svunnet Lund.
Min vagga – eller snarare korg– stod i gårdshuset på Grönegatan 13. Familjen bodde i den ombyggda fotoateljé som uppförts av Georg Gleerup på 1860-talet och som därefter övertagits av den välkände lundafotografen B A Lindgren. Han hade avlidit 1904, men i gathuset drev hans döttrar ännu ”Nya pappershandeln”. Mitt boende på Grönegatan blev inte […]
1937 hade Lund 26 000 invånare. Bostadssituationen för många av de barnrika familjerna var svår. Det året hade Solgårdarna uppförts på Väster som så kallade barnrikehus. I staden diskuterades möjligheten att också bygga ett småhusområde för de mindre bemedlade barnrika familjerna. Detta blev verklighet 1938 efter ritningar av arkitekten Ingeborg Hammarskjöld-Reiz för området som låg […]
Kulturportal Lund kan här publicera en text av lundabon Mikael Pettersson där han berättar om ett annorlunda barndomsminne. Han fick nämligen redan som liten pojke följa med sin pappa på dennes arbetsplats – biografen Reflex där han var biografmaskinist. När jag blev bekant med filmens värld När jag växte upp, som 60-talist, arbetade min pappa […]
”… denna nesliga fattigdom.” Helge Heidvall (1890 – 1940) föddes och växte upp i Lund under mycket fattiga levnadsomständigheter. Hans mor, som var ensamstående, dog tidigt. Hon var sjuksköterska vid Lunds Lasarett. Helge Heidvall togs omhand av en schartauansk jungfru, som bodde i Nöden. Heidvall började tidigt arbeta på Lunds Apotek, men kom vid 17 […]
”Stort trettondagskalas hos Kjellbergs, 50 gäster, dans o jullekar. Morsomt at se alle disse voxne mennesker, äldre professorer danse omkring.” Citatet är hämtat ur den dagbok som Ebba Bing skrev under den tid som hon och hennes man Herman bodde i Lund. De ingick i den stora grupp danska judar som flydde hals över huvud […]
Inez Humble, född 1842 som dotter till sedermera professorn i Lund i kemi och mineralogi Nils Johan Berlin, skrev 1903 en ”barnroman”, Hemmet på Holmen. Nedanstående stycke är hämtad från denna och beskriver Inez Humbles tid som elev i Eggertska skolan vid artonhundratalets mitt. Eggertska skolan1850 fick Lund sin första ordentliga flickskola. Det var fru […]
Gunnar Jarring och min far, Gillis Björck, var lika gamla. Båda föddes 1907 och båda såg dagens ljus i nordvästra Skåne – Gunnar i Brunnby och Gillis i Ängelholm. Där tog dock de initiala likheterna slut. Förmodligen växte Gunnar upp på fädernegården och Gillis framlevde sina unga år i Ängelholm – i villa Åvik närmare […]
Denna skildring av jularna på 1850-talets Lund har skrivits av Thora Cavallin, född Isberg och skickats som julklapp till barnbarnen. Thora Cavallin (1844 – 1924) var dotter till handlanden Paul Isberg (1802 – 1867) i Lund och hans hustru Laura Hesselgren (1809 – 1900). Thora Cavallin var gift med Samuel Gustaf Cavallin (1828 – 1883) i […]
De höll ihop och hjälpte varandra Hur lyckades sju syskon från Stora Råby utanför Lund under slutet av 1800-talet med att göra en ”klassresa”, långt innan begreppet hade myntats? Svaret finns i takfrisen på Stora Gråbrödersgatan 12. Utsmyckningen domineras av en stor ateljékamera, som utformades av fröken Maria Jonn (1855 – 1910). Hon lät bygga […]
1. Ett lundensiskt porträttgalleri
2. Minnen från Lund
3. 1920-talets Lund
4. Lund är min världsbild
5. Anna Bugge Wicksell
6. Minne från seklets början
7. Lund i våra hjärtan
8. Om professor Ek och hans familj
…
Följande skildring om julfirande i Lund i äldre tider har skrivits av folklivsforskaren Ingemar Ingers. Den baseras på intervjuer han gjort med företrädesvis äldre Lundabor och publicerades i Församlingsblad för Lund Julen 1951. Texten återges här i lätt förkortad form. Vi är numera vanda att betrakta Lucia-firandet som en inledning till julen. Men ännu i […]
För en yngling som växte upp där järnvägarna mellan Malmö och Ystad samt mellan Lund och Trelleborg korsades var själva staden Lund den minst intressanta. Malmö var staden. Till Trelleborg åkte vi med skolan för att bada i simhallen. Ystad låg visserligen fjärran bortom prärien men man visste att där fanns regemente och fin sandstrand. […]
Tysta Marie fyller 80 och hedras med en minnesskrift. Och vem var då Tysta Marie? Jo, så kallades i folkmun huset som bostadsrättsföreningen Agardhsgården i februari 1929 beslöt att uppföra i hörnet av Agardhsgatan och Östra Vallgatan. l den första styrelsen ingick systrarna Maria och Hilda Ljunggren som drev igenom stränga regler om tystnad och […]
Under rivningsåren räddades rådhuset mot alla odds. Några som var med på den tiden hörde sedan av sig med intressanta kompletteringar och även tips om var minnesgoda nyckelpersoner stod att finna. En sådan person är överingenjör Gunnar Larsson. Han var teknisk huvudansvarig for stadshallsbygget och renoveringen av rådhuset. Tillsammans med konstruktören Åke Holmberg och chefen […]
Sommaren 1946 flyttade vi in i tvårummaren på Byggmästaregatan 6A. Huset var inte färdigbyggt, endast vår lägenhet var inflyttningsklar. Trappuppgångarna bestod av rå betong, trappräcken saknades. El var inte inkopplad, men det gick bra för gasspis var det normala och så hade vi fotogenlampa. Den första tiden var vi ensamma i huset. Hur kunde detta […]
