Bagerier, tryckerier, mekaniska verkstäder och en orgelfabrik och varför inte Ideon är exempel på lundaföretag.
Carl Holmbergs Armaturfabrik på Trollebergsv 1, Gasverksgatan 1, (Kv Armaturen) är Lunds kanske mest välkända äldre industrimiljö. Den byggdes 1890, byggdes till 1896-97, 1906 (ritad av A B Jakobsson) och 1947. 2014 tillkom en takvåning i glas om 1000 kvm kontorslokaler (ritad av Kamikaze Arkitekter). 1890 grundades Armaturfabriken Carl Holmberg, den första i sitt slag inom landet, […]
Under de nu drygt 500 år som boktryckarekonsten utövats i Västerlandet har stilgjutning utgjort förutsättningen för och kärnan i den mångfacetterade grafiska teknik som nyttjats fram till omkring 1980. Kulturens förre chef Bengt Bengtsson visade med sin banbrytande doktorsavhandling 1956, Svenskt stilgjuteri före är 1700, att stilgjutning kontinuerligt förekommit i Sverige alltsedan den första boken […]
1745 etablerade sig släkten Berling som akademiboktryckare i Lund. Från mitten av 1700-talet var familjen bosatt i gård nr 296 vid Lilla Gråbrödersgatan, nuvarande Televerkets tomt. På 1840-talet förvärvade Fredrik Berling tomt 307 på andra sidan gatan, i kvarteret Gråbröder, och verksamheten flyttades dit. I gathörnet uppfördes ett gediget tvåvåningshus av tegel med tygel vid […]
I södra delen av Lund låg sedan slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1940-talet Bindgarnsfabriken med kontor på Stora Södergatan 39. Fabriken blev en av Lunds större industrier. Bebyggelsen tillkom stegvis. De första byggnaderna var samtida med tillkomsten av den nya stadsdelen ”Nöden” på 1870-talet. Bindgarnsfabriken sysselsatte en stor del av befolkningen i […]
Kvarteret Färgaren har fått namn efter den färgerirörelse som släkten Borg bedrev där under drygt ett par hundra års tid. Verksamheten har satt sin prägel på största delen av kvarteret och gav upphov till ett omfattande byggnadskomplex, som idag endast återstår till viss del. 1737 köpte färgaren Hans Borg en tomt vid Stora Södergatans västra […]
I det kvarter (kvarteret Färgaren) där bland annat Stäket och Borgska huset ligger drev släkten Borg färgerirörelse under ett par hundra års tid. Verksamheten var omfattande och gav upphov till en rad fabriks- och kontorsbyggnader. Dåvarande stadsantikvarien Claes Wahlöö fotograferade dessa byggnader inför rivning i september 1979. Bilderna är hämtade från Kulturens arkiv. Klicka på bilderna för […]
En liten undersökning i augusti 2004 visade att också små titthål ger spännande arkeologi. En byggnad vid Observatoriet vid Stadsparken skulle anslutas till fjärrvärmenätet, och Kulturens arkeologer kallades dit I det smala schaktet några meter in i trädgården syntes ett par meterstora gropar, med gott om kol, sot och ärggröna bronstlagor. Det var inte helt […]
Järnvägen kom till Lund 1856 och denna skulle naturligtvis få stor betydelse för den industriella utvecklingen i staden. Carl Holmbergs Mekaniska Verkstad var en smidesverkstad belägen på en tomt mittemot stationen och var därför under många år det första man fick se av Lund när man anlände med tåg. På verkstaden tillverkades kvarnar, spisar och […]
Kring sekelskiftet 1900 hade ordet fabrik en positiv laddning och ordet användes gärna i företagsnamn för olika verksamheter som vi idag kan ha svårt att associera med en fabrik. Så dyker till exempel Laura Höörgrens blomsterfabrik upp i den offentliga statistiken över företagare i Lund 1916. Ett annat exempel är Henriette Hermans kravattfabrik som låg […]
En dag hos Aktiebolaget Hans Bengtsson. 1946. Bengtssons sålde spannmål och fodervaror. Adressen var Bredgatan 21, dvs Kjederqvistska gården.5 min.
En forskningsby i Lund! Det kan bli en bot för den skånska sjukan och ett uppsving för hela regionen. Så tänkte landshövdingen Nils Hörjel när han 1982 lanserade idén om det som skulle bli Ideon – den första forskningsbyn i Norden. Förslaget kom ursprungligen från kemiprofessorn Sture Forsén som läst om en science park i […]
Går man längs Karl XI-gatan så passerar man vid korsningen med Nils Bjelke-gatan en av Lunds äldre industribyggnader. Det hela började med att Malmö-Åkarps leksaksfabrik slogs samman med Svenska leksaksfabriken i Malmö. 1895 ombildades företaget till Svenska Leksaksfabriks Aktiebolaget och flyttade till Lund. Här uppfördes den nya fabriken vid Nils Bjelkegatan och man var snart […]
I Kulturens årsbok 1934 finns på sid. 107 ett foto av Werrenraths gård vid Mårtenstorget. (Gården låg på den tomt där Köttbesiktningbyrån uppfördes 1916.) Bilden är från slutet av 1800-talet. Werrenrath, som var den siste tenngjutaren i Lund, hade sin verkstad i gården. Men där höll också andra till; en krögare, en fotograf, en prästänka […]
På Bankgatan 15 ligger idag ett flerfamiljshus med lägenheter och butikslokaler i bottenplan. På denna tomt fanns dock förr en bit av Lunds industrihistoria. Tidigare låg här en skofabrik. Fabriksbyggnaden uppfördes av Philip Andersson 1923. Denne hade övertagit en Lunds skofabrik som startats vid Brunnsgatan av Lars Andersson 1897. 1900 flyttade denna fabrik till Skomakaregatan […]
Jämsides med pianotillverkningen påbörjades byggandet av orglar och 1927 lades produktionen om till enbart orgeltillverkning. Sammanlagt under årens lopp fram till överlåtelsen av fabriken 2002 tillverkades cirka 560 orglar. Här kan nämnas dels att det ännu finns kvar ett fåtal pianon och i varje fall ett av Mårtenssons fabrikat (i sonsonen Göran Mårtenssons ägo) och […]
Den 1 november 1911 var det premiär på Reginabiografen, eller Regina Teatern som den då hette. Filmen som visades var ett danskt alster, Lifvets hasard, av August Blom. En kort artikel i Lunds Dagblad beskriver den nya biografteatern: ”Teatern, som är synnerligen bekväm och elegant utsryrd, samlade igår en mycket talrik publik. Den uppgifves rymma […]
Sparbanken Öresund är en fristående sparbank med verksamhet i södra Sverige och huvudkontoret i Lund. Sparbanken är landets största fristående sparbank med runt 145 000 kunder. Bankens historia sträcker sig över 150 år tillbaka. Sparbanken Finns verksamhet började redan 1833 och en av initiativtagarna var professor Carl Adolph Agardh, botaniker och nationalekonom. De första åren togs […]
