1676/2018

I Lundagård gestaltades den 2 juni Slaget vid Lund för andra året i rad. En bivack med tält och hästar hade upprättats under trädkronorna.De fint utmunderade figuranterna guidade den talrika publiken innan stridens allvar började framför Lundagårdshuset. Musköter och kanoner small och ryttarna svängde sina värjor. Som vanligt vann den svenska sidan. Största risken för […]

362 år sen Skåne blev svenskt

I dagarna (februari 2020) är det 362 år sedan Skåne, genom freden i Roskilde, blev svenskt. På kopparsticket ovan  – av Erik Dahlbergh – anländer Carl X Gustaf  till Helsingborg 1658 efter fredsslutet i Roskilde. Danskarna gjorde därefter två försök att återta Skåne, 1676 och 1710, men misslyckades båda gångerna. Enligt uppgifter hade Skåne vid den tiden ca 180 000 invånare och 15 000 av dessa […]

Alla dessa kvinnor

När Svenska kyrkan väljer Antje Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop hämtas hon från Lund. Christina Odenberg blev Sveriges första kvinnliga biskop med säte i Lund. Nyligen fick domkyrkoförsamlingen sin första kvinnliga domprost med Kerstin Hesslefors Persson. Lena Sjöstrand är Domkyrkans kaplan, den andra i ordningen i Lund. Kulturportalen träffar Antje Jackelén en snöig fredagsmorgon i […]

Allhelgonaklostret – nya ledtrådar

I december i fjor (2010) genomförde Kulturens arkeologer en förundersökning på Helgonabacken inför den tänkta tillbyggnaden av Universitetsbiblioteket. Syftet var att få en bättre bild av vad som kan tänkas finnas kvar av det forna Allhelgonaklostret och därmed förutse kommande behov av arkeologiska insatser. Runsten i ruinerna I slutet av looo-talet, kanske strax före Askers […]

Antirivningsgruppen – ARG

Under nära ett decennium såg Antirivningsgruppen, ARG till att stadsbyggnadsfrågor blev livligt debatterade i Lund och att varje rivning blev politiskt känslig. Den rivningsvåg som gick över svenska stadskärnor under 1960- och 70-talet drabbade Lund relativt sent. Det var de pågående rivningarna i Nöden som ledde fram till att tankarna på ARG föddes en luciaafton […]

Apoteket Svanen

Apoteket Svanen har legat på nuvarande plats sedan mitten av 1600-talet.  Apoteksrörelsen övertogs 1897 av Fredrik Montelin, och 1898 – 99 lät han omgestalta huset utvändigt och invändigt i enlighet med ett förslag av Folke Zettervall. Den äldre huvudbyggnaden av korsvirke vid Kyrkogatan revs ned till grunden, medan en yngre del vid Klostergatan (byggd 1862) delvis […]

Arbetsförmedlingen – i Lund sedan 1905

Arbetsförmedlingen i Lund en av Sveriges äldsta. Den kom till på initiativ av professor Seved Ribbing och öppnade i maj 1905. Då var det pigor och drängar som var eftersökta – idag är det framförallt vårdpersonal och IT-kunniga.  Seved Ribbing var inte bara en efterfrågad läkare – han var också en socialt engagerad kommunalpolitiker. Han […]

Arbetsklassens barnhem

På Östra Vallgatan 6 låg Arbetsklassens barnhem 1883, en skylt finns kvar över porten. Det var en social välgörenhetsinrättning ”för flickors utbildning till dugliga tjänarinnor”. Styrelsen och verksamheten saknade anknytning till arbetarrörelsen. Text: Harry Keidser & Lennart Prytz, foto: IA

Arkeologerna nådde 900-talet i Sankt Mikael.

Ett träkärl från 1000- eller 1100-talet och ett runben, ett ben med runskrift, tillhör de sista fynden i gropen vid Stora Algatan. Den arkeologiska utgrävningen är nu avslutad och tomten ska bebyggas med bostäder. För arkeologerna väntar ett tidskrävande arbete. Det är nu utvärderingen och analysen av fynden börjar. ”Den perioden vi syns i gropen […]

Under de nu drygt 500 år som boktryckarekonsten utövats i Västerlandet har stilgjutning utgjort förutsättningen för och kärnan i den mångfacetterade grafiska teknik som nyttjats fram till omkring 1980. Kulturens förre chef Bengt Bengtsson visade med sin banbrytande doktorsavhandling 1956, Svenskt stilgjuteri före är 1700, att stilgjutning kontinuerligt förekommit i Sverige alltsedan den första boken […]

Berlingska boktryckeriet

1745 etablerade sig släkten Berling som akademiboktryckare i Lund. Från mitten av 1700-talet var familjen bosatt i gård nr 296 vid Lilla Gråbrödersgatan, nuvarande Televerkets tomt. På 1840-talet förvärvade Fredrik Berling tomt 307 på andra sidan gatan, i kvarteret Gråbröder, och verksamheten flyttades dit. I gathörnet uppfördes ett gediget tvåvåningshus av tegel med tygel vid […]

Bettleriskyltar

”Tiggeri, Bettleri, jur., en persons tillvägagående, som med ord eller åtbörder begär allmosa af någon, hvilken ej har med fattigvården att skaffa eller ej står i sådant förhållande till den begärande, att på grund däraf hjälp kan väntas.” (Nordisk Familjebok 1919) När jag var barn satt en liten, emaljerad skylt på portdörren till Magnus Stenbocksgatan 8. […]

Bokcafét – S:t Petri Kyrkogata 7

Som en följd av 1960- och 1970-talets vänsteruppsving etablerades en rad små radikala boklådor i många länder. Lund fick sin i mars 1970, en bokhandel kombinerad med ett litet kafé. Det var klassisk kafémark: här låg en gång Petri Pumpa där Frans G. Bengtsson brukade spela schack. Nu fanns åter ett schackspel men det användes […]

Borgs färgeri

Kvarteret Färgaren har fått namn efter den färgerirörelse som släkten Borg bedrev där under drygt ett par hundra års tid. Verksamheten har satt sin prägel på största delen av kvarteret och gav upphov till ett omfattande byggnadskomplex, som idag endast återstår till viss del. 1737 köpte färgaren Hans Borg en tomt vid Stora Södergatans västra […]

Bronsgjutarna på Svanelyckan

En liten undersökning i augusti 2004 visade att också små titthål ger spännande arkeologi. En byggnad vid Observatoriet vid Stadsparken skulle anslutas till fjärrvärmenätet, och Kulturens arkeologer kallades dit I det smala schaktet några meter in i trädgården syntes ett par meterstora gropar, med gott om kol, sot och ärggröna bronstlagor. Det var inte helt […]

Conditori Lundagård

Redan 1875 öppnade J M Bohman ett konditori vid Lundagård – kallat just ”Konditoriet vid Lundagård” – som 1896 fick namnet ”Kafé Lundagård”. Det låg i ett tvåvåningshus på adressen Kyrkogatan 11-13 (norr om stadshuset) och överläts samma år till konditorn J P Lundh, som snart därefter flyttade till Tegnérplatsen 2 där han öppnade konditori […]

Danska skolan

Hösten 1943 hade Hitler och Himmler bestämt att ”den slutgiltiga lösningen” skulle omfatta även de danska judarna. En stor aktion för att deportera dem skulle äga rum de första dygnen i oktober. De skulle föras till koncentrationslägret Theresienstadt. Men den tyska ledningen i Danmark tyckte inte det var en bra idé. De ville hellre bevara […]

Dominikanklostret i Lund

Dominikanorden uppstod under 1200-talet. Dess grundare var Dominikus av Guzman (1170-1221), och orden fick snabbt spridning över hela Europa. Dominikanerna var en sk tiggarorden, dvs dess medlemmar skulle avstå från alla egendomar och leva på allmosor. Deras primära uppgift här i livet var att i apostlisk anda sprida och fördjupa den kristna tron genom predikan […]

Eggertska skolan

1850 fick Lund sin första ordentliga flickskola på Stora Södergatan 14. Det var fru och mamsell Andersson, samt en tyska, fräulein Caroline Eggert, som då öppnade ett efter den tidens enkla anspråk ganska ståtligt läroverk. Lokalen  på Stora Södergatan 14 bestod af två ganska rymliga rum. Där varje klass hade ett brunmålat, långt bord omgifvet […]

Ehrenbergska lyckan

När August Palm återkom till Lund i oktober 1883 anordnades ett agitationsmöte på Ehrenbergska lyckan utanför stadens vallar. Bagarmästare Per Möller ägde området. Södra delen av detta kvarter var ännu obebyggt på grund av en konflikt mellan honom och staden om stadsplanen. Här kunde August Palm hålla sitt berömda tal om ”Hvad vilja Socialdemokraterna ….” […]

Ett lundafynd utöver det vanliga

År 2003 blev Kulturens arkeologer uppsökta av en äldre man. Han berättade att han för ca 60 år sedan när han lekte arkeolog kommit att gräva inne på en bakgård i södra delen av kv. Sankt Mårten i centrala Lund. På uppskattningsvis en halv meters djup påträffade han en märklig tingest av kopparlegering med ett […]

Evas krog

Rakt över gatan på parkremsan mot Östra kyrkogården låg Evas krog, ibland kallad Sista styverns krog eller Tullhuset, där många fackföreningar startat sin verksamhet innan ringens lokaler kom till: Patrik Rosenberg startade Lunds första fackförening Handskmakarnas fackförening 1875, Timmergesällernas 1882 och troligtvis Typografernas 1883. En del föreningar startades i hemmen, t.ex. Skräddareföreningen, som bildades i […]

Folkets hus

 Här fick arbetarrörelsen 1903 sitt eget hus för möten, aktiviteter och expeditioner. Innan dess fick mötena hållas i föreningslokaler, i ölhallar, i godtemplarlokaler, utomhus eller i någons hem. Den Melinska fastigheten var försatt i konkurs vid sekelskiftet. Arbetarrörelsen hyrde redan lokaler i fastigheten, bl.a. Läsesalen där målaren H. Th. Hansson, en av de första från […]

Gasverket

Under andra hälften av 1800-talet etablerades i Lund en teknisk infrastruktur, som kom att bli förutsättningen för att Lund vid förra sekelskiftet blev en industristad. Det började med järnvägen 1856, och med den följde telegrafen. Gasverket tillkom 1863 för att skapa bättre gatubelysning. I början på 1870-talet löste man problemet med Lunds dåliga vatten genom […]

Godtemplarlokaler

Foto: Claes Wahlöö.Huset på Östra Mårtensgatan; fasad mot gatan och från gårdssidan.  Nykterhetsrörelsen hade redan hunnit skaffa sig flera möteslokaler i staden och de användes också av den unga arbetarrörelsen. Det fanns lokaler nere i Nöden, bl. a. på Prennegatan 5 och Tvärgatorna, som användes. En lokal som åtminstone utvändigt står kvar är ”Gyllenkrooks minne” […]

Göingakrogen

I Svartbrödraklostret – dagens Krognoshus – hade såväl handlanden Werrenrath som källarmästare August Svensson, ”Göingen” kallada restauration till slutet av 1890-talet. Detta lilla Bacchi tempel kallades även Svensakruet, Gyngakruet eller Göingakrogen. Mitt på fasaden mot torget fanns en nergång till källaren där man av en herr Salomonsson bland annat brukade beställa in ”tvänne supar oach […]

Han begravdes i ett avsågat trätråg

Någon gång kring år 1100 fick en kvinna sin grav på en bädd av träkol i utkanten av S:t Andreas kyrkogård. Senare gravlades strax intill en man i en trågkista. Fattigfolk var det troligen inte. Varför begravdes de då så långt från statusplatsen nära kyrkan? Denna och många fler frågor återstår att söka svar på […]

Helgonabackens dammar del av medeltida storbygge

Under våren utfördes damm- och rörläggningsarbeten i kv Bispen 9, på Helgonabacken (UB-parken). Här låg under medeltiden ett stort benediktinkloster. Arbetena gav Kulturens arkeologer en möjlighet att närmare studera området öster om själva klostret. Här fanns flera dammar som tidigare hade uppfattats som en del i klosterområdet. Flera olika frågor angående deras ålder och funktion […]

Helgonabrunnen

1838 lät akademiapotekare Forshaell ”genom särdeles godhet av biskop Faxe” uppföra en stor träpaviljong på Helgonabacken, inte långt från biskopsgården. Denna kuranstalt, finare kallad ”salong för brunnsdrickning”, fick det stiliga namnet Helgonabrunnens Carlsbaderinrättning (efter den tjeckiska kurorten Karlsbad). Läkarvården åtog sig den kände kemisten och läkaren Bruzelius. Då brunnsperioden inföll på sommaren, var det lätt […]

Historiska bilder ur Gunnar R. Hanborns fotosamling, del 1

Gunnar Hanborn (1897-1954) var bagare först på lasarettet sedan hos Bageriföreningen i Skolgatan. Hanborn började samla lundabilder redan i 10-årsåldern. I samlingen finns vykort, men också plåtar och fotografier från Lina Jonn och Per Bagges ateljé. En del är också inhandlat i antikvariat. Fotografierna samlades och ordnades i stora album, som bands in hos en […]

Historiska bilder ur Gunnar R. Hanborns fotosamling, del 2

Gunnar Hanborn (1897-1954) var bagare först på lasarettet sedan hos Bageriföreningen i Skolgatan. Hanborn började samla lundabilder redan i 10-årsåldern. I samlingen finns vykort, men också plåtar och fotografier från Lina Jonn och Per Bagges ateljé. En del är också inhandlat i antikvariat. Fotografierna samlades och ordnades i stora album, som bands in hos en […]

Hon skrev dagbok om flyktingliv i Lund under kriget.

”Stort trettondagskalas hos Kjellbergs, 50 gäster, dans o jullekar. Morsomt at se alle disse voxne mennesker, äldre professorer danse omkring.” Citatet är hämtat ur den dagbok som Ebba Bing skrev under den tid som hon och hennes man Herman bodde i Lund. De ingick i den stora grupp danska judar som flydde hals över huvud […]

Inez Humble om Eggertska skolan

Inez Humble, född 1842 som dotter till sedermera professorn i Lund i kemi och mineralogi Nils Johan Berlin, skrev 1903 en ”barnroman”, Hemmet på Holmen. Nedanstående stycke är hämtad från denna och beskriver Inez Humbles tid som elev i Eggertska skolan vid artonhundratalets mitt. Eggertska skolan1850 fick Lund sin första ordentliga flickskola. Det var fru […]

Kapitelhuset – bildgalleri

I hörnet av Kiliansgatan och Krafts torg låg före 1928 ett envåningshus i vinkel, som rymde både pastorsexpedition och restaurangen Malmens källare. Gamla pastorsexpeditionen, som också 1864 – 1870 hyste det några bokhyllor stora stadsbiblioteket, revs för att 1928 ge plats åt nuvarande Domkapitlet.

Karl XII (1682-1718), svensk kung

Från september 1716 styrdes Sverige i nästan två år från Lund. Det är de kanske olyckligaste åren i Sveriges historia. Stora Nordiska Kriget hade rasat sedan år 1700. Svenskarna vann segrar i början, men från och med nederlaget vid Poltava och kapitulationen vid Perevolotjna var det mest motgångar. Magnus Stenbock hade visserligen besegrat danskarna vid […]

Konditoriet, som tidigare låg på Södra Esplanaden 27, startades 1929 av Erik Andersson.Smeknamnet Täppan fick det, eftersom det i kvarteret fanns ett av Lunds tidigaste koloniträdgårdsområden (som också hette Täppan). Namnet Kringlan kom efter den stora kringelskylten, som hängde över entrén. Esplanaden överlevde till 2009 under olika ägare. I början bestod stamkunderna till stor del […]

Kooperationen på Skomakaregatan

 Här ligger Ahlströms hotell, stadens äldsta i bruk varande. Här samlades flera av fackföreningarna till möten och fester, bl.a. typograferna. På 1940- och 50-talen svarade Konsum för matsalarna som låg på andra våningen. Här i Skomakaregatan fanns en del kooperativa affärer som fackföreningarna drev som andelsaffärer, bl.a. just en skoaffär i nr 11. Till höger […]

Krognoshuset

Huset är en del av en stor medeltida gård (=tenngjutare Werrenraths gård), som revs 1916. I Krognoshuset fanns vid sekelskiftet en ”Restauration för utskänkning” kallad ”Göingakrogen” efter krögaren Svenssons ursprung. Här skulle August Palm 1881 hålla ett första agitationsmöte i Lund, men avvisades bryskt av stadsfiskalen J E Strandberg och förbjöds att hålla möten inom […]

Lund har flera gånger under sin tusenåriga historia drabbats av omfattande bränder, ibland på grund av krig, ibland av andra orsaker. Här följer en sammanställning över de viktigaste årtalen: 1172 En stor del av Lund brinner ner detta år. 1234 Vid en brand 1234 skadades domkyrkan svårt. Efter den slogs valven och nya fönster fick […]

Lund och flyktingar

Under tiden 1851 – 1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner människor från Sverige till USA och andra transoceana länder. Utvandringen från sydvästra Skåne var dock förhållandevis liten, men från en socken i nuvarande Lunds kommun, Genarp, var utvandringen omfattande enligt den stora Emigrationsutredningen, 1907-13. Samtidigt fanns en immigration, fast i mycket mindre skala. I sin ämbetsberättelse […]

Lund och flyktingmottagningen 1945

Den 28 april 1945 kom de Vita Bussarnas första passagerare till Lund. De hade hämtats av Röda Korsets räddningsaktion från koncentrationsläger i Tyskland, Polen och Tjeckien. Under den första veckan tog Lund emot 2 200 flyktingar. I koncentrationslägren fanns också norrmän och danskar och initiativet till räddningsaktionen kom från våra grannländer. Uppdraget gick till Folke Bernadotte […]

Lund på Karl XIIs tid

I september 1716 drog krigarkungen Karl XII in i Lund och gjorde den lilla staden till sitt högkvarter i nästan två år. Lundaborna borde kanske känna sig smickrade men för den fattiga och krigshärjade staden blev den kungliga närvaron en uppoffring. Universitetet uppskattade förstås kungens intresse för föreläsningar och disputationer – men studenterna protesterade mot […]

Lund som medeltida kyrkligt centrum

Domkyrkan och dess föregångare Lund hade under medeltiden en särställning i Norden som kyrkornas stad, främst representerat av Lunds domkyrka, som var centralhelgedom för det danska ärkebiskopsdömet. Detta inrättades genom påven i Rom 1103 och omfattade till 1152 även Norge och till 1164 även Sverige. Med detta nordiska ärkesäte togs ett avgörande steg för att […]

Lund under första världskriget

Första världskriget var en dyster tid för Lund liksom för Sverige och Europa i övrigt. Befolkningsmässigt stod staden stilla. Visserligen skedde en ökning från 20 139 invånare år 1910 till 23 183 år 1920, men ökningen berodde nästan helt och hållet på inkorporeringar, en del av Lunds landskommun och hela S:t Peters klosters församling. Lund hade varit […]

Lund var en viktig industristad.

Konstnären Hedvig Tegnér (1866-1961) flyttade 1909 in på Sankt Petri Kyrkogata 10 i hörnhuset vid Clemenstorget. Hon hade gift sig med den 22 år äldre universitetsbibliotekarien Elof Tegnér och blivit änka år 1900. Först därefter utbildade hon sig och började hon sin bana som konstnär.  Målningen avbildar ett svunnet industrilund. I förgrunden syns Carl Holmbergs […]

Lunds badhushistoria

Medeltida badstugorRedan från vikingatid finns det uppgifter om att man badade, tvättade och rengjorde sitt hår. Arkeologerna har hittat många kammar och örslevar. Folk som hade råd hade egen badstuga på sin gård. För fattigt folk fanns det tidigt offentliga badstugor, som var flitigt besökta av både kvinnor och män. Den äldsta uppgiften om ett […]

Lunds bevaringsprogram

Under åren 1980 – 2004 publicerades bevaringsprogram för Lunds kommun i flera delar. Böckerna är en guldgruva för den som vill veta med om Lunds hus, om Lunds stadsdelar, om hur Lund såg ut förr. Ofta finner man också kortare historiker över en stadsdels eller ett områdes historia. Böckerna illustreras rikligt av både gamla och […]

Lunds historia – i korta drag

 Genom fynd från utgrävningar har man kunnat precisera Lunds grundande till år 990 då Sven Tveskägg var kung. Hans son Knut den store anlade ett myntverk och befäste på så sätt stadens betydelse. Ärkestift år 1103Den viktigaste händelsen i Lunds tidiga historia var att staden 1103-1104 upphöjdes till ärkebiskopssäte. Efter påtryckningar från kung Erik Ejegod […]

I hörnet av Själbodgatan och Magie Stora Kyrkogata byggdes 1872 en liten mejeribyggnad av godsägaren Gotfrid Warholm för stadens första mejeri, Lunds Mejeri Bolag. Det var ett envåningshus med fasad i rött och gult tegel i mönstermurning och rundbågiga fönster och dörrar. 1912 fick mejeriet en tillbyggnad i rött maskintegel utmed Själbodgatan. 1949 lades mejeriet […]

Lund har haft många rådhus. Det finns historiska belägg för att det sedan medeltiden har det funnits rådhus vid Stortorget. Från slutet av 1400-talet vet man att fem stycken har legat på Stortorgets norra sida och dagens rådhus ligger på den östra sidan. Minnestavlan ovan finns på det stora f.d. bankhuset på torgets norra sida. […]

På Magle stora kyrkogata 3 intill Kiliansgården ligger idag ett bostadshus. Tomten är historiskt intressant. Under medeltiden fanns inom detta kvarter både de stora Svartbrödraklostret, vilket man tidigare har velat placera på flera andra ställen i närheten, och Sankt Mikaels kyrka, som låg där Magle stora kyrkogata 5 ligger idag. Lunds första och äldsta mejeri, […]

Även i år kan Lund fira ett stort jubileum. 1103, alltså för jämt 900 år sedan, upphöjdes Lund till ärkestift direkt under påven. Lundabiskopen Ascer blev ärkebiskop över ett kyrkligt imperium som omfattade hela Danmark, Sverige, Norge, Island, Färöarna, Grönland och Rugen. Konstvetaren Thomas Rydén är väl förtrogen med den snåriga förhistoria som hör till […]

Medeltida vante och ”virknål” av ben

Yllevanten från Lund Vid utgrävningar i en stad som Lund, där kulturlagrens tjocklek vittnar om en medeltid full av aktivitet, påträffas diverse föremål som mer än andra påminner om dagliga göromål i hushållet. Vid 2002 års utgrävning i kvarteret Färgaren påträffades på en bakgård till ett hus från 1250-talet en nål av ben. Den uppvisade […]

Mårtenstorgets sydsida

På den äldre bilden skymtar ett tidigt karnevalståg.När Folkets hus skulle byggas var två fastigheter till salu här, så Folkets Hus kunde mycket väl ha hamnat här vid Mårtenstorget, men det kom hinder emellan. I handlare Robert Lundgrens hus, Mårtenstorget 6B, kom istället den kooperativa föreningen Thor in under en tid. Kopparslagare Winells fastight i […]

Mårtenstorgets östra sida.

På det äldre fotot skymtar en 1:a majdemonstration till höger. Vid 1800-talets slut låg på Mårtenstorgets östra sida söder om Bruniushuset (byggt 1840): professor (universitetsrektor) Gustav Ljunggrens hus (1865), Nordemans/B Lindelöfs fastighet (1864) och på hörnet vid Östra Mårtensgatan tidningskungen Bülows hus (1856 – 1971). Kooperationen fanns vid Mårtenstorget innan Saluhallen byggdes, bl.a. i handlande […]

Novilla

Inne i kvarteret Östertull låg nöjesstället Novilla – Östra Vallgatan 11 – i en stor trädgård. Här hölls möten och fester med hundratals deltagare. Här samlades också fackföreningarna. Alldeles intill låg ett svagdricksbryggeri: Novilla ångbryggeri. Så här stora var många innergårdar i Lund. De hade först en stensatt gård med gårdshus och magasin och sedan […]

Huset på St Petrikyrkogata 7 är byggt i slutet av 1800-talet. Tidigare låg här den välkända restaurangen Petri Pumpa. Namnet kom från en annan och mycket enklare restaurang som låg på platsen ännu tidigare och där man serverade kaffe ur ett kärl med formen av en pumpa. Så sägs det i alla fall. En av […]

Pingstkyrkans hus – Stora Södergatan 25

Pingstkyrkans hus på Stora Södergatan 25 ligger i kvarteret Murgrönan vars bebyggelse spänner över ett par århundraden. Flera av gårdarna har än idag rester av äldre korsvirkesbebyggelse i gathus eller gårdshus. Bilderna visar hus som tidigare låg på denna plats och som revs i samband med att Filadelfiaförsamlingen byggde sin byggnad 1965-1966. Klicka på bilderna […]

Tornstrukturer från tidig medeltid l januari är 2008 undersökte Kulturens arkeologer de kulturlager som bevarats under källaren till det Ryska huset, Stora Södergatan 29. De första tomtgränserna kan dateras till 1000-talet. Under senmedeltid bodde och arbetade en skomakare här och då fanns ett stenhus på tomten. Arbetena på fastigheten har fortsatt under 2008 och då […]

Ryska huset – tusenåriga fynd

l källaren under ”Ryska huset” på Stora Södergatan har arkeologerna hittat lämningar från  1000-talet och framåt. Ett pennskrinslock av ek med utskurna prydnader är ett av fynden från den tiden. Träskodda rännor i olika riktningar påträffades också de är förmodligen den tidens fastighetsgränser. Under slutet av förra året och början av detta kunde uppmärksamma flanörer […]

Rådhuset

På den äldre bilden syns det ännu oputsade Rådhuset till höger.  Platsen framför Rådhuset var och är en samlingsplats för många demonstrationer. Här talade till exempel Anders Eriksson hängande i fönstret till vänster ovanför ingången vid hungerdemonstrationer 1917. En av de mest minnesvärda demonstrationerna, enligt dem som var med, var när Anders Eriksson höll ett […]

Rönströmska skolan

På Stora Södergatan 57 låg förr i världen Den högre elementarskolan för flickor. Det var det långa och officiella namnet. I dagligt tal kallades den för Rönströmska skolan och var uppkallad efter dess legendariska föreståndarinna Anna Rönström. Redan 1871 hade hon öppnat sin skola fast då på Nygatan. Senare var den placerad såväl på Winstrupsgatan […]

Saluhallen under 1000 år

En våg från medeltiden hittades när Kulturen under sommaren genomförde en arkeologisk undersökning på Saluhallens innergård. Den föranleddes av den planerade utbyggnaden av Saluhallen. Kvarteret är ur arkeologisk synvinkel dåligt känt. Platsen för undersökningen ligger indraget från gaturummet, vilket den av allt att döma gjort även under medeltiden. Under 1500- och 1600-talen har tomten varit […]

S:t Andreas var en av Lunds många medeltida sockenkyrkor. Den låg i den nordöstra delen av nuvarande kvarter Katedralskolan, där Stora Södergatan och Drottensgatan möts idag. Drottensgatans västra del har medeltida ursprung och S:t Andreas omtalas i de skriftliga källorna första gången 1302, men är troligen äldre än så. Detta var en stenkyrka med romansk […]

Sankt Nikolai kyrka under Kyrkogatan

Strax utanför Sydsvenskans stjärncafé i Lund ansluter Gråbrödersgatan till Kyrkogatan. Här låg förr Lilla torg. Under Kyrkogatans nötta gatstenar och det som en gång var Lilla Torg ligger bl.a. gravar och ruiner efter S: t Nikolai kyrka. Kyrkogatan anlades år 1702 genom äldre tomtmark. Den sedan reformationen övergivna kyrkogården utgjorde då en öppen plats. Platsen […]

Sankt Olofs kyrka och kyrkogård – nya rön

För de flesta lundabor är Allhelgonakyrkan ett bekant landmärke. Mindre känt är att det på samma plats, långt före den nuvarande kyrkan i nygotik, fanns en medeltida kyrka. Kyrkan, som hade den norske helgonkungen S:t Olof som sitt patrocinium, dvs namnshelgon, revs i samband med reformationen 1536. S:t Olofs socken omfattade under medeltiden hemman i […]

Sankt Thomas av Aquino församling (även benämnd Sankt Thomas katolska församling) grundades år 1970 på Råbygatan i Lund. Sedermera fick församlingen en egen kyrka på Stora Tomegatan. Där den nya kyrkan byggdes hade det under medeltiden funnits en kyrka som även den hette Sankt Thomas kyrka.  Denna låg i kvarteret Städet vid Adelgatan och Lilla Tomegatan […]

I korsningen Stora Södergatan/Västa Mårtensgatan byggdes under 1000-talet en stavkyrka helgad åt jungfru Maria. Denna kom att kallas Sankta Marias kapell vid torget. Under 1100-talet tillfogades kyrkan epitetet Minor (som betyder mindre) eftersom man då i den östra delen av staden hade byggt en större Mariakyrka, Sankta Maria Magle. Stavkyrkan Sankta Maria Minor ersattes under […]

Skorstenarnas stad – om Lunds industrier

Vid förra sekelskifter var Lund en av Sveriges viktigaste industristäder.Under en knapp halvtimme visar han oss till en stad, präglad av en mängdskorstenar med rök. De flesta fanns i den centrala staden. Lund var en storindustristad, större än Malmö under en tid. Otto Ryding tar oss med till bland annat handskmakerier, tegelbruk, mekaniska verkstäder, en […]

Slaget vid Lund

Slaget vid Lund stod den 4 december 1676 i ett område norr om staden. Striden stod mellan den invaderande danska armén bestående av ungefär 13 000 soldater under Kristian V och den svenska armén bestående av ungefär 8 000 soldater under Karl XI. Det är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. […]

Slaget vid Lund – bakgrund

Alltsedan freden i Roskilde år 1658 då Danmark tvingades att till Sverige avträda sina landsdelar öster om Öresund; Skåne, Halland, Blekinge och för en tid även Bornholm var den danska politiken inriktad på att återta det som förlorats. Ett tillfälle yppade sig år 1675 då Sverige genom sin allians med Frankrike drogs in i krig […]

Det dröjde mycket länge innan någon av massgravarna från slaget påträffades. Det skedde 1995 på Norra Nöbbelövs kyrkogård. Där påträffades i ett ledningsschakt skelettdelar och uniformsdetaljer. Ett par av skallarna uppvisar skador efter värjhugg. Källa: Turistföreningen, Lunds kommun

Slaget vid Lund – monumentet

1883 invigdes Monumentet över slaget vid Lund, placerat vid Lerbäckshög. Initiativet utgick från De Skånska Landskapens Historiska och Arkeologiska Förening med historikern Martin Weibull som drivande kraft. Monumentet ritades av Helgo Zettervall och var ursprungligen byggt i cement som 1930 ersattes med granit. Monumentets budskap är försoningen mellan Danmark och Sverige, inte den svenska segern. […]

Slaget vid Lund den 4 december 1676

Anmarschen och förtruppernas strid 01.30 bröt den svenska armén upp från sitt läger vid Lilla Harrie. 04.00 påbörjade den svenska armén övergången av Kävlingeån på isen vid Rinnebäcksmölla. 07.00 nådde täten på de svenska trupperna fram till i höjd med Stångby kyrka. Vid denna tidpunkt upptäckte danska posteringar i trakten av Västra Hoby att svenskarna […]

För mycket plugg, typ. Och latin!!! Fäktning på jympatimmen – coolt Så skulle kanske en elev från dagens skola uttalat sig om skoldagen på Katte för 90 år sedan. Ända till 1955 skrevs det utförliga redogörelser om läsåret på Katedralskolan. Låt oss se vad som hände 1918. Skolan hade 538 lärjungar – bara pojkar. På […]

Sparbanken för 175 år sen: istället för fattigvård

2008 firades det 175-årsjubileum på Sparbanken Finn. En stark drivkraft till bankens bildande år 1833 var att ge de många fattiga i dåtidens samhälle en hjälp till självhjälp. De skulle stimuleras att spara och få ränta på sina slantar istället för att supa upp dem. Detta och mycket annat förtalte bankdirektör Lars-Erik Skjutare när han […]

Stenansikte

Sandstensskulpturen påträffades 1984 vid utgrävningen i Drottens kyrka. Upp och nervänd, låg den infogad i en trappa mellan långhuset och koret. Där hade den hamnat i samband med premonstratensernas ombyggnad av kyrkan på 1150-talet. Från början bör stenansiktet ha ingått i den skulpturala utsmyckningen av den stenkyrka (Drotten 1) som Sven Estridsen omkring 1050 lät […]

Studentkaserner i Lund

Studenter har bott i Lund alltsedan universitetet grundades 1668. Från början löstes bostadsfrågan helt enkelt att man inackorderades hos någon av professorerna. Den tidens professorsbostäder var rymliga och härbärgerade redan stora hushåll. Professorer och, inte minst, professorsänkor gjorde sig en extra förtjänst – det var inte ovanligt att man bodde två till fyra studenter i […]

Stäket – Fru Görvels gård

Vid Stora Södergatan nära korsningen med Västra Mårtensgatan ligger restaurangen Stäket med sina trappgavlar. Söder om krogen står ytterligare ett hus från renässansen. Båda bostadshusen byggdes på 1570-talet av den berömda Görvel Fadersdotter Sparre (cirka 1509-1605) som var en av Danmarks rikaste kvinnor med vidsträckta jordagods. Den tomt husen byggdes på var mycket stor och […]

Sven Tveskägg, (960 –1014), dansk kung, Lunds grundläggare

Sven var son till danske kungen Harald Blåtand och far till Knut den store. Kung av DanmarkPå 900-talet började de löst sammansatt nordiska småkungadömena att utvecklas mot att bli kristna medeltidsmonarker så som skett på kontinenten. Harald Blåtand utvidgade den danske kungens makt genom att skapa ett överhöghetsvälde med utspridda stödjepunkter. För detta krävdes pengar, […]

Södran

Danspalatset Södran låg på Stora Södergatan 57 och var på 40- och 50-talen Lunds eget svar på Nalen. Södran var ett inneställe och danslokal inrättad i en gammal skolgymnastiksal. Hela området med fd Rönströmska skolan  köptes 1939 av byggmästaren Nils Tatis Andersson. Bilismen var i växande och avsikten var att här starta en verksamhet för […]

Ur Lundapressens historia

”Det är synd att Lund inte har en dagstidning”. Ett vanligt klagomål – och ändå har Lund ett förflutet som en livlig tidningsstad. På 1880-talet kom det ut fyra tidningar här. Det berättar Ingrid André, redaktionsansvarig för Kulturportalen, som har läst om lundapressens historia i UB:s tidningskällare. Lunds äldsta tidning kom ut redan när Karl […]

Utgrävningen av Lund.

Från fyndinsamling till stratigrafisk dokumentation Utan arkeologin hade kunskapen om det medeltida Lund, minst sagt, varit mycket bristfällig. Historieskrivningen hade bestämts av ett fåtal, mer eller mindre pålitliga, skriftliga dokument, ett par stadsbilder från 1500- och 1600-talen samt några bevarade monument (två kyrkor, fyra tegelhus, stadsvallen och det medeltidspräglade gatunätet). Mycket lite hade varit känt […]

van Düren och vattnet i Lund

Ar 1874 var ett glädjens år för Lundaborna. Då öppnades nämligen kranen för Lunds första moderna vattenledning. Vattentillgången fram till dess hade varit ett stort problem. Vattentillgången var dålig och stora vattenkonsumenter som t ex Lasarettet fick hämta vatten från Höje å eller andra närliggande vattensamlingar. Brunnarna i stan gav inte bara lite vatten utan […]

År 1856 kom järnvägen till Lund

När fick Sverige naturliga gränser? Många svarar ”1658, genom freden i Roskilde, då Sverige erhöll Skåne, Blekinge, Bohuslän och för gott även Halland”. Men för invånarna i de nya landskapen var det lättare att ta sig till den förra huvudstaden Köpenhamn än till Stockholm och forcera bland annat Smålands skogar. Mitt svar blir därför att […]

I år är det 900 år sedan Lund blev ärkestift för hela Norden. Minnet firas vederbörligen. Och en upprepning kan tänkas även nästa år. Det första dokument, som bevisar utnämningen, är nämligen signerat 8 maj 1104! Det kunde professorn i religionshistoria Bertil Nilsson berätta för Gamla Lund den 27 oktober i Kulturens auditorium.. Frågan var: […]