”Torg och platser” är en stor och blandad kategori.
Den som letar efter ett av de fem stora torgen bör använda någon av etiketterna i högerspalten.
Bantorget är beläget cirka 100 meter sydost om Lunds centralstation, mellan Grand Hotel och järnvägsviadukten. Det är ett av fyra torg i Lund som ligger nära järnvägen Namnet till trots har Bantorget snarare karaktären av en mindre park med mycket växtlighet. Rakt genom torget går cykel- och gångbanor. Torget är livfullt med alla människor som […]
En viktig komponent i stationsmiljön har allt sedan anläggningstiden de till stationsområdena hörande järnvägsparkerna varit. Dessa var inte från begynnelsen enbart ämnade att fylla en representativ och förskönande funktion utan uppbar dessutom en viktig roll som skydd för brandfarliga gnistor från järnvägsloken. Istället för området omedelbart invid stationen formades Bantorget strax söder därom till att […]
1937 hade Lund 26 000 invånare. Bostadssituationen för många av de barnrika familjerna var svår. Det året hade Solgårdarna uppförts på Väster som så kallade barnrikehus. I staden diskuterades möjligheten att också bygga ett småhusområde för de mindre bemedlade barnrika familjerna. Detta blev verklighet 1938 efter ritningar av arkitekten Ingeborg Hammarskjöld-Reiz för området som låg […]
Botulfsplatsen var sedan högertraffikomläggningen 1967 knutpunkt för den lokala busstrafiken. Under medeltiden låg här kyrkan S:t Botulfs, som var en av de mer än 20-talet kyrkor som fanns i Lund före reformationen i Danmark 1537. Efter protestantismens införande revs kyrkan kring 1540. Fram till 1930-talet var Botulfsplatsen bebyggd med vanliga hus och innergårdar, men därefter […]
Lunds idrottsplats (eller centrala idrottsplatsen), anses vara Sveriges äldsta som fortfarande är i bruk. Den tillkom på privat initiativ på 1890-talet och togs över av Lunds stad först 1948. Lunds idrottsplats (numera kallad centrala idrottsplatsen) är en av Sveriges första idrottsplatser och förmodligen den äldsta som fortfarande är i bruk. Den ligger på norra sidan av Trollebergsvägen, cirka 900 […]
”Vid S:t Petri Kyrkogatas västra ända låg en liten öppen obebyggd plats, som kallades Isaks torg. Det var dock inte något torg, men här stod stadens spöpåle ännu så sent som på 1840-talet, ” skriver akademie smeden Petter Löwegren i sina anteckningar år 1858. Mot slutet av 1890-talet fick platsen en hårdgjord kullerstensyta och blev […]
”… denna nesliga fattigdom.” Helge Heidvall (1890 – 1940) föddes och växte upp i Lund under mycket fattiga levnadsomständigheter. Hans mor, som var ensamstående, dog tidigt. Hon var sjuksköterska vid Lunds Lasarett. Helge Heidvall togs omhand av en schartauansk jungfru, som bodde i Nöden. Heidvall började tidigt arbeta på Lunds Apotek, men kom vid 17 […]
Björnar och apor, karuseller, godiskiosk, dansbana, friluftsscen – det är bara några av de förlustelser som de ansvariga kostade på Folkparken när den var ny. Stoltheten och förhoppningarna var stora när parken invigdes den 1 maj 1895. Socialdemokraternas traditionella demonstrationståg samlade 4000 deltagare och målet var den nya Folkets Park på Väster. Inträdet var 35 […]
Kung Erik Ejegod skänkte under sin regeringstid (1095 – 1103) capella sanctae Mariae in foro till prostämbetet vid domkyrkan i Lund. Kyrkan var Maria Minor och in foro betydde att den låg vid torget. Numera vet vi att detta var vid det medeltida Stortorgets södra del och att kyrkan omkring 1050 byggts vid en redan […]
Oscar Reutersvärd, som var professor i konsthistoria, menade att godsmagasinet på Lund C byggnadshistoriskt sett var lika intressant som domkyrkan. Han syftade på den epokgörande takkonstruktionen som var en nyhet för Sveriges vidkommande. Det ursprungliga godsmagasinet var 35 meter långt och symmetrisk kring uppbyggnaden med en våning där godsbokhållaren ursprungligen bodde. På spårsidan kunde godsvagnar […]
BLHJ, uttytt Bjärred-Lund-Harlösa-Järnväg, är namnet på det som en gång var Lunds stads järnvägar. 1901 öppnades sträckan Lund – Bjärred och 1905 sträckan Lund – Harlösa. Hardebergaspåret är en rest av den sistnämnda sträckan.BLHJ gick med förlust redan från början. 1910 tog Lunds stad över driften. Men förutom militärer till Revinge, söndagsutflykter till dansbanan i […]
En forskningsby i Lund! Det kan bli en bot för den skånska sjukan och ett uppsving för hela regionen. Så tänkte landshövdingen Nils Hörjel när han 1982 lanserade idén om det som skulle bli Ideon – den första forskningsbyn i Norden. Förslaget kom ursprungligen från kemiprofessorn Sture Forsén som läst om en science park i […]
Knut den Stores torg ligger i centrala Lund, mittemot järnvägsstationen. Torget är gestaltat under 50-talet av arkitekterna Backström och Reinius, men fick sin slutgiltiga utformning först sedan kontorshusen på norra sidan om torget färdigställdes i mitten av 1970-talet. På slutet 1990-talet omgestaltades torgets och järnvägsstationens planering och ytskikt av landskapsarkitekten Sven-Ingvar Andersson. Den södra delen […]
Namnet Kraft kommer av krypta. En del av den plats som idag är Kraftstorg var under medeltiden kyrkogård för Kraftskyrkan, det vill säga kryptan i Domkyrkan. Begravningsplatsen fanns kvar fram till 1816, men 1832 omvandlades denna till en öppen plats. Under senare tid låg en av staden Lunds viktigaste brunnar på Kraftstorg. Här förekom tidigare […]
En gång i tiden debatterades det livligt om inte Krafts Torg borde få någon form av utsmyckning. En ryttarstaty av Knud den Store var på tal, men något beslut fattades aldrig. Uardaakademin, med rötterna i den lundesiska studentspextraditionen, tog då saken i egna händer och avtäckte 29/4 1984 statyn ”Intighet” på denna plats, som ett […]
Fram till 1976 kunde man fortfarande åka tåg till Källbymölla hållplats. Källbymölla var i huvudsak en industriarbetarhållplats för dem som jobbade på Å&R. Trots att en ny stadsdel – Klostergården – växte upp i närheten på 1960-talet, så minskade passagerarunderlaget och hållplatsen lades ner. Nu finns det stora planer för området mellan Stadsparken och Höje […]
Ruiner och bökande svin Lundagård är för dagens lundabor den berömda och traditionsrika parken mellan domkyrkan och ”Gamla biblioteket”, Lundagårdshuset. I äldre tider hörde emellertid hela den nuvarande universitetsplatsen också dit och hela området var i århundraden omgärdat av murar och stängsel. Lundagård var under den katolska tiden i Danmarks historia de mäktiga ärkebiskoparnas residens. […]
Lundagård avgränsas idag av Domkyrkan, Kyrkogatan, Universitetsplatsen, utan markerad gräns dem emellan, och Sandgatan. Sedan 1747 är området utlagt till park medgräsmattor och gångar, kantade med lindar, almar, kastanjer, askar och lönnar. De äldsta träden härstammar från parkens anläggningsår, en del är planterade 1883, när en omfattande renovering gjordes av hela anläggningen, men de flesta […]
År 1858 kände ingen till ordet resecentrum och ingen hade druckit latte (inte i Lund i alla fall). Detta var året då Lunds stationshus stod färdigt. Järnvägstrafiken hade kommit två år tidigare. Ännu vet vi inte vem som ritade det pampiga huset. Troligen var det en dansk arkitekt men vi vet inte säkert. En del […]
Under några majdagar i år genomförde Kulturen i Lund en arkeologisk förundersökning i Lundagård. Den föranleddes av planer på att plantera nya träd i Processionsgången och det var angeläget att ta reda på om det fanns bevarade murar eller kulturlager i de planerade planteringsgroparna. Tre schakt om sammanlagt 21 kvadratmeter öppnades längs med gången. Under […]
Lunds vall och vallgrav är ett av de största medeltida byggnadsverken i staden. Ursprungligen var anläggningen ca 3 700 meter lång. Ännu idag finns ca 570 meter av vallen bevarad i stadsparken. Anläggningen bestod av en 8 – 10 meter bred vallgrav som var ca 2,5 meter djup. Innanför denna fanns en 2,5 meter hög […]
Kring Mårtenstorget Östra Mårtensgatan har länge utgjort stadens huvudinfart från öster och vid 1700-talets slut fanns på bägge sidor av den, i stort sett obrutna husrader. Husraden fortsatte på den södra sidan ända bort till Stora Södergatan. Även längs Skomakaregatan i kvarteret Svartbröder fanns det på 1700-talet en tät bebyggelse medan det inom miljöområdet i […]
Mårtenstorget är ett torg från 1842 i centrala Lund. Namnet kommer av den medeltida Sankt Mårtens kyrka som legat sydväst om torget vid tidigare Norra Råttsträtet (numera Bankgatan). I äldre tid kallades torget Oxtorget, detta på grund av den där förekommande kreaturshandeln. Vid torget ligger idag Lunds saluhall, Lunds Konsthall och Krognoshuset. Annat som ligger […]
Här bodde redan vikingarna Förändringen av Mårtenstorget sommaren 1997 förde med sig nödvändiga ingrepp, i Lunds medeltida lämningar. Lunds Energi AB passade på att bygga till en gammal nätstation och inför den ombyggnaden genomförde Kulturens arkeologer årets största arkeologiska undersökning. Flera gator kring Mårtenstorget har rötter i medeltiden. Mårtensgatan var huvudutfart mot öster. Gågatan på […]
Lundaboma gillar sitt Mårtenstorg med folkmyllret kring torgstånden, affärer och restauranger, saluhall och systembolag. Konsthallen och Krognoshuset. Därför är det särskilt välkommet att det nu föreligger en präktig, rikt illustrerad bok om platsens historia från slutet av 900-talet till våra dagar. Bokens författare, Bengt Karlsson är känd som flitig utforskare av lundamiljöer, bl a Kaféer, […]
Den 5 juni 1907 växte Lunds persontrafikerade järnvägsnät med två kilometer. Tågen på Lund-Revinge järnväg fick nämligen tillstånd att fortsätta från den tidigare slutstationen Lunds södra, runda stadsparken och stanna vid den nyinrättade hållplatsen Högevall, intill badhuset, l början annonserades hållplatsen som ”Utställningen”, och trafikstarten var koordinerad med den stora utställningens öppnande. I en tid […]
En romantisk landskapspark skapades i slutet av 1800-talet vid Observatoriebyggnaden i vad som nu är en del av Stadsparken. Nu har denna park återskapats. Det är få parker i Sverige som är byggnadsminnen. Men Observatorieparken är ett sådant. Därmed kunde man inte plantera vad som helst. Bara tidstypiska träd och växter finns vid de återlagda […]
Lite spännande, lite högtidligt är det att kliva upp för trappan i observatoriebyggnaden vid Svanegatan. Astronomerna flyttade ut 2001 och sedan dess har huset stått tomt. Lunds kommun vill våren 2018 väcka liv i huset och efterfrågar idéer om hur det kan användas och vara tillgängligt för Lundaborna. Kulturportal Lund har gått husesyn. 1867 stod […]
Det fanns mer vatten i centrala Lund förr i världen. I sin bok Om vattendragen och den äldsta bebyggelsen i Lund beskriver Hans Erlandsson bland annat hur det präglade det stora kvarteret norr om nuvarande Mårtenstorget, det som är avgränsat mot norr av Skomakargatan, mot öster av Kiliansgatan och mot väster av Svartbrödersgatan. På en […]
En film om Sankt Lars historia; om personal, patienter och om den tidens behandlingar. 1:e skötare Gustaf W. Arfwidsson berättar. Filmen är gjord av Lars Gustafson, Bengt Lindskog och Gunnar Menander. Ca 30 min. Andra filmer från Sankt Lars på portalen: S.t Lars och S:t Lars Museum.
I maj 2017 flyttades regionbussarnas depå till en gammal industritomt vid Maskinvägen. Det gamla depåområdet norr om Kung Oscars bro skall användas till annat. Nobina som svarar för driften har ett femårskontrakt på tomten. Det rör sig om en stor investering. Modern busstrafik är logistiskt komplex och höggradigt datorstödd. På depån ryms ett sextiotal bussar. […]
Universitetsplatsens äldsta monument är faktiskt äldre än universitetsplatsen själv. Tidigare var det platsen för universitetets botaniska trädgård, men sedan den nuvarande botaniska trädgården invigts 1867 användes den gamla trädgården med sina kvarstående träd under några år som en park med en serveringspaviljong. Där fick Föreningen för Skånes fornminnen och historia 1867 tillstånd att uppföra den […]
Saluhallen har en sockel av släthuggen granit och därovan rustikt huggen kalksten. Den övre delen av fasaden består av fogstruken, röd maskintegel med mönstermurning kring torgportalen av kalksten med Lunds vapen. Sadeltaket är klätt med rött tegel och har två ventilationshuvar. De ursprungliga stora välvda vitmålade fönsterna är bevarade liksom de ådrade fyllningsdörrarna. På gårdssidan […]
Norra Fäladen kallades fram till slutet av 1700-talet för Bredgatas fälad. Hit drev borgarna vid Bredgatan och angränsande gator sina kreatur i vall. 1704 beskrevs området som en tuvig betesmark på vattensjuk lerjord.På den gemensamma betesmarken fanns en källa, kallad Sankt Hans källa eller Offerkällan. Hit vandrade folk sedan urminnes tider på midsommarafton (Sankt Hansafton […]
Öster om stadskärnan ligger Skönadalsparken, som också ofta kallas Sankt Jörgens park. I parkens högre del kan man fortfarande se några låga ruinrester. Här låg under större delen av medeltiden Sankt Jörgens hospital. Det var ett så kallat Domus leprosorum, d.v.s. hem för spetälska. Spetälska kallas numera lepra eller Hansens sjukdom. Sjukdomen tycks ha blivit […]
”Betraktandet af denna storartade anstalt, med all därå nedlagd kostnad och omsorg, väckte hos menniskovännen känslor af sann glädje, då han i tanken jemförde förr och nu. Han gladde sig öfver att den tiden var förgången, då den stackars vansinnige behandlades värre än brottslingar eller nästan som oskäliga djur.”(Lunds Weckoblad juni 1879) I juni 1879 […]
Lund omgavs en gång av en jordvall med en vattenfylld vallgrav. På toppen fanns en palisad som skulle göra försvaret ännu effektivare. Vid utfarterna i söder, väster, norr och öster fanns tegelmurade porttorn och vindbryggeförsedda broar över vallgraven. Vallen var cirka tretusensjuhundra meter lång. Idag återstår inte mycket av denna väldiga anläggning. I Stadsparken finns […]
1856 invigdes första etappen av södra stambanan mellan Malmö och Lund. Aret därpå påbörjades uppförandet av ett stationshus med banhall samt godsmagasin i Lund, och 1859 stod stationsbyggnaderna klara. Vem som utfört den bevarade fasadritningen till Lunds stationshus är inte klarlagt. SJ:s egen järnvägsarkitekt A. W. Edelsvärd uppger på 1870-talet att en dansk, icke namngiven, […]
Under många år var Stortorget ett centrum för den lokala busstrafiken och biltrafiken som passerade torget var mycket tät. Sedan 1960-talet är det dock endast tillåtet för cyklar och nyttotrafik att passera torget. Platsen där Stortorget ligger har varit marknadsplats sedan 1000-talet. Under medeltiden såg torget annorlunda ut än idag. Det hade längre sträckning mot norr […]
Stortorget leder sitt ursprung anda tillbaka till Lunds grundläggning. Ett rejält torg var ett av de viktigaste kriterierna på en stad och kungen såg mycket tidigt till att skapa en plats dit handeln från den gamla marknaden Tre Högars marknad kunde flyttas. Riktigt hur gammalt Stortorget är har inte fastställts men vi vet att det […]
I anslutning till Södertull låg söderport vilken räknades som en av de viktigaste stadsportarna i medeltidens och renässansens Lund. Porten kallades även för Röde Port. Arkeologiska undersökningar har visat att portbyggnaden varit byggd av rött tegel, vilket kan vara en förklaring till namnet. Vi tullarna kontrollerades resande och man tog här även upp tullavgifter. Den […]
Universitetsbiblioteket – UB På Helgonabacken reser sig Universitetsbibliotekets mäktiga byggnad, i dagligt tal oftast endast kallat för UB. Universitetsbiblioteket har genom decennierna på många sätt varit hjärtat i Lunds universitet. Många generationer studenter och forskare har passerat där. l äldre tid kunde forskarna till och med ha egna forskarplatser – för somliga blev det decennier […]
Där nuvarande universitetplatsen breder ut sig fanns från slutet av 1600-talet en akademiträdgård. I mitten av 1700-talet antogs Carl Hårlemans plan för en ny botanisk trädgård på samma plats och denna drevs här till 1860-talet. Mest känd är den för odlingen av 50 000 mullbärsträd för framställning av svenskt silke. 1862 påbörjades anläggningen av en ny […]
1:a Maj firande på Universitetsplatsen. Rektor håller tal till studenterna, studenternahåller tal till rektor. Studentsång och hurrarop.
Magnoliorna vid universitets platsen blommar varje år vid månadskiftet april-maj
Ar 1874 var ett glädjens år för Lundaborna. Då öppnades nämligen kranen för Lunds första moderna vattenledning.Vattentillgången fram till dess hade varit ett stort problem. Vattentillgången var dålig och stora vattenkonsumenter som t ex Lasarettet fick hämta vatten från Höje å eller andra närliggande vattensamlingar. Brunnarna i stan gav inte bara lite vatten utan det […]
När fick Sverige naturliga gränser? Många svarar ”1658, genom freden i Roskilde, då Sverige erhöll Skåne, Blekinge, Bohuslän och för gott även Halland”. Men för invånarna i de nya landskapen var det lättare att ta sig till den förra huvudstaden Köpenhamn än till Stockholm och forcera bland annat Smålands skogar. Mitt svar blir därför att […]
Österport, även kallad S:t Mårtens port, vid Östertull är den port som avbildats tydligast på Franz Hogenbergs stick från 1580-talet. Sticket är den tidigaste återgivningen av staden Lund som man känner till. Man har medvetet använt sig av ett delvis förvrängt perspektiv i bilden. Vissa hus som varit av särskild betydelse framstår som större än de var i verkligheten. […]
