Universitetsplatsen
Där nuvarande universitetplatsen breder ut sig fanns från slutet av 1600-talet en akademiträdgård. I mitten av 1700-talet antogs Carl Hårlemans plan för en ny botanisk trädgård på samma plats och denna drevs här till 1860-talet. Mest känd är den för odlingen av 50 000 mullbärsträd för framställning av svenskt silke. 1862 påbörjades anläggningen av en ny botanisk trädgård öster om stadsvallen.
När det nya universitetshuset skulle byggas på 1870-talet röjdes platsen.
Universitetsplatsen planerades av Helgo Zettervall som en enhet med universitetshuset och Akademiska Föreningen (AF) mittemot varandra. Som en pendang till Lundagårdshuset på södra sidan uppfördes Palaestra et Odeum på den norra.
Av den botaniska trädgården finns idag några få växter kvar, men de äldsta av de stora praktfulla magnoliorna, som kommit att bli en symbol för Lunds universitet, planterades strax före första världskriget, medan den södra magnoliagruppen kom dit under 1960-talet.
I mitten av universitetsplatsen finns en fontän (ritad av Zettervall) som reser sig ur en nedsänkt damm, omgiven av rabatter. Vid fontänen finns också en plakett med texten Meridianen för den akademiska kvarten, 1 timme och 15 minuter från Greenwich tid. Placerad av Uarda-Akademien den 27 april 1996.
På universitetsplatsen finns flera statyer av framstående vetenskapsmän: Kilian Stobaeus den äldre, Sven Lagerbring och Anders Jahan Retzius
En i sammanhanget udda skulptur är ”Mannen som bryter sig ur klippan”.
Text: AA, foto: Claes Wahlöö