logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Om kanalerna i Lund

   Litteratur | Torg och platser

Det fanns mer vatten i centrala Lund förr i världen. I sin bok Om vattendragen och den äldsta bebyggelsen i Lund beskriver Hans Erlandsson bland annat hur det präglade det stora kvarteret norr om nuvarande Mårtenstorget, det som är avgränsat mot norr av Skomakargatan, mot öster av Kiliansgatan och mot väster av Svartbrödersgatan.

På en liten kartskiss visar Erlandsson hur kvarteret varit bebyggt och hur där förr funnits en trädgård, stor nog att rymma ett fyrkantigt kanalsystem, som i sin tur omgav en rätt stor ö. Det rör sig alltså om kvarteret Döbeln, döpt efter professor J.J. von Döbeln, som ägde gården på 1700-talet. Han gav också namn åt Döbelska strätet, idag Svartbrödersgatan. (Svartbrödraklostret låg i själva verket i kv. S:t Mikael).

 Det finns två gamla lundaskildringar som tilldrar sig helt eller delvis i denna gård och som noga beskriver både de gamla husen som hörde till fastigheten, trädgården, kanalerna och ön. Den ena är Cecilia Bååth-Holmbergs roman När seklet var ungt. Berättelse från det gamla Lund. Den kom ut år 1897 och trycktes om i många upplagor ända in på 1920-talet. Den tilldrar sig under åren 1813–14; Napoleontidens krig ingriper i unga flickors öden. Professorsfamiljen Beck bor i den största gården i Lund. ”Den var nästan som en liten lantegendom midt inne i staden”, heter det. Särskilt noga beskrivs trädgården:

Från gården till denna förde en vindbrygga öfver den ganska djupa kanalen, hvars vatten sköljde själfva roten af det trappformiga klostertornet. I trädgården fanns en rikedom af fruktträd; där växte de finaste gravensteiner, de ädlaste körsbär. Ett yfvigt gammalt valnötsträd stod i ena hörnet, nära intill kanalkanten, och bildade med sina längt nerhängande grenar en skuggig löfsal, som om somrarna var familjens älsklingstillhåll.

Foto: Per Bagge

Bara sex år senare, 1903, utkom en annan bok som även den beskriver denna trädgård. Den heter Hemmet på Holmen. Skildringar ur barndomslifvet på mormors tid; dess författare var Ines Humble, född Berlin.

Gården kallades ”Holmen”, emedan i den stora trädgården fanns en gräfd kanal, inom sitt stillastående vatten inneslutande en liten holme, till vilken en bro ledde. I den på torra slätten belägna staden, där, utom några dammar, intet vattendrag fanns, var detta en stor märkvärdighet, åtminstone i barnens tycke.

Också här skildras trädgården som frodig och lummig, med mängder av fruktträd, ett fint rosenkvarter och trädgårdsland.

Ines Humble, som var född 1838, har nog själv sett den här trädgården och dess kanaler; de fanns ännu kvar i hennes ungdom. Enligt Hans Erlandsson blev kanalerna igenlagda 1863. I Hemmet på Holmen finns just igenläggningen med; här är det en flicka som plumsar i kanalen under alltför yster lek, och professorn, fastighetens ägare, låter lägga igen den för att inte hans lille son skall löpa risken att falla i.  Cecilia Bååth-Holmberg, som var född 1857, kan också ha sett kanalerna som liten flicka. 

Ett remarkabelt inslag i den gamla gårdens interiör förekommer också i båda böckerna, nämligen de åldriga väggmålningarna i husets stora sal. Cecilia Bååth-Holmberg beskriver två av dem utförligt. ”Ena gafvelväggen upptogs helt och hållet af ett landskap (…); ut från en lummig park träder Jeftas bleka sköna dotter fram emot sin lagerkrönte, i röd mantel och blå rustning klädde fader.” På ena långväggen ”möttes Esau och Jakob, den förre i stålharnesk och purpurmantel med hjälm och vajande plymer, den senare som herde i grof rock och blå kappa; vid sidan sutto Lea och Rachel med sina förstfödde i knäet.” Ines Humble ger målningarna ett helt annat innehåll men låter dem i stället spela en viss roll i berättelsen. När huset revs 1916 tog man vara på dessa målningar; de finns nu i Borgarhuset på Kulturen.

Mårtenstorget 1920-talet. Foto: Per Bagge

1916 revs alltså gårdens alla byggnader, utom Krognoshuset. Mot Svartbrödersgatan byggdes den nya köttbesiktningsbyrån och på tomten en köttbesiktningshall. Mot torget uppfördes en låg mur med klocktorn. Allt detta revs (utom Krognoshuset). 1957 och på platsen byggdes Konsthallen

Text: Louise Vinge

Läs mer:
Bååth-Holmberg, Cecilia, När seklet var ungt : berättelser från det gamla Lund. 1897.
Erlandsson, Hans, Om vattendragen och den äldsta bebyggelsen i Lund. (Skrifter utgivna av Föreningen Gamla Lund, 1932)
Humble, Inez, Hemmet på Holmen: skildringar ur barndomslifvet på mormors tid. 1903.
Tidens rum: en årsbok … (Kulturen). 1991.

  Senast uppdaterad 17 maj, 2020 av Ingrid André
  Publicerad 17 maj, 2020 av Ingrid André