logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Clemenstorget genom tiderna

   Torg och platser

Clemenstorget

Vid S:t Petri Kyrkogatas västra ända låg en liten öppen obebyggd plats, som kallades Isaks torg. Det var dock inte något torg, men här stod stadens spöpåle ännu så sent som på 1840-talet, ” skriver akademie smeden Petter Löwegren i sina anteckningar år 1858. Mot slutet av 1890-talet fick platsen en hårdgjord kullerstensyta och blev ett riktigt torg. Clemenstorget.

Under de senaste hundra åren har torget hunnit byta skepnad ett antal gånger och varje tidsperiod speglades i dess gestaltning och funktion.

1890-tal –  Kreatursmarknad
Lunds tillväxt var markant redan på 1800-talet. Från 4 000 invånare år 1840 hade antalet vuxit till ca 10 000 år 1870. 1886 var siffran uppe i 15 000. Vid 1800-talets slut fick staden ”ta steget över vallen”. När Clemenstorget anlades kantades det av obebyggda tomter och åkermark. Enbart vid den södra sidan fanns det byggnader – Brooméska huset från 1859 samt en till, numera riven, byggnad från 1888. 1894 uppfördes tullkammaren, i nära anslutning till järnvägen.

Clemenstorget, ”stadens nya salutorg”, utlades på 1890-talet i samband med planeringen av området nordväst om den forna stadsvallen och kring den nya Allhelgonakyrkan.

Karta över Lund 1878. Markeringen visar platsen där Clemenstorget anlades något decennium senare.


Namnet fick torget efter sin belägenhet i Clemens rote och det avsågs redan från början för kreatursmarknader. Dessa förekom här ännu fram till1940-talet, tillsammans med vanlig torghandel.
Sankt Clemens, även kallad Clemens Romanus, var den tredje biskopen av Rom år 90 – 97 e.Kr. Kulten av Sankt Clemens var viktig i medeltidens Danmark och Knut den stores rike på 1000-talet. Sankt Clemens kyrka i Lund låg i nuvarande kvarteret Apotekaren sydväst om Domkyrkan.

Cllemenstorget
Kreatursmarknad på stadens nya salutorg – Clemenstorget, på 1890-talet. Bild: Per Bagge. Universitetsbiblioteket, Lunds universitet.

1900-tal – Stensatt öppen yta
Förutsättningar för utläggandet av Clemenstorget var att vallen och vallgraven, som gick diagonalt över torgområdet i förlängningen på Laurentiigatan, schaktades bort omkring 1890. Clemenstorget hårdgjordes med kullersten och vid dess västra sträckning, mot järnvägsstationen, planterades det år 1913 en trädrad.


Tankarna för Lunds nordvästra delar finns beskrivna i en stadsplan, upprättad år 1884 av A B Jakobsson. Man hade tänkt sig placera Allhelgonakyrkan med koret i nordost, i strid mot traditionen, men i förlängning med S:t Laurentiigatan, som skulle ”inom kort utgöra stadsdelens betydligaste och vackraste trafikled”. S:t Laurentiigatan förblev dock under en tid framöver en ”bakgata” till Bredgatan, och Clemenstorget kvarstod som en given plats för kreatursmarknader långt in på 1940-talet.

Lundakarnevalen 1904. Bild: Per Bagge, Universitetsbiblioteket, Lunds universitet
Byggnaderna av H. Sjöström vid torgets norra sida stod färdiga kring 1900. Jugendkomplexet av O. E. Hägg i öster byggdes några år därefter. På 1910-talet kompletterades bebyggelsen med ett jugendhus till, i hörnet av Clemenstorget och Bangatan. Detta hus revs dock under 1970-talet, trots stora protester. Här byggdes istället det s.k. Focushuset. Bild: A. W. Rahm. Lunds stadsarkivs bildsamlingar.

1910 – 1930 – Grön rundel i mitten
”Sedan från flera håll framhållits önskvärdheten därav, att å Klemenstorget härstädes plantering anordnades såsom avbrott i den stora stenytan…”, skriver Lunds stadsfullmäktige i sitt protokoll den 11 november, 1911. Anläggning av en rund upphöjd plantering på torgets mitt skulle sammanlagt kosta 6,483 kr (motsvarande ca 300 000 kr i dagens penningvärde). Pengarna skulle bl. a. räcka till 24 alléträd, 28 mindre prydnadsträd, fyra rosengrupper, 30 kg gräsfröblandning och en mindre springbrunn. I samband med det skulle även gångbanor, gaslyktor samt en kloak på torgets västra sida anläggas.

Av protokollet framgår det också att det fanns kritik mot denna anläggning – den skulle förminska handelsytan, menade man. Drätselkammaren slog dock fast att ”den återstående platsen var för sitt ändamål fullt tillräcklig.”

Den runda planteringen mätte 14,5 meter i radie och placerades på torgets mitt.
Bild ur Helmer Christensens vykortsamling. Lunds stadsarkiv,

De 1,5 m breda gångbanorna av tuktad sten sträckte sig diagonalt över torget mot de omkringliggande gatorna.  På torgets östra sida anlades det en kloak. Bild av en okänd fotograf. Lunds stadsarkivs bildsamlingar.

1940-tal – Bassäng och plataner
Mot slutet av 1930-talet började man diskutera en ny omdaning av Clemenstorget. Torget skulle helt ändra sin karaktär och funktion: det skulle finnas ett grönområde, försäljningsrutor och markparkeringar längs med torgets norra och södra sidor. En busshållplats på västra sidan skulle dock inte behövas – stadens gator ansågs vara för trånga för busstrafik, enligt trafiknämndens protokoll från den 15 november, 1939.

Tre arkitekter tillfrågades och det blev Gunnar Sundbärg från Göteborg som fick uppdraget. Att förverkliga hela hans förslag visade sig bli för dyrt; de västra delarna prioriterades därför bort. Ombyggnaden fick i alla fall kosta 72 000 kr (ca 1,7 miljoner kronor i dagens penningvärde) och innehöll bland annat 75 plataner, gräsmattor och en bassäng (fontändamm). Södra torgytan hårdgjordes med smågatsten och uppläts även i fortsättningen för torghandel.

1941 byggdes Clemenstorget om, enligt förslag av Gunnar Sundbärg. Bild: Lunds stadsarkivs bildsamlingar. 

1950-1990 – Bilparkering
Under 1900-talets andra hälft ökade bilinnehavet drastiskt och istället för att låta trafiken underordna sig, valde dåtidens stadsplanerare att tillmötesgå dess behov. Bilens framfart ställde helt nya krav på utrymme såväl för den rörliga trafiken som för parkeringen. Medan de allmänna diskussionerna i Lund kretsade kring anläggning av Södra centrumleden (också känd som ”Genombrottet”), omvandlades stadens torg till bilparkeringar. Vid tullkammaren byggdes en bensinmack och på Clemenstorget blev en tredjedel av torgytan vigd åt bilparkeringen. Som mest kunde ca 70 bilar parkera här samtidigt. 

Under ett halvsekel dominerades Clemenstorgets västra sida av en bilparkering för 70 bilar. Bild: Lunds stadsarkivs bildsamlingar.

  

Karta över Lund från 1990. När Clemenstorget anlades 1890 låg det i stadens utkant. Hundra år senare låg det i stadens mitt. Efterkrigstiden innebar en utvecklingstakt som 1930-talets planerare knappast kunde förutse. Enligt befolkningsprognosen från 1942, skulle Lund år 1980 ha ca 37 000 invånare (om utvecklingen skulle motsvara ett uppskattat riksgenomsnitt). 1980 hade centralorten Lund 55 079 invånare – en ”felräkning” på 18 000. Planeringsramarna sprängdes således långt tidigare än beräknat.

2000-talet – ”Trasmattor” och cykelparkering
Ökande kollektivtrafikflöden och cykelkaos runt Lund C var ett faktum i början av 1990-talet. Stationen skulle byggas om – denna gång med fokus på hållbara transporter. Sven-Ingvar Andersson, landskapsarkitekt med rötterna i Södra Sandby och professor vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn, fick förnyelseuppdraget. Hans förslag innehöll bland annat en rymlig cykelparkering på Clemenstorgets västra sida samt breda gångstråk i ett randigt mönster i gatsten och granithällar, som påminner om en trasmatta. 1997 tilldelades arkitekten det prestigefyllda Sienapriset. Juryn imponerades av att Andersson hade lyckats strukturera och organisera ”en av stadens mer kaotiska platser” utan att förändra dess identitet.

Den tidigare bilparkeringen omvandlades till en rymlig cykelparkering med häckplanteringar och plats för 670 cyklar. Bild från 2015: Otto Ryding

2021 – spårvagnar under spetstak
Det kraftigt ökade resandet vid Lund C, numera landets tredje största järnvägsstation (eller fjärde, beroende på hur man räknar), har gjort att stationsområdet blivit överbelastat. Det gjordes ett ramprogram och utredningarna för framtidens Lund C fortfarande pågår (2021).

I slutet av 2000-talet var det återigen dags för Clemenstorget att genomgå en omvandling. Diagonalt på torget, i linje med S:t Laurentiigatan, byggdes en spårvagnshållplats. Torgets övriga omgestaltning gjordes utifrån det vinnande förslaget ”Kontrapunkter” av White arkitekter.

Så här löd juryns motivering: ”Förslaget Kontrapunkter förstärker och utvecklar de existerande kvaliteterna med nya eleganta tillägg på ett sätt som både vitaliserar stadsmiljön och främjar gång-, cykel- och kollektivtrafik. (…) Utformningsidén beskriver en flexibel och öppen stadsstruktur med hög framkomlighet. De sammanhållande elementen, såsom belysning och möbler, skapar en helhet på den stora gestaltningsytan, samtidigt som det bildas mindre stadsrum med skilda drag: marknadstorget, spårvagnstorget, loungen.”

Den centralt placerade spårvagnshållplatsen stensattes med granithällar och utsmyckades med belysta ”spetstak”, ett konstverk av Ebba Matz. Ytan under träden öppnades upp med genomsläpplig ljus stenmjöl som underlag. Torgets södra del, som fortfarande används till torghandel, fick ett golv av smågatsten. Clemenstorget försattes med egna möbler – färgglada stolar för vuxna och barn (likt dem som finns i Les Jardins de Tuileries i Paris där inspirationen kommer ifrån), till barnen byggdes det en liten lekplats med paviljonger som påminner om de torn som finns på byggnader som omringar torget. Körytan och trottoarerna på östra sidan av torget byggdes om med plats för uteserveringar.

Enligt ramprogrammet för Lund C är det tänkt att Bangatan vid Clemenstorget i framtiden ska stängas för motortrafik och att torget ska förlängas över den ytan. Förslaget innehåller både vattenspel, en underjordisk cykelparkering och en hinderfri koppling till en ny stationsbyggnad. När denna etapp kan bli aktuell för ombyggnad är i dagsläget (2021) oklart, då det pågår utredningar om huruvida järnvägsspåren ska läggas under mark samt om hur det ska fungera med höghastighetstågen.

Text: Jurate Paulsson

  Senast uppdaterad 16 mars, 2021 av Ingrid André
  Publicerad 14 mars, 2021 av Ingrid André