logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Folkparken i Lund

   Torg och platser

Folkets park 1985

Björnar och apor, karuseller, godiskiosk, dansbana, friluftsscen – det är bara några av de förlustelser som de ansvariga kostade på Folkparken när den var ny. Stoltheten och förhoppningarna var stora när parken invigdes den 1 maj 1895. Socialdemokraternas traditionella demonstrationståg samlade 4000 deltagare och målet var den nya Folkets Park på Väster. Inträdet var 35 öre.

Folkparken i Lund firar alltså 125 år i år. Den är näst äldst i landet – parken i Malmö invigdes 1893 och är därmed äldst. Den växande arbetarrörelsen behövde lokaler för sin verksamhet men det var ett gemensamt möte med fackföreningar i Lund år 1892 som beslutet togs. Aktiebolaget Folkets park bildades och en styrelse tillsattes. Ett område på Papegojlyckan köptes och planeringen gick igång. Då var marken fortfarande utarrenderad och användes för betodling. Men tre år senare kunde besökarna tåga in genom en arkitektritad träportal, en lindallé och förlusta sig på olika sätt. Det hade byggts en musikpaviljong, en restaurang, två dansbanor. En drivande kraft i hela projektet var ”den eldige och talföre” Carl Flink, ordförande i timmermännens fackförening. Det var också medlemmar som stod för mycket av byggnadsarbetet.

folkparken

Året därpå byggdes en skjutbana, och en karamellkiosk och 1897 uppfördes en sommarteater, benämnd Thalia. Det planterades träd och buskar, bersåer och rabatter.  Växtligheten var en viktig markör – arbetarna och deras familjer, som ofta bodde trångt och mörkt, skulle här få njuta av grönska och fågelsång.

Parken blev snabbt en oas för förlustelser. Här ordnades barnfester, familjefester, danskvällar, teater och andra uppträdanden.

Parketten och Polketten

Om- och tillbyggnadsarbetena i parken var ständigt återkommande. Utedansbanorna fick förnyas med jämna mellanrum och 1908 ersattes de två fyrkantiga av en rund. Flera av de enklare byggnaderna ersattes successivt av nya År 1924-25 byggdes en stor 12-kantig dansbana, som kom att kallas Parketten. Senare uppfördes en serveringsterrass runt om. Arkitekt Ingeborg Hammarskjöld Reiz bidrog1939 med ett yttervarv till terrassen. Hon ritade också en ny sommarteater med plats för 1500 personer. Den invigdes 1939 med ett gästspel av Karl Gerhard.  Teatern rymde både en utomhus- och en inomhusscen.

Parken utnyttjades väl och 1944-45 var det dags för en upprustning. Ännu en dansbana kom till – Polketten – och var nog mest tänkt för gammeldans. Restaurangen byggdes om, mycket snickarglädje i bästa tyrolerstil. Den kallades också Tyrolen och invigdes 1944. Delar av inredningen köptes från stadshotellet i Karlstad.

Tyrol vid invigningen 1944. Foto: Jensen/Kulturen

Fredsdemonstration

Men parken var inte bara för avkoppling och nöjen. Fackföreningar och Arbetarrörelsens organisationer kunde mötas här, både i goda tider och när de plågades av arbetslöshet, strejker och lock-outer.

Den 9 augusti 1913 talade Kata Dahlström och 1914 hölls ett offentligt opinionsmöte mot livsmedelsfördyringen. Den 10 augusti 1916 hölls en fredsdemonstration med musik och florbehängda fanor och Ernst Wigforss som talare. År 1918 startade ungdomsgruppen Frihet i Lund.  Den hade 500 medlemmar och var den största ungdomsklubben i landet.  Klubben som senare blev SSU, hade sina möten och fester i parken från 1920‐ till 40‐talet. De ordnade karnevaler och maskerader och hjälpte även den övriga arbetarrörelsen med att bygga upp parken.

Folkparker i konkurs
1940- och 1950-talet var bekymmersamma. Krig och ransoneringstider ledde till färre besökare. Sedan kom återhämtningen. Folk fick det bättre, kunde skaffa bil, resa och semestra på annat håll. Folkets Park hade inte samma lockelse. Runt om i landet gick folkparker i konkurs. 1961 valde socialdemokraterna att förlägga sitt 1 maj-firande Stadsparken vilket blev publik-succé. I början på 80-talet använde vpk Folkets Park för sina stora höstfester.

En (s)-motion 1958 om kommunalt stöd till Parken avslogs och då såldes den till Svenska Riksbyggen. Men Riksbyggen hade inget intresse av att arrangera förlustelser. De ville förstås bygga hus och presenterade en plan med 8 höghus, klädda i eternit. Det avslogs och ersattes av en ny plan med 3 höghus. Men opinionen vaknade och socialdemokraterna gick till val med förslaget att staden skulle köpa parken och rusta upp den till ett rekreationscenter. Och så ville lundaborna ha det.

Parken förföll  
Men någon upprustning blev det inte och parken förföll. På 70-talet vaknade igen intresset för parken– den var ju faktiskt en del av Lunds kulturarv. Men byggnaderna hade förfallit och i mitten av 70-talet revs både den stora dansbanan och Tyrolen. Bengt Edman, den store brutalisten i arkitektvärlden engagerades att rita en ny byggnad. Den var kärv och kraftfull – låg, triangelformad i mörkrött tegel och med pelare och balkar i limträ. I mitten en dansbana, på samma plats som den gamla rotundan. Utmed fronten i söder en lång pergola som blivit ett kännemärke för byggnaden.

Edmans verk har hyllats av fackfolk – men det har fallerat med användningen. Från början. Edman och brukarna hade olika åsikter om hur de olika ytorna skulle utnyttjas.

År 1991 försökte kommunen sälja parken. Alla anbudsgivare ville bygga bostäder och för Edmans hus fanns många idéer, t ex parkeringshus. Men igen ville opinionen att parken skulle bevaras och det fastställdes i en detaljplan. Kulturförvaltningen hyrde ut byggnaden till olika arrangemang. Många lundabor tog sig dit första gången år 1998 för att roas av revyn Denna Penna Bensin som Johan Wester och Anders Jansson med medarbetare satte upp.

Edmans hus i Folkparken 2020. Foto: IA

Men det var svårt att få ekonomi på uthyrning och några år senare stängdes huset igen. På senare år har det rustats upp för att Kulturskolan ska ha verksamhet där medan Stadshallen renoveras. Det har också talats om att flytta Västers bibliotek dit.  Kanske kan Folkparken bli ett kulturcentrum för Väster – som det var tänkt för 125 år sedan.

Text: Solveig Ståhl

Läs mer:  
Karlsson, Bengt, Folkets Park i Lund. 1995.
Meiby, Madeleine, Folkets park i Lund: sedd ur ett landskapsvetenskapligt perspektiv. 2011. /Kandidatuppsats från Högskolan i Kristianstad./
Lunds Arbetarekommun 100 år. 2001.
Ryding, Otto, Lund utanför vallarna: D2. 1996. Bevaringsprogram

  Senast uppdaterad 1 maj, 2020 av Ingrid André
  Publicerad 1 maj, 2020 av Ingrid André