logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Malmqvistska väderkvarnen vid Allhelgonakyrkan

   Industrier och hantverk

Vid Bredgatan, precis norr om Allhelgonakyrkan ligger faktiskt ännu en del av möllaregården till den Malmqvistska väderkvarnen.

Kvarnen är en av de två väderkvarnar som finns med på 1704 års karta, och läget för kvarnen motsvaras idag av den norra delen av planen framför Allhelgonakyrkan. Marken den stod på utgjorde en del av stadens allmänningsjord, men kvarnen ägdes förmodligen av Nils Jonsson som ägde en liten lycka precis norr om kvarnen. Fenomenet med att kvarnen ligger ute på stadens allmänningsmark medan mjölnaren bor på en privatägd lycka intill går igen från andra 1700-talskvarnar i Lund.

Kvarnen saknas på Erik Dahlbergs bataljplaner över slaget vid Lund 1676, men där är i stället utritat en väderkvarn på andra sidan av Getingevägen i den södra delen av det nuvarande kvarteret Bryggeriet. På den Vedelska kartskissen från 1580-talet finns det en anteckning om ”en Weijrmölle” i trakten för de två kvarnarna, men det troliga är kanske att den syftar på kvarnen i kvarteret Bryggeriet.

På 1763 års karta har dock platsen för möllan införlivats med den lilla lyckan och kvarnen kallas då för Bourdals mölla. 1787 köptes kvarnen av Peter Malmqvist, mästare vid möllnareämbetet, och därefter kom den att kallas för Malmqvistska väderkvarnen. Med i köpet följde allt som tillhörde ”qwarnwärket”. Boningshuset var nytt och där fanns en pottugn.

Kvarnen på 1704 års karta. Längst ned syns porten i stadsvallen och en rest av vallgraven. Högst upp delar sig Bredgatan i Kävlingevägen och Getingevägen.
Kvarnen på en karta handritad av professorn
i historia Nils-Henrik Sjöborg, förmodligen i samband med att han 1809 ledde en reglering av Lunds gatunamn
.

Efter Malmqvists död köptes kvarnen 1819 av åboen Anders Larsson från Wallkärratorn. Med i köpet följde bland annat ett nytt segel till kvarnvingarna och en stentång som användes när kvarnstenarna skulle lyftas. Kvarnen såldes 1828 till ladufogde Nils Pettersson, som därefter kallades mjölnare. Men något måste ha hänt för redan 1830 köpte Anders Larsson tillbaka kvarnen på en auktion. Året därpå såldes kvarnen till möllarsvennen Nils Pehrsson på Sliparebacken, där han rimligen hade varit dräng vid Sliparemöllan.  

1859 lät Nils Pehrsson ersätta den gamla mjölnaregården med ett litet boningshus i tegel ute vid Bredgatan och längs den östra tomtgränsen en stallänga i tegel med fyra spiltor och en loge.

Sista gången kvarnen nämns är 1871 när den köptes av mjölnaren Anders Andersson i Åkarp, då den omtalas som en ”stubbeqvarn”. När han åter säljer fastigheten 1873 tycks kvarnen ha försvunnit och 1893 införlivas mölleplatsen med planen framför Allhelgonakyrkan.

Dessförinnan hade mjölnaregården styckats av från kvarnen och sålts 1872. Stallängan inreddes då för Kemisk-Tekniska Fabriks AB. Från 1917 kom längan i stället att härbärgera Mårtenssons orgelfabrik. Längan står kvar, men boningshuset revs 1962 i samband med en breddning av Getingevägen.

Stallängan från 1859, som nu ägs av Lunds kommun, står ännu kvar…

Text och foto 2024: Otto Ryding

Läs mer
Blanksvärta och Lövetand: Kemiskt-Tekniska Fabriks-Aktiebolaget. (Kulturportal Lund)

  Senast uppdaterad 28 april, 2024 av Ingrid André
  Publicerad 28 april, 2024 av Otto Ryding