logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Gasverket

   Lunds historia

Foto Ragnar Blomqvist

Under andra hälften av 1800-talet etablerades i Lund en teknisk infrastruktur, som kom att bli förutsättningen för att Lund vid förra sekelskiftet blev en industristad.
Det började med järnvägen 1856, och med den följde telegrafen. Gasverket tillkom 1863 för att skapa bättre gatubelysning. I början på 1870-talet löste man problemet med Lunds dåliga vatten genom att bygga ledningsnät från Rögle dammar. Moderniseringen fortsatte med telefonens ankomst 1885, och med elverket vid Winstrupsgatan 1907.
Ett modernt avloppssystem anlades på 1890-talet
.

I USA hade flera städer försetts med gasbelysning redan i början av 1800-talet. I Sverige dröjde det ytterligare runt femtio år. Under 1800-talets senare del anlades gasverk i flera svenska städer, Göteborg var först ut med sitt gasverk anlagt 1846. På 1860-talet upplystes arton svenska städer av gasljus.

Fram till 1800-talets mitt var det således mörkt utomhus på nätterna i svenska städer. I Lund fanns sedan 1813 allmän gatubelysning i form av svaga tranlampor.


En snabb affär

Magistraten i Lund kontaktade 1861 föreståndaren för Köpenhamns gasverk Georg Howitz. Som lämpligt läge för ett gasverk utpekades ”Berlingslycka”, ett obebyggt område precis innanför den medeltida stadsvallen; söder om Trollebergsvägen och väster om nuvarande Gasverksgatan.  Platsen ansågs lämplig eftersom man här hade närhet till järnvägen samt befann sig på ungefär lika långt avstånd från stadens södra, norra och östra gräns. Vidare fanns här tillgång till vatten. Howitz levererade snabbt ritningar och kostnadsförslag, som antogs.
Paketet omfattade förutom själva gasverket också tillhörande rörnät för distribution av så kallad lysgas för belysning samt apparaturer, mätare och behållare. Howitz formgav också gatlyktorna.
Arbetet sattes snabbt igång. Redan i oktober 1863 kunde de första gaslyktorna tändas. Händelsen firades med en ”gasfest” i Knutssalen i stadshuset.


Lönsamt

Ursprungligen bestod gasverket i Lund av en gasklocka, ett fabrikshus och sidohus med kolhus och apparatur. Den tillhörande skorstenen var ca 25 meter hög. Här fanns även bostadshus för föreståndaren samt uthus.

Framställningen av lysgas skedde genom torrdestillation av stenkol. Som biprodukter erhölls koks och stenkolstjära, som kunde säljas. För staden blev den nya anläggningen snart inkomstbringande och de följande åren gjordes flera investeringar bl. a. i form av en ny gasklocka och flera nya byggnader.

Gasverket ca 1930. Foto: Per Bagge


Gasen ersattes av el

Under 1900-talet elektrifierades lyktstolparna efter hand och 1946 försvann de sista gaslyktstolparna i Lund. Istället riktade man alltmer in sig på att leverera gas till gasspisarna.
Efterfrågan på gas minskade allteftersom elspisar ersatte gasspisarna i nya hus. 1962 avvecklades produktionen vid Lunds gasverk. Själva gasklockan revs 1980, de övriga byggnaderna 1983 för att ge plats åt bostäder. Vid mitten av 1980-talet försågs delar av Lund åter med ett gasnät, men denna gång avsett för importerad naturgas.

Gasverket 1978, boställe och kontorshus. Foto: Otto Ryding.


Västra stadsvallen försvann

När den gamla landtullen avskaffades 1811 upphörde Stadsvallen med dess portar/tullar att vara av intresse för stadens styresmän.
Stadsvallen mellan Södertull och Klosterkyrkan hade 1811 anslagits till borgmästarens och den ene rådmannens lön, men övergick 1820 till universitetet att användas som ”akademisk promenad”.  När Gasverket anlades på ”Berlings lycka” utplånades stora delar av Stadsvallen söder om Klosterkyrkan. Vallens sträckning markerades länge av den kastanjeallé, som planterades längs den akademiska promenaden.
Idag finns det inga spår kvar varken av gasverket eller av promenaden.
Norr om Klosterkyrkan hade stadsvallen försvunnit redan tidigare. När Södra stambanan drogs fram 1856 klipptes promenaden av.
Stadsvallen finns kvar i Stadsparken, men idag finns det inga spår kvar av varken gasverket eller promenaden väster om järnvägen.

Spåren efter gasverket finner man idag i kvartersnamnet Gasverket och gatunamnet Gasverksgatan. Det gamla gasledningsnätet finns kvar under en stor del av centrala staden. I en del hus finns rör för stadsgas kvar.

Tekniska verkens kontorshus 2020. Foto: IA


I hörnet av Gasverksgatan och Trollebergsvägen finns också det kontorshus, som Tekniska verken byggde 1931. Idag hyser det diverse andra verksamheter.

Text: Ingrid André

Läs mer:
Blomqvist, Ragnar, Stadsvallen i Lund. Ett unikt byggnadsminne.(Gamla Lund 1985)
Lunds stadskärna: bevaringsprogram. Clemens och Drottens rotar
. 1981.
Mårtensson, Anders W., Gatubelysning i Lund efter 1863. (Kulturens årsbok 1983)

  Senast uppdaterad 5 april, 2020 av Ingrid André
  Publicerad 5 april, 2020 av Ingrid André