Jutamöllan

Möllegatan i Jutahusen skvallrar om att där en gång har legat en väderkvarn, och faktiskt är det så att den lilla stadsdelen fått sitt namn efter Jutamöllan.

Möllan, som var en skattelagd väderkvarn, är en av de två kvarnar som finns med på 1704 års karta, över Lunds jordar. På kartan ligger Mårten Möllares lycka söder om nuvarande Trollebergsvägen, på ett ungefär motsvarande området mellan Polhemsskolan och Svaneskolan. Mjölnaregården låg i lyckans nordvästra hörn, nu motsvarande hörnet Trollebergsvägen/Rådmansgatan. Liksom Lunds övriga väderkvarnar under 1700-talet låg inte möllan inne på mjölnarens egen fastighet, utan precis utanför den på stadens allmänningsjord. Platsen motsvaras nu av det södra hörnet Rådmansgatan/Jutahusgatan.

Förmodligen är det också Jutamöllan som skymtar på Erik Dahlbergs teckning över 3:e aktionen i slaget vid Lund 1676. Namnet Jutamöllan finns först belagt 1819 och syftar säkert på en tidigare ägare. Med Jyde avsågs en person från Jylland eller Danmark i allmänhet. Senare stavades namnet även Juda-, Jyda-, Gjuta- och Gutamöllan. Även namnet Klostermöllan förekommer.

Enligt en karta från1788/90 bestod mjölnaregården av två byggnader i vinkel. Strax öster därom låg ytterligare en byggnad. Den verkar ha styckats av från kvarnen 1815, och snart skulle tomten och huset styckas upp i allt mindre delar, 1844 omtalas det som Jutahuset.

Den då ännu ogifta mjölnardottern Johanna Persson köpte 1886 Jutamöllan av sin far Per Åkesson. Förutom kvarnen och mjölnaregården ingick i köpet även de kvarvarande ännu obebyggda delarna av Mårten Möllares lycka.

Mjölnaregården bestod 1889 av fyra sammanbyggda hus i bränt och obränt tegel i U-formation med en mindre friliggande magasinsbyggnad i öppningen mot söder. Boningshuset hade tegeltak och var inrett till två mindre lägenheter samt en butik. De övriga byggnaderna hade till större delen spåntak. Där fanns stall och logar, ytterligare en bostad och en bakstuga. I magasinsbyggnaden fanns också en slaktbod.

Johanna Persson gifte sig med snickaren P J Palmqvist, och strax före sekelskiftet 1900 började de planera för att stycka upp markerna till byggnadstomter, vilket kom att bli upphovet till den lilla stadsdelen. 1901 fick även den gamla möllan vika för den nya bebyggelsen.

På fotot från den 28 april 1901 har rivningen av Jutamöllan påbörjats och på marken ligger delar av en vinge. Kvarnen var en stubbamölla där hela kvarnhuset kunde vridas så att vingarna kom upp mot vinden. Det är inte helt tydligt, men den övre delen av taket tycks vara plåttäckt, medan de nedre delarna av takfallen har samma beklädnad som väggarna. Väggen med vingarna ser ut att vara spånklädd, medan den andra sidan har stående brädor. På ingen av de synliga sidorna finns några fönsteröppningar. Utifrån bilden går det inta att avgöra hur gammal kvarnen är. Fotot är taget mot sydväst, ned mot Höjeå och Värpinge. Foto: Folke Ljungdahl, Kulturen.

På vyn från Grands tak syns Gasverket i förgrunden och längre bort Jutamöllan. De låga husen till höger om möllan ligger längs nuvarande Rådmansgatan på Polhemskolans skolgård. De var de så kallade Båtsmanshusen, ursprungligen till för att avlöna de Båtsmän staden skulle hålla för flottans räkning. Husen till höger i bild ligger längs Trollebergsvägen. Foto: Per Bagge, troligen 1899, Kulturen.

Utsnitt ur 1704 års karta med Mårten Möllares lycka till vänster. Kvarnen är utritad i det vinkelräta hacket i lyckans vänstra kant. Norr därom, i vinkeln mellan de vägar som idag motsvaras av Rådmansvägen och Trollebergsvägen, är mjölnargårdens tomtplats markerad som en vit rektangel med röd ram. Till höger i bilden syns stadsvallen. Den södra tredjedelen av Mårten Möllares lycka styckades av redan i slutet av 1700-talet och införlivades då med Sankt Månslyckan.

1704 års karta i sin helhet kan du se här.

Text: Otto Ryding

Läs mer
Ryding, Otto, Lund utanför vallarna: bevaringsprogram. Del 2. 1996.

Senast uppdaterad 15 januari, 2024 av Otto Ryding
Publicerad 14 januari, 2024 av Ingrid André