Berlings tryckeri – en plats för stiliga typer
Vid Gråbrödersgatorna centralt i Lund låg sedan 1830-talet Berlings boktryckeri och Stilgjuteri. Carl Gustaf Berling tog redan 1745 över ett äldre tryckeri i Lund. Hans bror Ernst Heinrich Berling drev redan Berlings tryckeri i Köpenhamn. Stilgjuteriet upphörde 1980 medan boktryckeriet levde kvar i Arlöv till 1998, då det övertogs av Elanders Tryckeri AB i Malmö.
Stilgjuteriet etablerades 1837 av den driftige förnyaren av Berlings Boktryckeri, Fredrik Berling. Han hade nyligen övertagit ledningen för boktryckeriet efter fadern Carl Fredrik Berling. Stilgjutare och matriser anskaffades i Danmark, Tyskland och Frankrike. 1838 års stilprov utgör en ståtlig provkarta på tidens modernaste internationella typsnitt. Och så fortsatte det till nedläggningen.
1874 övertog Fredrik Berlings svärson Adolf Rappe boktryckeriet och stilgjuteriet. 1886 ombildades företaget till Aktiebolaget Fredrik Berlings Boktryckeri och Stilgjuteri, som 1888 övertogs av Berlingska Boktryckeri- och Stilgjuteri-Aktiebolaget. Företaget hade ett förnämligt läge mitt i Lunds centrum mellan Stora och Lilla Gråbrödersgatan.
Berlingska boktryckeriet var en direkt fortsättning på det tryckeri som Vitus Haberegger grundade i Lund på 1600-talet för att tillgodose det nyöppnade universitetets behov.
Under de nu drygt 500 år som boktryckarkonsten utövats i Västerlandet har stilgjutning utgjort förutsättningen för och kärnan i den mångfacetterade grafiska teknik som nyttjats fram till omkring 1980. Kulturens förre chef Bengt Bengtsson visade med sin banbrytande doktorsavhandling 1956, Svenskt Stilgjuteri före år 1700, att stilgjutning kontinuerligt förekommit i Sverige alltsedan den första boken trycktes 1483. Just lagom till 500-årsjubileet i Sverige 1983 företogs ett väldigt systemskifte i den grafiska branschen, där Gutenbergs teknik byttes ut mot en helt ny. Bokstavsformer som tidigare skurits i stål och präglats i gjutformar av koppar där stilgjutare gjutit av dem i bly överförs nu istället fotografiskt till trycket.
De främsta stilgjuterierna i Sverige under industrialismens tid har varit Berlings i Lund och Norstedts i Stockholm. När det gällde att täcka behovet hos landets tryckerier av stil för handsättning med lösa typer kämpade de två företagen under 1800-talet en hård kamp med utländska konkurrenter – främst i Tyskland.
På 1930-talet tecknade Norstedts mångårige konstnärlige ledare Akke Kumlien det första svenska typsnittet för industriell produktion. Berlings Stilgjuteri etableras samtidigt som industrialismen inleds i Sverige och utvecklas också kraftigt under 1800-talet. Därtill lyckas Berlings, märkligt nog att under blyepokens och stilgjutningens sista tid vid 1900-talets mitt utveckla och sätta i produktion det första helt svenska typsnittet för boktryck – Karl-Erik Forsbergs Berling antikva från 1951. Typsnittet har överlevt teknikskiftet och bär i fotosatsens form Berlings namn vidare in i framtiden.
Stilgjuteriet fick en särskild plats i Kulturens bokhistoriska samling, i den permanenta utställningen Bokkulturen. Bland de många föremål från Berlings som efter hand hamnat i Kulturens samlingar finns redskap som saknar motstycke i Sverige och som även har ett internationellt intresse. Hit hör ett välbevarat exemplar av världens första stilgjutningsmaskin från 1840-talet, ett unikt arbetsbord för handstilgjutning sannolikt från samma tid, liksom ett lika unikt s k bestötbord för att hyvla handstil.
Text: Mats Nygren
Läs mer:
Axel-Nilsson, Christian, Berlings stilgjuteri i Lund. (Kulturens årsbok 1995).