logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

  Industrier och hantverk

Bagerier, tryckerier, mekaniska verkstäder och en orgelfabrik och varför inte Ideon är exempel på lundaföretag.

Annetorps tegelbruk

Tar man sig en tur i utkanten av lasarettsområdet upp mot Tornavägen, så kan man notera att lasarettets kraftverk och tvätt ligger i en stor grop. Gropen är en gammal lertäkt, det sista fysiska spåret av en av Lunds gamla storindustrier, Annetorps tegelbruk. Namnet har tegelbruket efter en gammal kvarn som låg ungefär där dagens […]

Armaturfabriken Carl Holmberg

Carl Holmbergs Armaturfabrik på Trollebergsv 1, Gasverksgatan 1, (Kv Armaturen) är Lunds kanske mest välkända äldre industrimiljö. Den byggdes 1890, byggdes till 1896-97, 1906 (ritad av A B Jakobsson) och 1947. 2014 tillkom en takvåning i glas om 1000 kvm kontorslokaler (ritad av Kamikaze Arkitekter). 1890 grundades Armaturfabriken Carl Holmberg, den första i sitt slag inom landet, […]

Berlings tryckeri – en plats för stiliga typer

Vid Gråbrödersgatorna centralt i Lund låg sedan 1830-talet Berlings boktryckeri och Stilgjuteri. Carl Gustaf Berling tog redan 1745 över ett äldre tryckeri i Lund. Hans bror Ernst Heinrich Berling drev redan Berlings tryckeri i Köpenhamn. Stilgjuteriet upphörde 1980 medan boktryckeriet levde kvar i Arlöv till 1998, då det övertogs av Elanders Tryckeri AB i Malmö. […]

Bernlund, Carl (1822 – 1911), mannen som gav Lund Clemenstorget och Alfa-Laval

Kopplingen mellan Clemenstorget och Alfa-Laval kanske inte känns glasklar, men i bägge fallen hade Carl Bernlund ett väsentligt finger med i spelet. Med tanke på Bernlunds betydelse för Lunds historia är förvånansvärt lite känt om honom, och alla de vanliga källorna tiger still. I motsats till många andra företagsledare tog han inte del i det […]

Bindgarnsfabriken

I södra delen av Lund låg sedan slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1940-talet Bindgarns­fabriken med kontor på Stora Södergatan 39. Fabriken blev en av Lunds större industrier. Bebyggelsen tillkom stegvis. De första byggnaderna var samtida med tillkomsten av den nya stadsdelen ”Nöden” på 1870-talet. Bindgarnsfabriken sysselsatte en stor del av befolkningen i […]

Blanksvärta och Lövetand: Kemiskt-Tekniska Fabriks-Aktiebolaget

Fabriken startade 1873 av amanuens Anders J Johansson tillsammans med två kollegor. De senare ersattes dock snart av apotekare O E Morin. Tillsammans hade de övertagit gårdsbyggnaderna till den Malmqvistska väderkvarnen och fabriken inreddes i en stallänga från 1859. I det sammanhanget revs också väderkvarnen som låg inom norra delen av den yta som nu […]

Borgs färgeri

Kvarteret Färgaren har fått namn efter den färgerirörelse som släkten Borg bedrev där under drygt ett par hundra års tid. Verksamheten har satt sin prägel på största delen av kvarteret och gav upphov till ett omfattande byggnadskomplex, som idag endast återstår till viss del. 1737 köpte färgaren Hans Borg en tomt vid Stora Södergatans västra […]

Borgs Färgeri: fabriksbyggnaderna

I det kvarter (kvarteret Färgaren) där bland annat Stäket och Borgska huset ligger drev släkten Borg färgerirörelse under ett par hundra års tid. Verksamheten var omfattande och gav upphov till en rad fabriks- och kontorsbyggnader. Dåvarande stadsantikvarien Claes Wahlöö fotograferade dessa byggnader inför rivning i september 1979. Bilderna är hämtade från Kulturens arkiv. Klicka på bilderna för […]

Bronsgjutarna på Svanelyckan

En liten undersökning i augusti 2004 visade att också små titthål ger spännande arkeologi. En byggnad vid Observatoriet vid Stadsparken skulle anslutas till fjärrvärmenätet, och Kulturens arkeologer kallades dit I det smala schaktet några meter in i trädgården syntes ett par meterstora gropar, med gott om kol, sot och ärggröna bronstlagor. Det var inte helt […]

Carl Holmbergs Mekaniska Verkstad

Järnvägen kom till Lund 1856 och denna skulle naturligtvis få stor betydelse för den industriella utvecklingen i staden. Carl Holmbergs Mekaniska Verkstad var en smidesverkstad belägen på en tomt mittemot stationen och var därför under många år det första man fick se av Lund när man anlände med tåg. På verkstaden tillverkades kvarnar, spisar och […]

Chr. Jensens Repslageri

Av Lunds äldre industriföretag är det inte många som har överlevt till våra dagar, men lite förvånande är ett av dem ett repslageri som nu har växt till ett storföretag. Tittar man på en karta där fastighetsgränserna är utsatta ser man en liten bit öster om Tornavägen en mycket lång, två meter bred tomt som […]

Den dekorativa röken

I slutet av 1800-talet var Lund en betydande industristad med flera stora och tunga industrier. Flertalet av fabrikerna låg inne i den nuvarande stadskärnan, och tidvis måste kolröken från de många skorstenarna ha legat tung över staden. Fabriksbyggnaderna fanns ofta i de stora kvarterens inre med en krans av bostadsbebyggelse, eller någon gång butiks- och […]

En blomsterfabrik

Kring sekelskiftet 1900 hade ordet fabrik en positiv laddning och ordet användes gärna i företagsnamn för olika verksamheter som vi idag kan ha svårt att associera med en fabrik. Så dyker till exempel Laura Höörgrens blomsterfabrik upp i den offentliga statistiken över företagare i Lund 1916. Ett annat exempel är Henriette Hermans kravattfabrik som låg […]

Ett kvarter för Berlings tryckeri

1745 etablerade sig den danska familjen Berling som akademiboktryckare och bosatte sig i gård nr 296 vid Lilla Gråbrödersgatan, senare en tomt för Televerket och idag för Juridiska fakulteten. Det ursprungliga Berlingska korsvirkeshuset, Lunds äldsta bevarade korsvirkeshus, flyttades 1911 till Kulturen.På 1840-talet förvärvade Fredrik Berling tomt 307 på andra sidan gatan, i kvarteret Gråbröder, och […]

Flasksköljningsmaskinen SAXO

Att anställa en möbelhandlare och innehavare av en heminredningsbutik som verkställande direktör för ett större bryggeri, känns inte som ett självklart val. Men uppenbarligen visste man vad man gjorde och Axel Andersson blev en framgångsrik chef för Lunds Bryggeriaktiebolag. Axel Andersson hade många strängar på sin lyra och bland mycket annat uppfann han även flasksköljningsmaskinen […]

Gasverket

Under andra hälften av 1800-talet etablerades i Lund en teknisk infrastruktur, som kom att bli förutsättningen för att Lund vid förra sekelskiftet blev en industristad. Det började med järnvägen 1856, och med den följde telegrafen. Gasverket tillkom 1863 för att skapa bättre gatubelysning. I början på 1870-talet löste man problemet med Lunds dåliga vatten genom […]

Ideon – en forskningsby i Lund

En forskningsby i Lund! Det kan bli en bot för den skånska sjukan och ett uppsving för hela regionen. Så tänkte landshövdingen Nils Hörjel när han 1982 lanserade idén om det som skulle bli Ideon – den första forskningsbyn i Norden. Förslaget kom ursprungligen från kemiprofessorn Sture Forsén som läst om en science park i […]

Jutamöllan

Möllegatan i Jutahusen skvallrar om att där en gång har legat en väderkvarn, och faktiskt är det så att den lilla stadsdelen fått sitt namn efter Jutamöllan. Möllan, som var en skattelagd väderkvarn, är en av de två kvarnar som finns med på 1704 års karta, över Lunds jordar. På kartan ligger Mårten Möllares lycka […]

Karl Berglunds skofabrik

Bakom ett envåningshus på Västergatan kan man ana en fabriksbyggnad i tre våningar. Huset uppfördes 1907 när Karl Berglunds flyttade sin skofabrik till Lund. Berglund hade etablerat sig som skomakare i Stora Råby 1881 och 1898 startade han där en skofabrik som 1903 sysselsatte 10 personer. Verksamheten expanderade efter flytten till Lund och på 1920- […]

Leksaksfabriken som blev bostadshus.

Går man längs Karl XI-gatan så passerar man vid korsningen med Nils Bjelke-gatan en av Lunds äldre industribyggnader. Det hela började med att Malmö-Åkarps leksaksfabrik slogs samman med Svenska leksaksfabriken i Malmö. 1895 ombildades företaget till Svenska Leksaksfabriks Aktiebolaget och flyttade till Lund. Här uppfördes den nya fabriken vid Nils Bjelkegatan och man var snart […]

Lieffertzska tegelbruket och Norra Promenaden

En grund svacka i hörnet av Kung Oskars väg och Getingevägen är det som idag återstår av det som har kallats Lunds första industriella anläggning. Tegel har bränts i Lund sedan medeltiden, men det Lieffertzska tegelbruket är det första där det finns skriftliga uppgifter. Det var 1741 som köpmannen och rådmannen Holger Lieffertz fick tillstånd […]

Litet lundensisk bagerihistoria

I Kulturens årsbok 1934 finns på sid. 107 ett foto av Werrenraths gård vid Mårtenstorget. (Gården låg på den tomt där Köttbesiktningbyrån uppfördes 1916.) Bilden är från slutet av 1800-talet. Werrenrath, som var den siste tenngjutaren i Lund, hade sin verkstad i gården. Men där höll också andra till; en krögare, en fotograf, en prästänka […]

Lunds Mejeri Bolag

Mejerihanteringens långa historia som ett kvinnligt hantverk bedrevs länge inom ramen för självhushållet, men under 1800-talet ledde utvecklingen av nya metoder till framväxten av en mängd småmejerier. Lunds första mejeri blev Lunds Mejeri Bolag. Den drivande kraften bakom detta var Gottfrid Warholm med P Skytte och A Pettersson som kompanjoner. Warholm var Lunds storjordbrukare framför […]

Lunds skofabrik – Bankgatan 15

På Bankgatan 15 ligger idag ett flerfamiljshus med lägenheter och butikslokaler i bottenplan. På denna tomt fanns dock förr en bit av Lunds industrihistoria. Tidigare låg här en skofabrik. Fabriksbyggnaden uppfördes av Philip Andersson 1923. Denne hade övertagit en Lunds skofabrik som startats vid Brunnsgatan av Lars Andersson 1897. 1900 flyttade denna fabrik till Skomakaregatan […]

Malmqvistska väderkvarnen vid Allhelgonakyrkan

Vid Bredgatan, precis norr om Allhelgonakyrkan ligger faktiskt ännu en del av möllaregården till den Malmqvistska väderkvarnen. Kvarnen är en av de två väderkvarnar som finns med på 1704 års karta, och läget för kvarnen motsvaras idag av den norra delen av planen framför Allhelgonakyrkan. Marken den stod på utgjorde en del av stadens allmänningsjord, […]

Marielunds kvarn

Marielunds kvarn låg norr om Dalbyvägen på gränsen mellan de bägge koloniområdena Öster I och II. När den byggdes låg den dock ute på stadens fäladsmark. Stadens gemensamma fäladsmark hade 1797 delats upp i lotter som fördelades på alla stadens tomter. Lotterna uppläts med nyttjanderätt, men äganderätten stannade hos staden och nyttjanderätten fick inte skiljas […]

Mårtenssons orgelfabrik

Jämsides med pianotillverkningen påbörjades byggandet av orglar och 1927 lades produktionen om till enbart orgeltillverkning. Sammanlagt under årens lopp fram till överlåtelsen av fabriken 2002 tillverkades cirka 560 orglar. Här kan nämnas dels att det ännu finns kvar ett fåtal pianon och i varje fall ett av Mårtenssons fabrikat (i sonsonen Göran Mårtenssons ägo) och […]

När elljuset tändes i Lund

1907 tändes den första glödlampan i Lund. I varje fall för första gången med kommunal elektricitet. Det började i Sverige 1876 med att bågljuslampor användes vid ett sågverk i Dalarna. Dessa fick sin kraft från en ångmaskindriven dynamo och så såg det ut i början. Från 1882 började dock vattenkraft användas för att framställa el. […]

Pålsjö tegelbruk

Centralt på LTH-området ligger sjön Sjön och strax norr därom ytterligare en liten damm. Det är de sista fysiska spåren av Pålsjö tegelbruk och utgör resterna av de gamla lertäkterna. Under 1800-talet fanns det som mest fyra samtida tegelbruk i Lund. Av dem kom två att överleva det sena 1800-talets industrialisering och bli storföretag, Annetorp […]

Skorstenarnas stad

Lunds industrihistoriska arv har inte vårdats lika väl som det akademiska. Men nu finns boken om Lund som industristad. Det är Gamla Lunds årsbok 2018 som berättar om ett Lund före och något efter Tetra Pak och Åkerlund & Rausing.Under 1970- och 80-talen revs de flesta av stadens industrimiljöer. I boken Skorstenarnas stad med Bianca […]

Skorstenarnas stad – om Lunds industrier

Vid förra sekelskifter var Lund en av Sveriges viktigaste industristäder.Under en knapp halvtimme visar han oss till en stad, präglad av en mängdskorstenar med rök. De flesta fanns i den centrala staden. Lund var en storindustristad, större än Malmö under en tid. Otto Ryding tar oss med till bland annat handskmakerier, tegelbruk, mekaniska verkstäder, en […]

Sparbanken Öresund

Sparbanken Öresund är en fristående sparbank med verksamhet i södra Sverige och huvudkontoret i Lund. Sparbanken är landets största fristående sparbank med runt 145 000 kunder. Bankens historia sträcker sig över 150 år tillbaka. Sparbanken Finns verksamhet började redan 1833 och en av initiativtagarna var professor Carl Adolph Agardh, botaniker och nationalekonom. De första åren togs […]

Södra verket

Fjärrvärmenätet i Lund började byggas 1963. En av de första delarna är hetvattencentralen Södra verket. Placeringen blev vid Klostergårdens nordvästra hörn, i kvarteret med det passande namnet Värmen. Innan dess hade varje hus värmts upp med egna lösningar, från början med ved och senare med koks eller kol, under 1950 – 60-talen oftast med olja. […]

Tetran

Tetran förstås! Så skulle nog många lundabor svara på en fråga om den mest kända produkten som kommer från Lund. Men kunde mannen bakom TetraPak, entreprenören Ruben Rausing, själv tro att hans okonventionella förpackning skulle bli en global miljardindustri? På en studieresa i USA hade han sett att många specerier såldes i färdiga förpackningar istället […]

Ursprung Lund

Med ursprung Lund kommer bläckstråleskrivare och Kulturnatt och tetran och många andra idéer och uppfinningar. Här är listan på flera av dem, vissa mer kända än andra. Listan fylls på efter hand. 46 kromosomer. En vetenskaplig sensation blev det 1956 när Albert Levan tillsammans med den kinesiske gästforskaren Joe Hin Tjio kunde räkna och identifiera […]

Vågboden

Alla vet inte att Lunds stad ägt ett stenbrott. Runt 1914 startade brytningen av sten i Hardeberga som ett sätt att öka godstransporterna på Lund-Refvinge-Harlösajärnväg. Stentäkten innehåller både kvartsit och diabas, redan 1915 producerades 8000 ton makadam, varav en del exporterades med färja till Köpenhamn. Verksamheten gick snabbt uppåt och Stadsfullmäktige beslöt 1916 att överlåta […]