logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Hon skrev dagbok om flyktingliv i Lund under kriget.

   Lundabor berättar | Lunds historia

Ebba och Herman Jacob Bing i intendent Sven T. Kjellbergs bibliotek. Foto: Björner Sjöberg 1945.

”Stort trettondagskalas hos Kjellbergs, 50 gäster, dans o jullekar. Morsomt at se alle disse voxne mennesker, äldre professorer danse omkring.”

Citatet är hämtat ur den dagbok som Ebba Bing skrev under den tid som hon och hennes man Herman bodde i Lund. De ingick i den stora grupp danska judar som flydde hals över huvud till Sverige i oktober 1943 för att undkomma transport till nazisternas koncentrationsläger.

Ebba var 59 år när de kom till Lund, Herman var 72. De fick bo i vindsrummet till den tjänstebostad på S:t Annegatan som Kulturens intendent Sven Kjellberg och hans hustru Greta disponerade. Det var ju långtifrån den stora våning och de villkor i Köpenhamn som de var vana vid men Ebba och hennes Herman klagar aldrig. Han var professor i medicin och fick direkt kontakt med forskare på Fysiologiska institutionen och fick möjlighet att forska. Han fungerade också som husläkare åt den danska flyktinggruppen. Deras dotter Agnete med man och tre söner var med i flykten. Deras andra dotter Lisa var gift med en icke judisk man och vågade därför stanna kvar i Danmark under hela krigstiden. Hon födde en liten dotter just när Bings flydde och mormor Ebba längtade svårt efter att få träffa sitt senaste barnbarn som hon inte ens hade sett. Rädslan och osäkerheten inför framtiden var ständigt närvarande även om de kände sig trygga i Lund.

Själva kunde de inte ha mycket till kalas på sitt vindsrum. De åt vanligtvis lunch och middag på Konviktet eller på konsumrestaurangen Fenix på Skomakaregatan. Men vissa familjetraditioner försökte de hålla på. I dagboken finns en dråplig skildring när de skulle ha familjefest och äta gås på en julafton – de hade fått låna professor Kahlsons kök för att steka gåsen och sen transporterades den hem på cykel – på vinterhala gator.

Ett akademiskt umänge
Familjen Bing blev väl mottagna i Lund och fick många vänner. Ebba skriver i sin dagbok om middagar, kafferep och improviserade testunder. De träffade förstås sina landsmän men umgicks också med många svenska akademikerfamiljer, däribland kända professorer som barnläkaren Siwe, Georg Kahlson, Sven Ingvar, Ragnar Josephson, Einar Sjövall. Kontakten med det yngre paret Nils och Ellen Alwall utvecklades till en varm vänskap. När Alwalls döpte sitt yngsta barn var Ebba Bing fadder. Värden skålade med henne och bad att få kalla henne tant. Etikettsreglerna var hårdare på den tiden. De  blev också mycket goda vänner med sitt värdfolk och var snart självskrivna gäster på fester och även familjehögtider.

Greta Kjellberg var en drivande kraft i välgörenhetsarbete av olika slag. Inom kort var Ebba Bing engagerad i sådant arbete och nästan dagligen var hon med i någon grupp damer som sydde eller stickade eller lagade kläder till flyktingbarn. Vissa dagar var det den danska damklubben eller Röda Korset och andra dagar satt hon med Barnens vänner som höll till på Kulturen. Textil var ransonerat och glädjen var stor när de engång fick tag på riktig frotté som de sydde blöjor av. Men oftast fick de sy om av gamla kläder och då gällde det att vara kreativ.

Kalla krigsvintrer
Krigsvintrarna var kalla och oftast var det kyligt inomhus också.  I februari -45 var det systuga på Kulturen och i sin dagbok noterar Ebba: ”Där var bara 8 grader så jag var ifört hele min nordpolspåklaedning.”

De deltog också i det akademiska nöjeslivet. Redan i december 1943 var de på en studentafton i AF:s stora sal och hörde Ernst Norlind tala och Karin Juel sjunga ur Sjöbergs visor. ”En morsom Julenisse Type” skriver Ebba om Norlind och nämner också att Herman fick en kyss av Karin Juel och att de bjöds med på supén efteråt. ”Meget morsomt”.

De var självklara gäster när Lunds kommun ordnade julfest på AF för flyktingar. 400 gäster och Ebba fick sitta intill borgmästare Lembke. 

De var också med på promotionen i domkyrkan.. ”Meget smukt, men det varede fire Timer”, är Ebbas korta kommentar.

Små glädjeämnen
Hon var duktig med att se saker från den ljusa sidan, trots osäkerhet om framtiden. Besök av ett barnbarn,  en apelsin, ett brev med goda nyheter – sådant kunde lysa upp en hel dag.

”Man maa ju vænne sig til de smaa glæder”, skrev hon i dagboken.

 När kriget var slut återvände familjen Bing till Köpenhamn. Herman Bing gick bort 1966 och  Ebba 1974. Då hittades dagböckerna i ett skåp. Sonsonen Erik Henriques Bing sammanställde dem senare i en bok.

Text: Solveig Ståhl

Läs om Danska skolan

Läs mer
Bing, Ebba, Dagbøger Lund 1943 – 45. 2005 (finns i Stadsbibliotekets Lundasamling)

  Senast uppdaterad 28 mars, 2020 av Ingrid André
  Publicerad 28 mars, 2020 av Ingrid André