Lund är indelat i 29 olika stadsdelar, detta sedan ett beslut i byggnadsnämnden 2014. Denna tidlinje vill på ett överskådligt sätt visa hur staden vuxit genom åren och under vilka perioder de olika stadsdelarna kommit till.
Med Centrala staden menas i allmänhet de områden som ligger innanför det som en gång var den medeltida stadsvall som gick runt Lund. Fram till mitten av 1800-talet bestod i princip Lund enbart av den bebyggelse som fanns ”innanför vallarna”. Mycket att det gamla gatunätet från medeltiden finns kvar. Övervägande delen av bebyggelsen är uppförd […]
Västra innerstaden är området precis väster om järnvägen som går rakt genom Lund, södra stambanan. Området har haft många olika namn genom åren. Den tidigaste bebyggelsen här uppkom längs gatorna, men här kom snart även att byggas kvartersområden. I dagligt tal kallas denna del av Lund för Väster men detta är en benämning som inte […]
Professorsstaden är utbyggd i perioder mellan 1870 och cirka 1950. Den ingår i den statistiska stadsdelen Tuna men är sedan 2014 också fastställd som en officiell stadsdel med definierade gränser. Namnet har den fått eftersom bebyggelsen nästan enbart utgörs av ofta stora och påkostade villor som till stor del är uppförda av lärare vid universitet.
Det gamla sjukhuset på Sankt Lars byggdes 1879. Här bedrevs verksamhet fram till 2013. Större delen av den övriga bebyggelse utgörs också av sjukhusbyggnader, men idag finns här andra verksamheter som skolor, vårdboende, kontor med mera. På Gamla Västra Sjukhuset finns även S:t Lars företagspark. På området finns idag också tre flerbostadshus och även ett […]
Den första bebyggelsen på Möllevången var de stora villor som byggdes utmed Kävlingevägen. Dessa kom till under sent 1800-tal och i början av 1900-talet. Den mesta bebyggelsen kom dock till under 1960-talet. Dp byggdes ett radhusområde längs med Möllevångsvägen och Tinghögsvägen. På andra sidan byggdes lägenheter och mot kyrkogården byggde man landstingets kontorslokaler. På 1980-talet […]
Området började byggas kring sekelskiftet 1900 som ett egnahemsområde. I takt med att Lund växte under mitten av 1900-talet började ny bebyggelse uppföras på Kobjer, framför allt under 1950- och 1960-talen. I början av 1950-talet byggdes ett av Lunds första funktionalistiska flerbostadsområden och området fick då sitt eget centrum, Kobjers centrum, som kännetecknas av gatan […]
Papegojelyckan är en stadsdel på Väster i Lund. Här har vägnamnen främst fågelnamn som till exempel Örnvägen, Steglitsvägen, Trastvägen och Fasanvägen. Områdets namn kommer av Lunds borgmästare under mitten av 1600-talet, Hendrik Pape. En annan tolkning är att namnet kommer från medeltidens papegojskjutning som innebar att man tävlade i prickskytte mot en målad träfågel, i […]
Stadsdelens äldsta delar är villabebyggelse på Nilstorp som tillsammans med Professorstaden kanske är Lunds mest attraktiva villaområde. Järnåkra och de nordöstra delarna av Nilstorp domineras av höghus. Tetra Pak ligger på industriområdet Råbyholm och det järnvägsspår som går dit utgör gränsen till Klostergården. I nordost finns studentområdena Ulrikedal och Studentlyckan. Nilstorp är ett villaområde i […]
De tidigaste delarna av Stampelyckan kring Vegagatan, Siriusgatan och Merkuriusgatan byggdes på 1940-talet (?). De östra delarna med lägenheter och radhus byggdes på 1950-talet. I den sk Planetstaden ligger 45 kedjehus i gult tegel som är ritade av de danska arkitekterna Ib Møgelvang och Jørn Utzon. Dessa uppfördes 1957-58.
Rådmansvången är en stadsdel på Väster i Lund. Området avgränsas av bland annat Trollebergsvägen, Rådmansgatan, Stadsparken, Åkerlund & Rausings anläggning samt Snickarevägen. Lunds borgmästare och rådmän fick förr i tiden delar av sin inkomst från området. Där finns bland annat Patrik Rosengrens park. Småhustomterna bebyggdes med några få undantag 1947-49. Radhustomterna blev liggande något längre, […]
Mårtens fälad utgörs till största delen av villaområden med tvåvåningshus byggda på 1960-talet. Området ligger cirka 2 kilometer öster om Lunds centrum och är lätt att nå via hardebergaspåret, en cykel- och gångväg med samma sträckning som en gång järnvägen ut till Hardeberga.
Det är lätt att tro att Klostergården ingick i det så kallade miljonprogrammet, men området stod faktiskt klart före detta. Det byggdes redan 1962-68 efter modernismens stadsplaneideal. Klostergården består av 10 gårdar, alla byggda i fyrkant med vardera ett åttavåningshus i norr och söder, och två- eller trevåningshus i söder och väster. I mitten finns […]
Norra fäladen byggdes till större delen under det så kallade miljonprogrammet under senare delen av 1960-talet. Detta var mellan åren 1966 och 1972 och vid färdigställandet bodde då cirka 7000 personer här. Norra Fäladen har sedan tidigt 1990-tal fortsatt att expandera, bland annat på ladugårdsmarken, Annehem och området närmast motorvägen. Fäladsskolan, som tidigare hetter Svenshögsskolan var […]
Under mycket lång tid ägdes marken för nuvarande Östar Torn av kyrkan, vilket innebar att det var mycket strikta regler för bebyggelse. På 1800-talet låg här endast ett 20-tal gårdar. Byggandet tog inte riktig fart förrän på 1970-talet då Lund vuxit så mycket att Östra Torn inte längre låg utanför utan hade blivit en del […]
Linero är uppdelat i två delar. Ett villaområde, i dagligt tal kallat övre Linero, och Nedre Linero, i huvudsak bestående av bostadsrätter och hyresrätter. Villorna byggdes 1971-1972. Ursprungligen var Linero ett lantställe på Lunds östra fälad. Det var uppkallat efter domprosten Hans Magnus Melins hustru Carolina Bååth. Gården byggdes 1869 och revs 1980. De sista […]
Gunnesbo byggdes till stora delar under andra halvan av 1970-talet, i slutet av och direkt efter miljonprogrammet. Området ligger norr om Norra Ringen och Fjelievägen. Här finns dels bostadsområden och dels ett industriområde. På Gunnesbo finns också Lunds andra järnvägsstation.
Exploateringen av Gastelyckan började 1975. Detta är det största industriområdet i Lunds kommun. År 2004 omfattade bebyggelsen på området ungefär 200 000 kvadratmeter och här arbetade då ungefär 2 500 personer. Därefter har expansionen fortgått. Utöver företag ligger även vissa offentliga institutioner på Gastelyckan, däribland Lunds brandstation, Lunds kommunala vuxenutbildning, Komvux, bilprovning och Arkivcentrum Syd. […]
Nöbbelöv var den sista stadsdelen i Lund som byggdes under mijonprogrammet. Det stod klart 1978. Ursprungligen var detta tänkt som ytterligare ett höghusområde, men som ett resultat av att det nu var i slutfasen av miljonprogrammet byggdes bara ett av dessa höga hus, resten av området blev istället ett lågt och tättbebyggt radhusområde.
Värpinge ligger i västra Lund. Den omfattar både landsbygd som ligger längst västerut, den gamla Värpinge by (som klassades som egen by fram till 1995) samt nyare bostadsområden närmast centrala Lund. Stora delar av området byggdes under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet.
Företagsområdena Ideon och Pålsjö utgör tillsammans en långsmal kil mellan Autostradan E 22 i öster och Tekniska högskolan i väster. De skiljs åt av Scheelevägen i nord-sydlig riktning. Anlagda parker i området är Forskarparken i söder respektive Scheeleparken längre norrut. Området upptas av stora anläggningar som Ideon, AstraZeneca, Active Biotech, Axis. Längst norrut närmast Norra […]
Norra Universitetsområdet motsvaras i stora drag av Lunds tekniska högskolas campus, med Tornavägen i väster och Ole Römers väg i öster. Det byggdes på 1960-talet enligt den tidens planeringsideal ”hus i park”. Utvecklingen går idag mot nya bostäder, ett attraktivt parkområde och en successivt allt mer bilfri trafikmiljö. Här finns kvarteren Geneticum, Pålsjö, Tegelugnen och […]
Pilsåker började byggas några år in på 2000-talet. Detta är ett handelsområde och en stadsdel i nordvästra Lund. Mest känt är kanske köpcentret Nova Lund som är ett viktigt center här. På området också finns butikskedjor inom möbler och inredning, elektronik, hus och trädgård samt bilhandlare. Pilsåker begränsas geografiskt söderut av Värpinge golfbana, i öst […]
Brunnshög ligger i nordöstra Lund. Planen är att när området är färdigställt ska det här finnas 2000-3000 bostäder och dessutom arbetsplatser för 15000-20000 personer. Detta med anledning av att Brunnshög inhyser två stora forskningsanläggningar, ESS och MaxIV. Här blir också slutstation för den spårvagnslinje som nu byggs från Lunds central.
