Skulle ett totalförbud mot rusdrycker införas i Sverige? Söndagen den 27 augusti 1922 skulle det ges svar – i den första folkomröstningen i Sverige. Det var en strålande vacker dag och överallt rörde sig folk ute. Det var förväntan i luften – båda sidor hade kämpat för sin sak. Svaret blev nej – med minsta […]
Efter år av statliga utredningar och styrande inriktningsbeslut bildas storkommunen Lund den 1 januari 1974. Kommunvalet den 16 september 1973 blir det val som väljer den nya kommunens första kommunfullmäktige. September 1973 – en händelserik månad.September var en händelserik månad såväl i världen som i Sverige och i Lund. I Chile störtades president Salvador Allende […]
Inställt! För precis hundra år sedan (1920) hade studentkårens sociala utskott beslutat att det klassiska fackeltåget för att hedra Karl XII:s dödsdag 30 november skulle äga rum som vanligt. Men därav blev intet. Ett stort debacle utbröt och kårmötet beslöt att stoppa utskottets rätt att ordna dylika hyllningar. Det var också häftiga protester mot att […]
När Svenska kyrkan väljer Antje Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop hämtas hon från Lund. Christina Odenberg blev Sveriges första kvinnliga biskop med säte i Lund. Nyligen fick domkyrkoförsamlingen sin första kvinnliga domprost med Kerstin Hesslefors Persson. Lena Sjöstrand är Domkyrkans kaplan, den andra i ordningen i Lund. Kulturportalen träffar Antje Jackelén en snöig fredagsmorgon i […]
Arbetsförmedlingen i Lund en av Sveriges äldsta. Den kom till på initiativ av professor Seved Ribbing och öppnade i maj 1905. Då var det pigor och drängar som var eftersökta – idag är det framförallt vårdpersonal och IT-kunniga. Seved Ribbing var inte bara en efterfrågad läkare – han var också en socialt engagerad kommunalpolitiker. Han […]
”Tiggeri, Bettleri, jur., en persons tillvägagående, som med ord eller åtbörder begär allmosa af någon, hvilken ej har med fattigvården att skaffa eller ej står i sådant förhållande till den begärande, att på grund däraf hjälp kan väntas.” (Nordisk Familjebok 1919) När jag var barn satt en liten, emaljerad skylt på portdörren till Magnus Stenbocksgatan 8. […]
Som en följd av 1960- och 1970-talets vänsteruppsving etablerades en rad små radikala boklådor i många länder. Lund fick sin i mars 1970, en bokhandel kombinerad med ett litet kafé. Det var klassisk kafémark: här låg en gång Petri Pumpa där Frans G. Bengtsson brukade spela schack. Nu fanns åter ett schackspel men det användes […]
När första världskriget bröt ut 1914 drabbades många Lundabor hårt. Det blev problem med livsmedelsförsörjning och en redan svår bostadssituationen förvärrades. Många som blev arbetslösa kunde inte betala hyran och blev bostadslösa, situationen blev så allvarlig att Lunds stad fick anordna nödbostäder. Lunds stadsläkare, Henrik Ryberg skriver redan 1916 att staden måste agera för att […]
De olika kommunreformerna från 50-, 60- och 70 talen utgör grunden för Lunds nuvarande geografiska utformning. Fram till år 1952 fanns många – närmare bestämt 2 281 – små kommuner att jämföra med dagens 290. Även domsagornas indelningar har förändrades över tid. Vid sekelskiftet 1900 fanns i Sverige 118 häradsrätter för främst landsbygden och 90 rådhusrätter för städerna. I […]
Under andra hälften av 1800-talet etablerades i Lund en teknisk infrastruktur, som kom att bli förutsättningen för att Lund vid förra sekelskiftet blev en industristad. Det började med järnvägen 1856, och med den följde telegrafen. Gasverket tillkom 1863 för att skapa bättre gatubelysning. I början på 1870-talet löste man problemet med Lunds dåliga vatten genom […]
29 maj 1969 fattade stadsfullmäktige i Lund ett beslut som blev avgörande för vår stad. Utan det beslutet hade en motorväg passerat genom Lund från Spyken till Svanevägen. Under sekretess planerades under 50- och 60-talen en 42 meter bred fyrfilig väg och åtta p-hus. Södra centrumlinjen var arbetsnamnet på vad som i debatten och historieskrivningen […]
1838 lät akademiapotekare Forshaell ”genom särdeles godhet av biskop Faxe” uppföra en stor träpaviljong på Helgonabacken, inte långt från biskopsgården. Denna kuranstalt, finare kallad ”salong för brunnsdrickning”, fick det stiliga namnet Helgonabrunnens Carlsbaderinrättning (efter den tjeckiska kurorten Karlsbad). Läkarvården åtog sig den kände kemisten och läkaren Bruzelius. Då brunnsperioden inföll på sommaren, var det lätt […]
Kartan från 1940 ger oss en påminnelse hur nära kriget för inte så länge sedan var Lund. Kartan är uppenbarligen en förberedelse inför en eventuell invasion av Sverige. Längst upp står: Stadtplan Lund, Anlage zu Mil,-Geo.-Angaben über Skandinavien vom 12. 4. 40 och Sonderausgabe! Nur für den Dienstgebrauch!(Lunds stadskarta. Bilaga till militärgeografiska uppgifter av den […]
Konstnären Hedvig Tegnér (1866-1961) flyttade 1909 in på Sankt Petri Kyrkogata 10 i hörnhuset vid Clemenstorget. Hon hade gift sig med den 22 år äldre universitetsbibliotekarien Elof Tegnér och blivit änka år 1900. Först därefter utbildade hon sig och började hon sin bana som konstnär. Målningen avbildar ett svunnet industrilund. I förgrunden syns Carl Holmbergs […]
I hörnet av Själbodgatan och Magie Stora Kyrkogata byggdes 1872 en liten mejeribyggnad av godsägaren Gotfrid Warholm för stadens första mejeri, Lunds Mejeri Bolag. Det var ett envåningshus med fasad i rött och gult tegel i mönstermurning och rundbågiga fönster och dörrar. 1912 fick mejeriet en tillbyggnad i rött maskintegel utmed Själbodgatan. 1949 lades mejeriet […]
Initiativet till ett resande av ett monument över slaget vid Lund 1676 togs av historikern Martin Weibull och De Skånska Landskapens Historiska och Arkeologiska Förening som han medverkat till att bilda 1866. Pengarna till Monumentet kom från en insamling och i inbjudan som var undertecknad av såväl danskar som svenskar skriver man att Monumentets syfte […]
1907 tändes den första glödlampan i Lund. I varje fall för första gången med kommunal elektricitet. Det började i Sverige 1876 med att bågljuslampor användes vid ett sågverk i Dalarna. Dessa fick sin kraft från en ångmaskindriven dynamo och så såg det ut i början. Från 1882 började dock vattenkraft användas för att framställa el. […]
1890 hade Lund 15000 invånare och Lunds universitet drygt 800 studenter, av dem var ungefär 10 kvinnor. Den första studentskan hade skrivits in 1880. Studenter av båda könen kunde träffas på studentbaler eller i hemmen, i båda fallen var umgänget välbevakat för att inte säga övervakat av äldre kvinnor, så kallade ”förkläden”.Studentskorna hade i stort […]
Lunds stadsjordar utgjordes förr av stadens gemensamma fäladsmark, som användes som betesmark, samt uppodlade lyckor och vångar. Marken inom dessa fick endast ägas av borgare i Lund. En av de större lyckorna var Smörlyckan. Det var ett triangulärt område i vinkeln mellan Getingevägen i norr och gränsen mot Östra Torn i öster. Mot söder sträckte […]
2008 firades det 175-årsjubileum på Sparbanken Finn. En stark drivkraft till bankens bildande år 1833 var att ge de många fattiga i dåtidens samhälle en hjälp till självhjälp. De skulle stimuleras att spara och få ränta på sina slantar istället för att supa upp dem. Detta och mycket annat förtalte bankdirektör Lars-Erik Skjutare när han […]
Studenter har bott i Lund alltsedan universitetet grundades 1668. Från början löstes bostadsfrågan helt enkelt att man inackorderades hos någon av professorerna. Den tidens professorsbostäder var rymliga och härbärgerade redan stora hushåll. Professorer och, inte minst, professorsänkor gjorde sig en extra förtjänst – det var inte ovanligt att man bodde två till fyra studenter i […]
”Det är synd att Lund inte har en dagstidning”. Ett vanligt klagomål – och ändå har Lund ett förflutet som en livlig tidningsstad. På 1880-talet kom det ut fyra tidningar här. Det berättar Ingrid André, redaktionsansvarig för Kulturportalen, som har läst om lundapressens historia i UB:s tidningskällare. Lunds äldsta tidning kom ut redan när Karl […]
Vi talar ofta om ”vårt dagliga bröd”, men vattnet tar vi för givet. Historien visar dock att vi måste arbeta även för vårt vatten, särskilt när befolkningen ökar. Och idag bor det nära en miljon människor i västra Skåne, som måste importera sitt vatten. Lund har sedan stadens gryning har hämtat vatten i bäckar och […]
När fick Sverige naturliga gränser? Många svarar ”1658, genom freden i Roskilde, då Sverige erhöll Skåne, Blekinge, Bohuslän och för gott även Halland”. Men för invånarna i de nya landskapen var det lättare att ta sig till den förra huvudstaden Köpenhamn än till Stockholm och forcera bland annat Smålands skogar. Mitt svar blir därför att […]
