Genombrottet
29 maj 1969 fattade stadsfullmäktige i Lund ett beslut som blev avgörande för vår stad. Utan det beslutet hade en motorväg passerat genom Lund från Spyken till Svanevägen. Under sekretess planerades under 50- och 60-talen en 42 meter bred fyrfilig väg och åtta p-hus. Södra centrumlinjen var arbetsnamnet på vad som i debatten och historieskrivningen kallats genombrottet.
Tankar om en östvästlig förbindelse fanns redan 1915. Då handlade det om en 18 meter bred väg varav 6 meter skulle avsättas för spårvagn. Inget är nytt i staden i Lund.
En fyrfilig motorväg genom stan
I generalplanen från 1942 återkom planerna, som vuxit till en väg som när debatten kom på allvar på 1960-talet var 42 meter bred. Två lägen utpekades, Lilla Tvärgatan alternativt Stora Tvärgatan.
Senare tillkom ett tredje alternativt i Södra Esplanaden som delvis skar sönder Stadsparken.
Om detta visste Lundaborna föga. Det rådde plansekretess och vad politiker och tjänstemän diskuterade läckte inte ut från sammanträdesrummen.
Men man såg att något var i görningen. 1958 hade stadsfullmäktige beslutat om expropriering av hus som låg i vägen för trafikleden. Det var nu Karlssons trädgård vid Bankgatan försvann och flertalet hus vid Lilla Tvärgatan revs.
Agne Gustafsson ledde motståndet
Socialdemokraten Agne Gustafsson, som kom att leda motståndet, berättar att det inte handlade om någon verklig expropriering. Det räckte med att stadsombudsmannen Sven Garpinger besökte fastighetsägaren.
1966 skrev Agne Gustafsson en motion om att stoppa genombrottet. Hans parti vågade inte lägga fram den då. Det var valår och partiet fruktade att förlora röster i en tid då också ”vanligt folk” hade fått råd att skaffa bil.
I en intervju i Sydsvenskan 2004 mindes Agne Gustafsson hur hjälplös han kände sig. Det fanns inga experter som trädde fram och sa att bilar var farliga.
1967 var debatten i gång på allvar. Agne Gustafsson skrev i Arbetet och i Sydsvenskan och varnade för den stora skada en motorväg skulle åstadkomma i stadsmiljön, en skada som inte skulle gå att reparera. Även docent Åke Elmer varnade för att stadsbilden var i fara. Stadsantikvarie Ragnar Blomqvist och stadsträdgårdsmästare Robert Montan protesterade också.
1968 fick Lundaborna full insyn i vad som var på gång. Den socialdemokratiska motionen kom på bordet. Professor Sven Nordqvist på Tekniska högskolan utredde alternativen och på hösten 1968 ställdes dessa ut.
Socialdemokraterna med 24 mandat i fullmäktige stod ensamma för motståndet. Borgerliga Samling i Lund välkomnade planerna.
Det var under ett opinionsmöte hösten 1968 som vändningen kom. Folkpartisten K A Levin förklarade att han var beredd att ta upp en diskussion med socialdemokraterna.
Stoppat med två rösters majoritet
Stadsfullmäktige hade 50 ledamöter. Inga suppleanter fanns. När ledamöterna bänkade sig 29 maj
1969 räknade Agne Gustafsson nervöst på fingrarna efter hur många nejröster det skulle bli. Folkpartisten Greta Kruse var inte närvarande. Hennes partikollega Olof Wellmark stödde inte sitt partis linje. Han lämnade sammanträdet. Kvar fanns folkpartisterna K A Levin och Arne Annmo. Det räckte. Med siffrorna 24-20 stoppades genombrottet, eller egentligen de två första alternativen.
Genombrottstanken var död och som Agne Gustafsson förklarat, demokratin hade segrat. Aldrig mer skulle Lundaborna hållas omedvetna om vad som planeras i deras stad.
Debatten tog dock inte slut. Kvar fanns ett tredje alternativ, det i Södra Esplanaden. Det dog av sig själv.
Låset vid Stortorget
Landskapsarkitekt Per Friberg hade anlitats och han tog tillsammans med kommunens tjänstemän, bland andra förste trafikingenjören Torsten Davidson, fram den trafiklösning som ännu råder. Tidigt på morgonen 29 mars 1971 sattes låset vid Stortorget. Därmed stoppades de 21 000 bilar som varje dygn kört rakt genom Lund.
Text: Ingrid Nathell
Läs mer:
Oredsson, Sverker, Genombrottet i Lund, i Vid pass 8000 rutor, festskrift till Gunnar Sandin. 1990.
Lunds historia, del 3. 2012.
Klippsamling om genombrottet. Stadsbibliotekets Lundasamling.
Samtal med Agne Gustafsson och Torsten Davidson