logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Vattnets väg till Lund

   1800-tal och nyare tid

Vi talar ofta om ”vårt dagliga bröd”, men vattnet tar vi för givet. Historien visar dock att vi måste arbeta även för vårt vatten, särskilt när befolkningen ökar. Och idag bor det nära en miljon människor i västra Skåne, som måste importera sitt vatten.

Lund har sedan stadens gryning har hämtat vatten i bäckar och brunnar. Den äldsta kända av brunnarna finns än idag i domkyrkans krypta. En annan brunn fanns på Stortorget och på 1500-talet lät ärkebiskop Birger arkitekten Adam van Düren bygga ett kulvertsystem som dränerade kryptan och ledde vattnet ner till Stortorget och vidare.

Rögle dammar
Men under 1800-talet började lundaborna upptäcka att detta inte räckte. De sanitära för­hållandena blev allt sämre när staden växte, men det fanns ingen sjö att hämta vatten i. Lösningen har beskrivits av geografiprofessor Nils Lewan. Efter en svår torka 1868 blev situationen kritisk. Geologiprofessor Otto Torell ledde arbetet och skickade ut sin student, Holmström, att söka vatten på Romeleåsens höjder öster om Lund. Han hittade våtmarken Långekärr (delvis utgrävd efter torv) norr om Tygelsjö/Billebjer. Marken bevattnades österifrån av Röglebäcken som man beslöt att dämma upp. Resultatet blev Rögle dammar. 1874 får Lund kommunalt vatten i ledningar från Rögle.

Rögle dammar skapades på 1800-talet och var en viktig vattenkälla ända fram till 1970-talet.

Och Källby vattenverk
Några år senare hade en damm skapats och fyllts med vatten. Vattnet leddes med självtryck ner till Lund eftersom dammen låg högt över staden. 1871 togs ett beslut i staden om en ekonomisk satsning på vattenledning med motivet att brandposter kunde inrättas och höja brandsäkerheten. Lån tas upp och mark exproprieras. 1874 finns ett 8-tumsrör anlagt 9 km ner till Lund. Dammarna i Rögle växte och blev till sist fem stycken och de fyllde sin roll i Lunds vattenförsörjning till 1979. Men de kompletterades snart: Källby vattenverk byggdes 1906, ett vattentorn stod klart 1909, vatten hämtades från då från borror nära Höje å samt från Prästberga vid Lomma 1922. Vattenreservoaren i Rögle var sambo med Lunds största soptipp (!) ända fram till 1990 och används idag till sportfiske.

Källby gamla vattenverk vid Höje å 1926. Foto: Per Bagge/Lunds universitet.

På 1940-talet upplevdes situationen åter som ohållbar. Valet föll då på att ansluta sig till den ledning från Vombsjön som Malmö stad redan hade börjat planera. 1944 slöts ett avtal och från 1948 leddes vatten till Lund via Veberöd, Dalby och Staffanstorp. Sjön regleras av vattenverket som kan höja och sänka sjöytan efter behov genom att reglera luckorna vid utflödet till Kävlingeån. Detta samarbete la grunden till Sydvatten AB som bildades 1966 och idag ägs av 17 kommuner i västra Skåne.

Vombsjön

Vattnets väg från Vombsjön till kranarna i Lund tar ungefär tre månader. Från sjön pumpas vatten upp i 54 infiltrationsdammar i skogen och fälten söder om Vombsjön. Vattnet silar sedan långsamt ner genom den naturliga sanden i marken till 24 brunnar där det samlas pumpas till vattenverket söder om byn Vomb. Där renas det ytterligare. Alger filtreras bort först av allt. I vattenverket renas järn och mangan bort i kemiska processer. Ett ämne tillsätts som bildar flockar av föroreningar som sedan renas bort i två olika filter. Bakteriedödande klor tillsätts och en liten mängd ammoniak för att dämpa klorsmaken. 25 kg klor och 6 kg ammoniak gick åt per dag enligt ett reportage i Arbetet som undertecknad gjorde 1983. På den tiden stod Vombvattnet för 55 procent av behovet i Lund.

I sista steget belyses vattnet med UV-ljus som dödar eventuella mikroorganismers DNA. Allt sköts automatiskt och alla värden kontrolleras. Automatiska larm meddelar om något värde blivit felaktigt.

Runt 1.000 liter per sekund produceras än idag av Vombverket – ett slags konstgjort grundvatten. Vattnet pumpas sedan med sex eldrivna pumpar uppåt från vattenverket till en högreservoar vid Ugglarp på Romeleåsen. Det kräver energi per dag jämförbart med en villas värmebehov på ett år.

Varje lundabo ”konsumerade” då 290 liter vatten, ungefär tre badkar! Idag (år 2022) anses 140 liter/person vara en normal förbrukning i landet. Varje liter kostar drygt 20 öre (plus en fast avgift). Sydvatten producerar idag 186 liter per person med även industrins förbrukning inräknad. 17 personer arbetade på Vattenverket då, minst en av dem måste alltid vara i tjänst även nattetid.

Bolmen
Fram till 80-talet användes Ringsjön på ett liknande sätt, men där var det problem med vattenkvaliteten. Ett vattenledningsnät försörjde redan då städerna i västra Skåne.

Sydvatten beslöt – med stöd i en statlig utredning – att importera vatten från Bolmen i Småland via en åtta mil lång tunnel i berget. När den blev klar 1987 renades Bolmenvattnet i Ringsjöverket. Ringsjön blev en reservtäkt och är så än i dag. Vattnet från Bolmen är betydligt mjukare (mindre kalkrikt) än Vombsjöns vatten. Det är också brunare i sin ursprungliga form. Årligen rinner cirka 50 miljoner kubikmeter vatten från Bolmen via den åtta mil långa tunneln till Perstorp och sedan i två råvattenledningar till Ringsjön.

Lunds kommun tar emot 9,5 miljoner kubikmeter vatten från Sydvatten varje år. Alla större ”byar” och även flera mycket små är anslutna.  Skatteberga är det enda som har ett eget vatten.

I Lund 1983 bidrog fortfarande Källbyverket med 20 procent av vattnet i Lund. Den källan stängdes 2002 liksom Prästberga.

Vattentornen
En reservoar vid Sölvegatan, nära gamla vattentornet i Lund, skapar det tryck som försörjer södra Lund. Det ”nya” vattentornet vid Brunnshög skapade tryck (3,8–6 kg) för den övriga, högre upp belägna, staden. Det äldre vattentornet vid Sölvegatan från 1913 är pensionerat och används som observatorium av astronomerna. Vattentorn är också en brandsläckningsreserv, om pumparna skulle stanna. Lunds vattenverk sköttes 1983 av 5 personer och sorterade då under gatukontoret. Idag är det bara sex personer inom Sydvatten som sköter vattnet till Lund, Lomma och Eslöv. Fyra eldrivna centrifugal­pumpar skötte pumpandet. Reservkraft behövdes inte eftersom systemet hade stor ”tröghet” eller inbyggd reservkapacitet.

För närvarande (2022) planeras för en förlängd råvattenledning från Ringsjön till Vombverket, för att öka vattentillgången i systemet. Då behövs en annan reningsteknik i Vomb, vilket man nu experimenterar med.

Kävlingeåns vattenråd arbetar långsiktigt med markägare, lantbrukare och andra intressenter för att skapa hållbara förhållanden kring Vombsjöns vatten. Bolmen och Ringsjön med tillhörande vattenskyddsområden har liknande vattenråd.

För att hantera både vatten och avlopp bildades 2008 ett annat kommunalförbund, VA Syd, genom sammanslagning av Lunds och Malmös vatten­verksamheter. Burlöv, Lomma och Eslöv omfattas också.

Lunds kommuns VA-utbyggnadsplan från 2015 konstaterar att VA-nätet behöver byggas ut på landsbygden. Vomb och Håstad pekas särskilt ut som områden med eftersatt VA. Fem olika planer har antagits i samarbete med VA Syd för vattenförsörjning även i framtidens nya områden och i eftersatta mindre samhällen. Dagvatten och översvämningsrisker i sjöar och vattendrag ska klaras, allt reglerat av EU-direktiv. Enskilda avlopp ska ses över.

Text och foto: Mats Nygren

Läs mer
Sydvatten
Va syd

  Senast uppdaterad 26 december, 2022 av Ingrid André
  Publicerad 25 december, 2022 av Ingrid André