logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Från nödbostäder till Hollywood och Slottet

   Kvarter | Lunds historia | Vård och stöd

När första världskriget bröt ut 1914 drabbades många Lundabor hårt. Det blev problem med livsmedelsförsörjning och en redan svår bostadssituationen förvärrades. Många som blev arbetslösa kunde inte betala hyran och blev bostadslösa, situationen blev så allvarlig att Lunds stad fick anordna nödbostäder.

Hungerdemo
Hungerdemonstration på Stortorget 1917.

Lunds stadsläkare, Henrik Ryberg skriver redan 1916 att staden måste agera för att åtgärda bostadsbristen. Ett för den tiden radikalt förslaget var att staden själv borde bygga och äga bostäder för uthyrning. I protokoll från Fattigvårdsstyrelsen och Stadsfullmäktige kan man i slutet av 10-talet och under stora delar av 20-talet följa debatten och tillkomsten av nödbostäder.

Nödboende i tillfälliga lokaler
Stora lokaler som användes som nödboende var Gamla Seminariet, Gamla Klosterskolan, Stadsparkens materialhus, S:t Laurentie skolan, gymnastiksalen i f.d. flickskolan vid Bytaregatan, delar av Katedralskolan, gymnastiksalen på Vårfruskolan, några fastigheter vid Östra Mårtensgatan, Valskvarnen vid Lilla Södergatan och marketenteriet på Vipeholm.

Dessa lokaler var ofta dåligt uppvärmda och saknade tillräckliga sanitära möjligheter. Tunna brädväggar byggdes mellan familjerna och ibland fanns bara skynken. Det blev ohållbart i längden och våren 1924 beslutade Stadsfullmäktige att uppföra fem provisoriska trähus, i januari 1925 ytterligare fyra. Dessa skulle byggas på Stadsägan 335 d.v.s. på Smörlyckan vid dåvarande landsvägen mot Kristianstad och Kalmar, i dag nuvarande Getingevägen vid Kemicentrum.

Barnrikehusen
Trähusen på Smörlyckan var tänkta som tillfälliga akutlösningar. Mer långsiktigt planerades och beslutades om ett omfattande bostadsbyggande, då främst på Väster. Där uppfördes så småningom såväl lägenheter som egna hem. Barnrikehuset Solgårdarna på Väster stod färdigt 1936, tre hus, i dåtidens mått ytterst moderna, med såväl kök som badrum. De revs i början på 80 talet och ersattes av nya hus och blev bostadsrättsföreningen Solgårdarna. En förutsättning för denna utbyggnad var ekonomisk hjälp från staten till städerna.

Solgårdarna 1940.


Förutom Solgårdarna på Väster byggde Lunds stad ett barnrikehus på Prennegatan 8 i stadsdelen Nöden, främst till stadsdelens fattiga flerbarnsfamiljer. Med sina fyra våningar, sitt röda tegel och sina vita hörn var det en anslående syn i fattigkvarteren, därav smeknamnet Slottet i folkmun. Sedan 1984är huset ett kollektivboende som bär namnet Slottet.

Slottet – Prennegatan 8

Livet i trähusen – fattigdom och sammanhållning
På senvåren 1925 flyttade de första in i trähusen, 17 familjer från förläggningen på Gamla Seminariet flyttade in i trähusen vid Smörlyckan. Området fick i folkmun namnet Hollywood, även nödbostäderna i Malmö på Sorgenfri fick samma namn av folkhumorn. Det som skulle vara en tillfällig akutlösning blev en lång period. En del av husen revs på 30 talet, några stod kvar fram till så sent som 1964/65, och hade då fungerat som ett provisorium sedan 1925.

Trähusen. Foto: Stadsark.kont. 1964

Per Stjernquist har i sin bok ”Folket i trähusen” fångat ett antal berättelser från personer med en uppväxt i trähusen. Berättelser om utanförskap, boende med loppor och skäktor, omfattande missbruksproblematik, tidningspapper i skorna och att gå barfota stora delar av året. En kvinna berättar om flytten från gamla Seminariet, där hennes lillebror fötts och om åren i trähusen. Det finns också vittnesmål om mycket personlig styrka och kampvilja. Många av barnen som växte upp fick som vuxna ett bra och ordnat liv. Många berättelser återkommer till det positiva med idrottsplatsen tillkomst 1930 och de aktiviteter som fanns kring den. Det finns också ljusa minnen om gemensamma uteaktiviteter med dragspelsmusik och utflykter till Linnebjärskogen och fisketurer till Kävlingeån.

Text: Christine Jönsson

Läs mer
Stjernquist, Per, Folket i trähusen: om fattigdom i samhällets utkanter under mellankrigstiden. 1986.
Tägil, Tomas, Bygga och bo: Lunds Kommuns Fastighets AB 1947 – 1997. 1997 (Gamla Lund årsbok)

Barnrikehus igår – miljonvillor idag.
Lund under första världskriget

  Senast uppdaterad 17 januari, 2021 av Ingrid André
  Publicerad 17 januari, 2021 av Ingrid André