30 november
Inställt! För precis hundra år sedan (1920) hade studentkårens sociala utskott beslutat att det klassiska fackeltåget för att hedra Karl XII:s dödsdag 30 november skulle äga rum som vanligt. Men därav blev intet. Ett stort debacle utbröt och kårmötet beslöt att stoppa utskottets rätt att ordna dylika hyllningar. Det var också häftiga protester mot att kvinnliga studenter hade anmält sitt deltagande i fackeltåget.
Studenter som tänkt deltaga i tåget brukade skriva upp sig på en lista i förväg. Men ett kvinnonamn utlöste protester. ”Måste det inte för var och en som lärt sig att vörda stora minnen verka i hög grad stötande att se dem – speciellt Carl XII:s – celebreras genom att kvinnor, sannolikt iförda den kostymering som vid dylika tåg är bruklig, med facklor i händerna nattetid draga genom gatorna?” stod det i en indignerad insändare i Lunds Dagblad
Fackelbärarna skulle klä sig i vitt – förslagsvis nattskjortor eller labbrockar. År 1904 skrev SDS att ”tåget av hvitklädda fackelbärare i hvita studentmössor tog sig ståtligt ut i den mörka qvällen”.
Alla gillade inte firandet av Karl XII och efter lång debatt och dubbla voteringar beslöt kårmötet ta ifrån sociala utskottet rätten att ordna arrangemanget. Hela firandet ställdes in. Nästa år bildades 30- novemberföreningen som tog hand om firandet.
Fackeltåget hade redan då en lång historia. År 1853 föreslog Gustaf Ljunggren, ordförande i Akademiska Föreningens sociala utskott och tillika blivande professor i estetik, att minnet av Karl XII:s dödsdag skulle uppmärksammas med en högtid i Lund. Så blev det och varje år firades dagen med högtidstal och fackeltåg till Katedralskolan där hjältekonungen hedrades med sång. Deltagarna samlades först vid Tegnérstatyn i Lundagård.
Idén att Lunds studenter skulle uppmärksamma Karl XII:s dödsdag med organiserad hyllning var en stridsfråga inom kåren och den flammade upp med jämna mellanrum. År 1889 lyckades den radikala föreningen DUG – Den Unge Gubben – ersätta firandet med en fest för hundraårsminnet av den franska revolutionen. När Karl XII-firandet togs upp nästa år så ordnade DUG fest och fackeltåg till ära för forskaren Robert Koch och hans upptäckter inom bakteriologin, bl.a tuberkelbacillen och kolerabacillen.
Trettiotalet erbjuder en provkarta på reaktionära stämningar och beslut i Lunds studentkår. År 1938 begärde 30-novemberföreningen genom sin ordförande Sam Aurelius att studentkåren skulle överta firandet av Karl XII:s dödsdag. Den borde bli ”kårens officiella fest” och kårordföranden skulle hålla högtidstalet. De flesta av studenterna gillade förslaget som var nära att antagas. Men det krävdes 2/3 majoritet och det uppnåddes inte trots tre kårmöten med votering. Vid det sista mötet, den 15 november, var 358 röster för Aurelius förslag och 208 emot. Bland de senare var kårordföranden Gunnar Dahmén, Georg Borgström och Nils Alwall.
Stämningen i studentkåren var nationalistisk och högerbetonad
”Stämningen i studentkåren var så nationalistisk och så högerbetonad, att en klar majoritet av de i kåren aktiva vid tre tillfällen röstade för förslag som drevs av talare i demokratins yttermarker och på andra sidan demokratigränsen,” skriver Sverker Oredsson.
Föreningen fortsatte att hålla i Karl XII-firandet.
Men år 1939 blev fackeltåget en manifestation för att stödja Finland som angripits av Sovjetunionen samma dag. Fler än vanligt deltog, även medlemmar från den politiska vänstern.
På 1950-talet dalade intresset och tågandet upphörde för en tid.
År 1965 fick föreningen en ny och entusiastisk ledare i fil. kand. Lars Hultén. Han hade vuxit upp i Lund och arbetade som kriminalvårdare på Kronobergshäktet i Stockholm.
Från och med 1970-talet skärptes motsättningarna mellan vänster och höger och på 1980-talet eskalerade de. ”Den siste november” blev känt som Lunds kravallafton, en dag det var bäst att ta sig hem tidigt och hålla de unga hemma. De åren det var värst liknade Lundagård en krigszon. Gatorna var avstängda, poliser överallt, busshållplatsen ockuperad av polisbilar, och polishelikoptern surrade ovanför.
Karl XII-beundrarna fick sällskap av grupper långt ut på högerkanten. Hitlerhälsningar och andra nazistsymboler var inte ovanligt. Många föreningsmedlemmar svek och ersattes av ditresta skinheads som fackelbärare. Arrangemanget politiserades än mer, med paroller, slagord och slagsmål. Alltfler poliser sattes in för att det inte skulle urarta helt. 1991 gick motdemonstranter in för att stoppa tåget och byggde barrikader på Södergatan.
400 danska BZ aktivister
Två år senare anslöt sig 400 danska BZ aktivister. Polischefen Holger Radner hade nekat 30-novemberföreningen tillstånd att demonstrera men motdemonstranterna slogs så gärna mot polisen istället, bland annat med uppgrävda gatstenar. 1 300 välrustade poliser blev dock för mycket för dem och de flydde söderut. Det autonoma våldsbejakande nätverket Antifascistisk action, AFA, hade bildats och deltog med flera andra vänsterorganisationer. 400 aktivister ur båda lägren greps av polisen. Motdemonstranter och polis anklagade varandra för brutalitet och övergrepp.
År 1994 var det dags igen. Polisen i Lund hade fått kritik för att ha nekat tillstånd året dessförinnan och gav 30-novemberföreningen lov att demonstrera på Klostergårdens idrottsplats en timme på eftermiddagen och motdemonstranterna fick vara uppe på Smörlyckan. Distans – och inget tåg! Nästa år ordnade kommunen kulturprogram med ljusmanifestationer. Lundaborna skulle få tillbaka sin stad.
År 2000 bildades Nationaldemokratiska studentföreningen som blev SD:s vagga. Jimmie Åkesson och de andra topparna inom SD gjorde ett försök att återuppliva traditionen att hylla Karl XII på hans dödsdag. Utan kravaller. En liten skara samlades vid Tegnérstatyn, läste dikter, lade ner en krans och höll tal. Richard Jomshof bjöd på glögg och pepparkakor.
År 2008 blev det hårdare tag då Skånes Fria Nationalister skulle ha ett fackeltåg. Ett stort antal poliser från hela Skåne samlades utanför stationen varifrån nationalisterna skulle gå till Monumentet för att hylla dem som stupat i slaget om Lund. Men många motdemonstranter fanns på plats. Gatstenar och flaskor yrde i luften och brinnande facklor från tåget. Efter lång väntan vid Monumentet följdes nationalisterna tillbaka till stan.
Text: Solveig Ståhl (2020)
Läs mer
Fehrman, Carl, Westling, Håkan & Blomqvist, Göran, Lärdomens Lund: Lunds universitets historia 1666 – 2004. 2004.
Oredsson, Sverker, Lunds universitet under andra världskriget: motsättningar, debatter och hjälpinsatser. 1996.
Student i Lund: D 3, 1920 – 1929. 1958.
Student i Lund: D 4, 1930 – 1939. 1959.