Resterna av vandrarhemmet Tåget på Bjärredspåret. Foto: Anders Lundquist. Det fanns en tid, när Lunds stad drev två järnvägar; dels västerut, mot havet, till Bjärred, dels österut, till Harlösa. Tillsammans bildade de BLHJ – uttytt Bjärred–Lund–Harlösa järnväg. Av den östliga järnvägen finns idag delar av banvallen kvar, nämligen Hardebergaspåret. Av Bjärredsspåret låg länge en liten […]
Längs Lokföraregatan i kanten av den nybyggda stadsdelen Sockerbruket löper en gång- och cykelbana. Den är oregelbundet tvärrandad. Ränderna liknar järnvägssyllar och ska påminna om den järnväg – Bjärredsbanan – som gick just här och som en gång var lundabornas badtåg, som tog dem västerut, till havet. Järnvägen invigdes 1901 samtidigt som Bjärreds saltsjöbad. Järnvägen […]
BLHJ, uttytt Bjärred-Lund-Harlösa-Järnväg, är namnet på det som en gång var Lunds stads järnvägar. 1901 öppnades sträckan Lund – Bjärred och 1905 sträckan Lund – Harlösa. Hardebergaspåret är en rest av den sistnämnda sträckan.BLHJ gick med förlust redan från början. 1910 tog Lunds stad över driften. Men förutom militärer till Revinge, söndagsutflykter till dansbanan i […]
Bildsviten visar bilder från bygget av en järnvägsviadukt över Ringvägen år 1934. Detta var ett sk nödhjälpsarbete, dvs en insats från samhället för att ge arbete åt individer som har svårt att på annat sätt hitta egen försörjning. Stambanan med sina järnstolpar var elektrifierad sedan ett år. Spåret med kontaktledningsstolpar i trä utgör början på […]
En serie bilder från när förra seklet var ungt och järnvägen hade sin storhetstid. Fotografierna är från Kulturens arkiv och bildtexterna är skrivna av Gunnar Sandin. Klicka på bilderna för text och förstoring.
Fram till 1976 kunde man fortfarande åka tåg till Källbymölla hållplats. Källbymölla var i huvudsak en industriarbetarhållplats för dem som jobbade på Å&R. Trots att en ny stadsdel – Klostergården – växte upp i närheten på 1960-talet, så minskade passagerarunderlaget och hållplatsen lades ner. Nu finns det stora planer för området mellan Stadsparken och Höje […]
Banan Malmö–Lund invigdes den 1 december 1856 men stationshuset stod klart först i februari 1858. Det var då Lunds nästa domkyrkan största byggnad. På spårsidan fanns de första decennierna en banhall så resenärerna kunde stiga av och gå under tak. På andra våningen bodde stinsen och där fanns även stadens telegrafstation. Vem som ritade huset […]
År 2027 har det kört stadsbussar på Lunds gator i 100 år. Med stadens starka tillväxt har bussnätet vuxit i antal turer och i längd och täthet, fast inte ohejdat utan i steg fram och tillbaka. Efter 93 år kom det också en spårvägslinje. Här ska vi bara ange huvudkonturerna. Det började alltså 1927 med […]
Den 5 juni 1907 växte Lunds persontrafikerade järnvägsnät med två kilometer. Tågen på Lund-Revinge järnväg fick nämligen tillstånd att fortsätta från den tidigare slutstationen Lunds södra, runda stadsparken och stanna vid den nyinrättade hållplatsen Högevall, intill badhuset, l början annonserades hållplatsen som ”Utställningen”, och trafikstarten var koordinerad med den stora utställningens öppnande. I en tid […]
I maj 2017 flyttades regionbussarnas depå till en gammal industritomt vid Maskinvägen. Det gamla depåområdet norr om Kung Oscars bro skall användas till annat. Nobina som svarar för driften har ett femårskontrakt på tomten. Det rör sig om en stor investering. Modern busstrafik är logistiskt komplex och höggradigt datorstödd. På depån ryms ett sextiotal bussar. […]
I december 2020 rullade den första spårvagnen i Lund. Det tog 115 år från att den första tanken om spårvagn på Lunds gator väcktes till förverkligandet.När Lund genomförde sitt stora stadsbyggnadsprojekt med spårvagn blev det den första nya spårvägen på 110 år i Sverige. Det var högermannen Wilhelm Westrup som 1905 (två år innan elen […]
För inte så länge sedan låg det en doft av bensin över stadskärnan. Idag ska bensinpumpar vara försedda med utrustning för återföring av bensinångor och för att förebygga hälsorisker ska bensinstationer ligga väl avskilda från bostäder. Annat var det förr. Inne i stadskärnan fanns det förr en förbluffande mängd bilverkstäder och bensinpumpar. Till en början […]
1856 invigdes första etappen av södra stambanan mellan Malmö och Lund. Aret därpå påbörjades uppförandet av ett stationshus med banhall samt godsmagasin i Lund, och 1859 stod stationsbyggnaderna klara. Vem som utfört den bevarade fasadritningen till Lunds stationshus är inte klarlagt. SJ:s egen järnvägsarkitekt A. W. Edelsvärd uppger på 1870-talet att en dansk, icke namngiven, […]
Lund–Trelleborgs Järnväg öppnades 26 juli 1875 för allmän trafik och det sista persontåget gick 29 maj 1960.Spåret revs upp i etapper, men sträckan i Lund till före detta hållplatsen Hospitalet/Höjebro fanns kvar för trafik till Tetra Pak, trafiken dit hade påbörjats 1957, då nya industrispår anlagts på fabriksområdet. Sista tåget till Tetra Pak gick 27 […]
Tidigt på morgonen 11 juni 1987 gick stort larm i Lund. Sju vagnar på ett godståg hade spårat ur i armaturkurvan. Innan man visste vad som fanns i vagnarna var det spänt läge. Alla tillgängliga resurser kallades in, räddningstjänst, polis och till och med lottorna ringdes in. Det var och är den mest dramatiska tågolyckan […]
När fick Sverige naturliga gränser? Många svarar ”1658, genom freden i Roskilde, då Sverige erhöll Skåne, Blekinge, Bohuslän och för gott även Halland”. Men för invånarna i de nya landskapen var det lättare att ta sig till den förra huvudstaden Köpenhamn än till Stockholm och forcera bland annat Smålands skogar. Mitt svar blir därför att […]
