Spårväg i Lund
I december 2020 rullade den första spårvagnen i Lund. Det tog 115 år från att den första tanken om spårvagn på Lunds gator väcktes till förverkligandet.
När Lund genomförde sitt stora stadsbyggnadsprojekt med spårvagn blev det den första nya spårvägen på 110 år i Sverige.
Det var högermannen Wilhelm Westrup som 1905 (två år innan elen kom till Lund) lade en motion till stadsfullmäktige om tre spårvagnslinjer i Lund. Motionen föll med motivering att projektet blev för kostsamt.
Nästa försök gjordes 1915. Då handlade det om en öst-västlig genomfartsgata. Den skulle bli 18 meter bred och 6 meter skulle avsättas för spårvagn.
Det dröjde ända till 50-och 60-talen innan vad vi minns som ”genombrottet” åter kom på bordet. En öst-västlig gata från Spyken till Svanegatan skulle bli 42 meter bred. Detta var bilismens förlovade tid och ingen tänkte spårvagn. 29 maj 1969 stoppades genombrottet sedan Folkpartiet, nu Liberalerna, svängt och röstade med socialdemokraterna.
Ett stadsbyggnadsprojekt för framtiden
Ett genomgående tanke när man planerat för spårväg är att den är ett stadsbyggnadsprojekt för framtiden. Kunskapsstråket längs Sölvegatan och inte minst Brunnshög behöver spårvagnen. På Brunnshög är det tänkt att 40 000 personer ska bo och arbeta.
Det skulle ta tid och många diskussioner innan spårvägen kom på plats. Det började på 1980-talet när Hardebergastaden var ett stort utbyggnadsprojekt öster om Lund. Gatu-och trafiknämndens ordförande Lars Åström (s) hävdade att dit behövdes spårvagn. En annan stark röst var förre stadsbyggnadsdirektören Anders Tingvar.
Av Hardebergastaden blev intet efter valet 1991 då Lund fick borgerlig majoritet.
Men Tingvar fortsatte att verka för en framtida spårvagn och nu från stationen, genom sjukhusområdet och mot nordost.
Så kom Lundalänken, en bussgata som skulle kunna förvandlas till spårväg. Lasarettsköket visade sig ligga i vägen i en snäv kurva. Sedan köket efter många protester rivits invigdes Lundalänken 2003.
Det turbulenta 2014 och 2015
År 2014 var länge året då spårvagnarna skulle rulla. Så blev det inte. Många protester och diskussioner om finansiering fördröjde. Protesterna handlade bland annat om att några plantaner skulle behöva flyttas från Clemenstorget. Så blev det. De flyttade träden frodas idag på Brunnshög.
Motståndet mot spårvägen resulterade i ett nytt parti, Förnya Lund (FNL), som i kommunvalet 2014 fick 6,4 procent.
Trots motstånd fortsatte arbetet för att Lund skulle få spårvagn. Beslutet 2009 att ESS skulle placeras i Lund var säkerligen mycket avgörande.
Nu handlade det om pengar. Att staten skulle bidra med 50 procent var en förutsättning. 17 december 2015 blev en ödesdag. Kommunfullmäktige skulle sammanträda och besluta om spårvägens vara eller inte.
Samma dag kom beskedet om 298 miljoner från staten, ”bara” 40 procent.
Nu fanns ingen majoritet, de borgerliga partierna stod fast vid 50 procent för att rösta ja.
Anders Almgren (s) och Emma Berginger (mp) fick en svettig dag. De använde vigselrummet i Rådhuset dit de bjöd partiledarna för att få ett ja.
”Giftermål” blev det med Mia Honneth (l). På kvällen låg på bordet en skrivning om att verka för extern finansiering. Med 36-28 blev det ett ja. De borgerliga röstade nej. Mats Helmfrid (m) lade ner sin röst.
Grävstart 2017
2017 togs första spadtaget. Lundaborna minns en besvärlig tid med grävarbeten och avstängda gator. Det fanns dagar då boende fick ledas till och från sina bostäder.
Förseningar blev det på grund av arkeologiska utgrävningar vid Allhelgonakyrkan, fortsatta protester och en depå, som inte var klar.
Sju spårvagnar ska rulla. Men våren 2022 rullar bara fyra. Fortsatta problem och diskussioner innebär att vagnarna går var 15:e minut och inte var 7,5:e som är målet.
Namnen
Den första vagnen som levererades till Lund fick namnet Åsa-Hanna. Vagnarna döptes efter lundensiska teman.
Åsa-Hanna symboliserar ungdomen. Namnet är något märkligt ur Lundasynpunkt. Åsa-Hanna är en roman av Elin Wägner. Den utspelar sig i Småland. Och Elin Wägners anknytning till Lund är inte stor. Hon är född och begraven i staden. Hon bodde i Lund några få år på 1920-talet.
Vagnsnamnet Sfinxen står för kunskap. Sfinxer finns på universitetshuset.
Brandklipparen står för historia och det var Karl XII:s häst i Lund.
Inferno är kulturinslaget. Så heter August Strindbergs bok, som skrevs i Lund.
Blåtand står för innovation. Bluetooth är trådlös överföring skapad i Lund. Namnet kan också kopplas till Harald Blåtand. Han var far till Sven Tveskägg, som grundade Lund. Numera antar forskarna att även fadern bidrog till att Lund blev Lund.
Lindeman syftar på humor. Hans Alfredson skapade många Lindemän.
Saxo Grammaticus står för internationell koppling. Han, en lärd dansk, var sekreterare åt ärkebiskopen i Lund, när staden var danskt ärkebiskopssäte.
Text: Ingrid Nathell
Läs mer
Lockby, Håkan & Ljungberg, Christer, Så kom spårvägen till Lund. 2022.