logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Lunds stadsbussar

   Transport

År 2027 har det kört stadsbussar på Lunds gator i 100 år. Med stadens starka tillväxt har bussnätet vuxit i antal turer och i längd och täthet, fast inte ohejdat utan i steg fram och tillbaka. Efter 93 år kom det också en spårvägslinje.

Här ska vi bara ange huvudkonturerna. Det började alltså 1927 med två linjer som ett kors mellan de fyra väderstrecken. S:t Lars var en ändhållplats i söder som varit den samma alltsedan dess. Marielunds mölla vid Dalbyvägen var den östra vändpunkten. I väster vände bussen vid Folkets park och i norr vid antingen Sliparelyckan eller Smörlyckan. Stortorget var navet där båda linjerna möttes vid en ny refug.

Karlssons flammor
Karl J Karlsson med företaget Bilfoereningen fick tillstånd av Lunds stads trafikkommitté att köra dessa linjer. Till ändamålet köptes fem Tidaholmsbussar in. De målades röda och kunde ta 20 passagerare, biljetten för en vuxen kostade 20 öre och ”biljettpojkar” samlade in pengarna. Lundaborna kallade bussarna ”Karlssons flammor”.  1932 höjdes priset till 25 öre men med 5 poletter för 1 kr kunde man slippa höjningen. Året efter förlängdes västra linjen till Värpinge by.

Företaget som kallades AB Stadsomnibussarna lades dock ner hösten 1933 på grund av dålig lönsamhet under den allmänna lågkonjunkturen. Förenade Omnibussarna i Malmö ville ta över men stoppades av länsstyrelsen. Birger Mårtensson, Landskrona och Nils Andersson, Genarp, som båda var i branschen, tog över gemensamt.  De skaffar 1934 fyra nya Scania Vabis-bussar med kaross från Hägglund & söner. Biljettpojkarna avskaffas. En ny linje mot Tunaområdet genom Professorsstaden startas 1935 och Lilla Fiskaregatan och Klostergatan enkelriktas och får var sin linje.

Gengas under kriget
1941 tar AB One över trafiken. Nu under kriget körs gengasbussar, som 1943 får den blå färg, som ska behållas i många år framåt. Företaget heter Skånska Trafik AB men ingår från 1942 i rikstäckande Linjebuss. 1946 är kriget och gengasen över och bussarna får linjenummer. Det är nu dags för sju nya Volvobussar med kaross från Dalby karosserifabrik. Efter hand planeras tätare trafik och 1951 öppnas ett nytt garage på Åldermansgatan på Väster.

1951 fylls dessa garage med nya engelska AEC-bussar, större och starkare än de tidigare och ”högst eleganta”, enligt en recension i tidningen Arbetet. Lund får åtta av bussarna. (Linjebuss i Sverige köpte 108!) Förarna säljer biljetterna vid främre ingången. Fyra linjer finns nu med en ny till Lilla Råby.  I takt med att staden nu växer allt mer förlängs linjerna, linjetätheten justeras fram och tillbaka. Nästan alla dessa detaljuppgifter finns i Per Gunnar Andersson dokument.  1952 kan man komma till Nilstorp och 1955 startar en linje till Kobjer.

Lundabussar
1955–56 kommer nya specialutvecklade bussar med Volvomotorer och karosser från ASJ i Linköping, kallade Lundabussar.  Nätet växte till totalt 13 bussar och året därpå sänktes taxan till 25 öre i innerstaden.  Kobjer får en egen linje till Stortorget som fortfarande är navet i trafiken. Passagerare hade 30 minuters övergångsrätt eftersom klockslag angavs på biljetterna. 1960 kostade biljetterna dock 50 öre. 1963 kom tre nya bussar, från SKV Katrineholm med Volvomotorer och automatväxlar samt utrymme för barnvagnar.

Trafikingenjör Torsten Davidsson genomförde en resvane-undersökning på 60-talet. Även staden (kommunen) tog ett ansvar för trafiken. Staden växte på 60-talet och i öster förlängde man till Mårtens Fälad. I väster till Kloster Fälad (linje 6). Snart växer Norra Fäladen och Klostergården fram och får förbindelser.

Högertrafik!
1967 ställs vagnparken om till högertrafik vilket innebär 18 nya vänsterstyrda bussar för sammanlagt 3 miljoner. De heter Scania-Vabis CR76. Botulfsplatsen blir nytt nav i systemet. 1968 föreslår socialdemokraterna en kommunalisering av bussarna men får inte gehör för det. Östra Torn och Utsättargränd är nya mål för bussarna.  N Fäladen tas med i linjenätverket.

1972 får alla bussar kommunikationsradio. Det året introduceras ”världens tystade buss”, Volvo B59. Nöbbelöv ansluts av en helt ny linje året därpå. Och 1976 anläggs här Lunds första rena bussgata. Lunds krävande lutningar överhettade många bussar genom åren. De som skaffades 1975 skickades 1978 till det plattare Kristianstad! Kommunen skaffade sig 1976 ökat inflytande över trafiken genom att stödja företaget ekonomiskt. 1980 ansluts Vallkärra, och Gunnesbo genom nya linjer, nr 7 och 8, som också nästa år förlängs till Linero. Stångby ingår i kommunala bussnätet.

1987–88 startas nattbusslinjer där man reser hem från krogen till dubbel avgift mot dagtaxan. 1987 byggs L Fiskaregatan om till gågata vilket får konsekvenser för bussarna, bland annat västerriktad trafik på S:t Petri Kyrkogata utanför Stadsbiblioteket.

Poletter och servicebussar
1990 kommer servicebusslinjer för bl a rörelsehindrade och sjuka. Nu ersätter också magnetkort de gamla poletterna. Stortorget byggs om 1993. Swebus tar över servicebussarna 1994. Då har man bytt till en grå-blå färgdesign. Året efter köper Linjebuss 24 nya naturgasbussar, Volvo B10L/Säffle. 1996 byggs Botulfsplatsen om. 1998 startas en tvärförbindelse, linje 20, mellan Gunnesbo och nya stadsdelen Brunnshög.

Stortorget före ombyggnaden

1999 lades trafiken över till Arriva efter anbudsgivning. Linjebuss fick tacka för sig efter nära 60 år, förutom servicelinjerna som de drev till 2013 fast under olika namn: Connex (2000), Veolia (2006) och nu heter företaget Transdew. Scania- och Volvobussar skötte trafiken åt Arriva medan förarna tycks ha överlevt de flesta byten av bolag. 2003 öppnades bussgatan Lundalänken, planerad för spårväg, runt sjukhuset och genom LTH. Där gick även länsbuss 166.

2005 vinner nästa företag upphandlingen om trafiken: Bergkvarabuss. 38 Mercedes Benz naturgasbussar skaffas och målas gröna, anpassade till Skånetrafiken i designen. Totalt finns nu tio dag-linjer och fem lågtrafiklinjer (natt) som snart läggs ner.

2007 tillåts reklam på bussarna. I december det året firas 80-årsjubileum för bussarna. 2009 införs JOJO-kort och SMS-biljetter. Gula länsbussar slutade gå genom centrum 2010. Behovsstyrda nattbussar förekom. Under handbolls-VM 2011 skapade en tillfällig speciallinje förbi Arenan.

Skånetrafiken tar över
1 april 2013 lämnade Lunds kommun över ansvaret för busstrafiken till länstrafiken Skånetrafiken med 44 gasdrivna MAN-bussar. Servicelinjerna ersattes av en vanlig buss (linje 9). 2015 har Råbylund inkorporerats i linje 5. 2016 läggs Lundalänken ner för att byggas om till spårväg och året efter byggs hållplats Universitetssjukhuset om. Bredgatan byggs om 2019 och trafiken leds utanför.

JOJO-korten upphör 2019. 2020 glesas trafiken ut under covid-pandemin och mot slutet av året tas spårvägen (Linje 1) i bruk men får genast problem med sina hjul. Spårvägen ersätter busslinje 20 till Brunnshög och MAX IV/ESS. Bussarna till Stångby som ersatts av tåg ett par år kom tillbaka 2020. 67 bussar ingår nu i Lundatrafiken. Från augusti 2023 ska ännu en ny entreprenör ta över, Keolis, men beslutet är överklagat.

Botulfsplatsen 2022

Text: Mats Nygren

Läs mer:
Andersson, Per Gunnar, Stadstrafiken i Lund 80 år: 1927 – 2007. (Jubileumsskrift).
Stadsbussarna i Lund från 1927. På denna hemsida kan man läsa allt om Lunds stadsbussar! Sidan är skapad av trafikingenjör Per Gunnar Andersson, som inte bara följt utvecklingen noga utan även en tid under studieåren vid LTH själv kört buss i Lund.

  Senast uppdaterad 17 juli, 2022 av Ingrid André
  Publicerad 17 juli, 2022 av Ingrid André