logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Petriplatsen

   Torg och platser

Under medeltiden låg en av Lunds många sockenkyrkor – Sankt Peters kyrka – på Petriplatsen. Kyrkan byggdes under 1100-talets senare del och låg ungefär längs Petriplatsens norra gräns. Kyrkans grundplan är markerad i marken och på den gula biblioteksmuren finns en minnestavla. Kyrkan revs strax efter reformationen 1536.

Kyrkogården runt kyrkan fanns dock kvar och här ägde begravningar rum in på 1800-talet. Den sista begravningen skedde 1816. Vid den tiden hade man börjat känna behov av att flytta ut kyrkogårdarna ur stadens centrum –Norra kyrkogården invigdes 1816.

Minnestavla över Sankt Peters kyrka. Foto: IA
S:t Peters kyrkas grundmurar markerade. Foto: Kristoffer Lindblad.


Sankt Peters kyrkogård lämnades i princip åt sitt öde, liksom de andra kvarvarande kyrkogårdarna inne i staden (Magle kyrkogård mellan Maglegatorna, Krafts kyrkogård ungefär på Krafts torg, S:t Laurentie kyrkogård söder om Domkyrkan och Stora kyrkogården norr om Domkyrkan).
Hur det kunde se ut på dessa vanvårdade platser beskriver Assar Lindblad, lätt makabert, i en dikt publicerad i Skånska Correspondenten 1833. En strof lyder:

Hvad skymtar der emellan rosors par?
Ett menskoben som bleks af sommarstrålen.
Sin must ur kalla hjertat liljan tar,
och poppeln slår sin rot i hufvudskålen.

 
En tvist mellan staden och domkyrkan ledde till att staden vann. 1820 hölls auktion på den sten (gravstenar?) som fanns på den gamla kyrkogården.

Carl Adolph Agardh hade på 1830-talet tagit initiativ till bildandet av den första Skånska trädgårdsföreningen (Flora). Föreningen fick 1836 tillåtelse att använda Sankt Peters kyrkogård till försöksträdgård under tjugo år. Initiativet rann dock ut i sanden, troligen för att Agardh blev biskop och flyttade till Karlstad.

På 1840-talet blev Stortorget (dåtidens marknadsplats i Lund) för trångt. Tanken uppstod att anlägga ett nytt torg på den gamla övergivna kyrkogården Sankt Peter?. Då ingrep fabrikör Jöns Petter Borg av ”pietetskänsla gentemot de döda på kyrkogården”. Han köpte en stor trädgårdstomt, som han erbjöd staden som varutorg mot att kyrkogården lämnades ifred. Erbjudandet antogs, och Mårtenstorget skapades. Den gamla kyrkogården inhägnades med staket och grind från den 1842 rivna östra Lundagårdsmuren.

Borg hade dock vissa villkor förknippade med bytet:

1:o att kyrkogården aldrig – får bebyggas eller användas till torg;
2:o att densamma alltid skall vara en tillhörighet åt academiens botaniska trädgård;
3:o att den tillfölje därav användes till uppdragande av endast sådana växter, som icke fordra djup grävning;
4:o att academien själv besörjer och bekostar stängselen och dess underhåll;
5:o att varje människoben, som vid grävningar skulle komma i dagen genast med omsorg djupt nedmyllas.

Sen hände ingenting på 80 år.

Petriplatsen 1928. Foto: Per Bagge.


1922 anordnade Industri- och hantverkföreningen en utställning på Petriplatsen. Därefter tog man bort staket och grindar så att platsen blev ett öppet parkområde. Grinden hamnade så småningom framför Kulturens huvudingång.
1938 placerades Ansgar Almquists Linnéstaty på Petriplatsen.

Under 1900-talets andra hälft tänkte sig stadens styrande att bygga både ett teaterhus och ett nytt bibliotek. Petriplatsen övervägdes som möjlig placering. Detta väckte stor opposition. I synnerhet avvisades tanken att placera teatern här – olämpligt med teater intill en kyrkogård. Teatern hamnade så småningom i Kiliansgatan.
Det nya biblioteket byggdes däremot vid Petriplatsen, men inte utan strid. I debatten framfördes två invändningar. De gamla byggnaderna runt Petriplatsen borde bevaras. Och Universitetet, som ägde Petriplatsen, krävde att den skulle förbli en avskild plats.

Byggnaderna runt platsen revs. Det visade sig ofunktionellt att bygga in dem i biblioteksverksamheten.
Men Universitets krav för Petriplatsen resulterade i att den ursprungliga tanken att det nya bibliotekets huvudentré skulle gå över Petriplatsen  kunde inte genomföras. Entrén förlades istället till S:t Petri kyrkogata – med en rejäl trappa upp till dörrarna. Tomten har en höjdskillnad i öst-västlig riktning på två meter. Med entré över Petriplatsen hade man sluppit trappan.  
Den höga tegelmuren runt Petriplatsen ingick också i Universitetets krav, enligt de Borgska villkoren.
Det nya biblioteket öppnade 1970.

Petriplatsen 2020. Foto: IA

2000 genomgick biblioteket en större renovering. Cafeterian flyttades bort till Petriplatsen, men förstås bakom tegelmuren. Ett hål i tegelmuren skulle ge direkt ingång via Petriplatsen. Än en gång satte sig Universitetet på tvären med hänvisning till donationsvillkoren. Det sägs att det som fick Universitetet att ändra uppfattning var ett foto av alla de studenter, som om våren satt i gräset på Petriplatsen och åt ”widerbergare”. (En widerbergare var en baguette rikligt försedd med allehanda matiga pålägg. Widerbergare kunde inhandlas hos Widerbergs Kött, mitt emot Petriplatsen).

Det blev ett hål i muren, Petriplatsen är idag en uppskattad oas inne i centrum.

Text: Ingrid André

Läs mer
André, Ingrid, När Stadsbiblioteket skulle byggas – en lundensisk långbänk. 2010.
Claesson, Hilding, Lunds kyrkogårdar. 1. Norra kyrkogården under 1800-talet. 1936.
Lunds stadskärna: bevaringsprogram. Clemens och Drottens rotar.
1981.
Palmborg, Nils, Vårt gamla Lund. 1982.
Palmborg, Nils, Gamla Lund i Per Bagges bilder. 1976.

  Senast uppdaterad 17 juni, 2020 av Ingrid André
  Publicerad 14 juni, 2020 av Ingrid André