Fredentorps kyrkogård
1983 fick 2 100 Lundabor sitt sista vilorum vid Fredentorp. Två år senare invigdes Fredentorps begravningsplats, en naturskön plats vid Kävlingevägen några kilometer norr om Lund.
De första som begravdes vid Fredentorp avled under medeltiden. Då begravdes de i Sankt Stefans kyrka och kyrkogård. Kyrkan som först var i trä brukades från 1050 till 1536. Under reformationen revs stenkyrkan.
1978 hittades kyrkogrunden och kyrkogården. På platsen vid Stora Södergatan skulle byggas nytt för bland annat Försäkringskassan i kvarteret Repslagaren.
Det blev diskussion i Lund om vad som skulle ske med kyrkogrunden och gravarna. Det höjdes röster för att stenarna skulle ligga kvar.
Så blev det inte. Stenarna forslades till Fredentorp, som planerades för Lunds nya begravningsplats. Och där grävdes de döda medeltidsborna ner.
Stenarna låg bra länge i en hög. Nu är de utlagda och formar hur S:t Stefans kyrkas yttermurar låg.
Begravningsplatsen är 36 hektar stor och det öppnas nya gravkvarter för avlidna Lundabor. Både kistbegravningar och urnsättning tillåts. Minneslunden är en rofylld och vacker plats med en bronsskulptur av Malmökonstnären Thure Thörn.
Genom begravningsplatsen rinner en naturlig bäck och dammar har anlagts. Längs huvudlinjerna har planterats lind och vid gravkvarteren växer skogsek, som ska bilda valv över gravarna.
Det var den danske arkitekten Knud Jobs som formgav Fredentorps begravningsplats. ”Integritet” var namnet på hans vinnande förslag i arkitekttävlingen.
På Fredentorp finns ett judiskt kvarter med tre enheter med olika begravningsseder.
Försommaren 2021 berättar kyrkogårdschefen i Lund Stefan Måsbäck att man just öppnat ett andra muslimskt kvarter och haft de första begravningarna för romer på Fredentorp.
Planerat är en askgravplats, ett mellanting mellan gravplats och minneslund. En sten eller platta där namn kan sättas markerar var den dödes aska lagts.
Text: Ingrid Nathell, foto: IA