Man kan undra vad en centrifugalregulator gör på en gravsten. Men där sitter den på en gravsten vid Klosterkyrkan. Den vilar mot en bakgrund av en korslagd skruvnyckel och en slägga och inramas av ett kugghjul. Allt omgivet av en ekelövskrans. Centrifugalregulator var en lika enkel som genialisk uppfinning som användes för att reglera varvtalet […]
1983 fick 2 100 Lundabor sitt sista vilorum vid Fredentorp. Två år senare invigdes Fredentorps begravningsplats, en naturskön plats vid Kävlingevägen några kilometer norr om Lund. De första som begravdes vid Fredentorp avled under medeltiden. Då begravdes de i Sankt Stefans kyrka och kyrkogård. Kyrkan som först var i trä brukades från 1050 till 1536. […]
Ett litet antal gravar i Lund ligger utanför kyrkogårdarnas vigda jord. Graven på bilden undersöktes i kv Gyllenkrok på en medeltida bakgård vid Stora Södergatan. Den gravlagde mannen var i fyrtioårsåldern när han dog under 1000-talets första hälft. Gravgropen var så kort att han fick läggas med böjda ben. Han hade inte dött en naturlig […]
Den medeltida sedvanan att begrava de döda under kyrkans golv och runtom kyrkan var fram till 1800-talets början en självklar sak. Men allteftersom kyrkorna försvann och befolkningen växte blev det fullt.De kyrkogårdar inne i staden, som var i bruk längst var Krafts kyrkogård öster om domkyrkans absid (idag Krafts torg), Magle kyrkogård (belägen mellan Magle-gatorna) […]
Carl Adolph Agardh 1785 – 1859 Botanist, nationalekonom, politiker, pedagog, professor i botanik och praktisk ekonomi, ledamot av Svenska akademien, biskop i Karlstad – sådan var Agardhs levnadsbana.Som botaniker – hans specialitet var algerna ”algernas Linné”.Som praktisk ekonom – han stödde bildandet av bl.a. Lunds sparbank och Skånska hypoteksföreningen. Privat gick han i konkurs och […]
Går man norrut på Norra kyrkogårdens mittgång kommer man fram till en stenbänk där det sitter en kvinna. Den hukande ställningen, den nedslagna blicken och hur hon vänder sig bort från betraktaren avslöjar att det är en personifikation av sorgen. Som sådan är hon dock relativt väl påklädd, kvinnliga gravskulpturer har en tendens att vara […]
På Norra kyrkogården finns en gravsten, som berättar att här vilar en fransk soldat, som stupat för fosterlandet på väg hem från kriget och som avlidit hos Södra skånska infanteriregementet 1919. Hur hamnade han i Lund? När första världskriget slutade, fanns det många krigsfångar i Tyskland. På grund av de kaotiska förhållandena vid krigsslutet, framför […]
Lunds Hospital (1931 omdöpt till Sankt Lars sjukhus) började sin verksamhet 1879. Paviljongerna hade byggts i en samtidigt anlagd park mellan Malmövägen och Höjeå. Hospitalet låg på den tiden väl avskilt från Lund, från Södertull räknat, mer än en kilometer sydvästut. Åren 1887-91 utvidgades sjukhuset med Asylen söder om Höjeå. Till hospitalet hörde redan från […]
John Madigan kom från en amerikansk cirkusfamilj, men var under större delen av sitt liv verksam som cirkusartist i Skandinavien. Madigan drev tillsammans med sin sambo och senare hustru Laura en egen cirkus. Båda var konstryttare. Madigans styvdotter Elvira fick stor framgång som lindansös. När Cirkus Madigan gästade Kristianstad var en viss löjtnant Sixten Sparre […]
På Norra kyrkogården står en gravsten med inskriften: Arkitekt ”millimetern”Alfred Persson*24/6 1879 † 23/2 1963 Så vem var då Millimetern? Så vitt känt är kallade han aldrig sig själv för arkitekt. I stadens adresskalendrar stod han först som byggnadsritare och senare som byggnadsingenjör. Inte desto mindre är han mätt i antalet uppdrag sannolikt stadens ”meste” […]
Nationsgravarna tillkom samtliga under 1800-talet och var inledningsvis en del av nationernas sociala verksamhet; redan under 1600-talet hade nationerna bekostat sina medlemmars begravning, och för den student som dog medellös under studietiden var nationsgraven ett sätt att säkra en ståndsmässig begravning. I modern tid är begravning i nationsgraven en hedersbetygelse, snarare än en social stödåtgärd På 1800-talet tillkom […]
Ännu i början av 1800-talet användes några av de gamla medeltida kyrkogårdarna inne i Lund för begravningar. I slutet av 1700-talet hade man dock börjat verka för att flytta ut kyrkogårdarna ur de svenska städerna. Skälen var framförallt hygieniska men i romantikens anda fanns det också en önskan om att ordna andaktsfyllda platser. En dödlig […]
Under medeltiden låg en av Lunds många sockenkyrkor – Sankt Peters kyrka – på Petriplatsen. Kyrkan byggdes under 1100-talets senare del och låg ungefär längs Petriplatsens norra gräns. Kyrkans grundplan är markerad i marken och på den gula biblioteksmuren finns en minnestavla. Kyrkan revs strax efter reformationen 1536. Kyrkogården runt kyrkan fanns dock kvar och […]
Norra kyrkogården är Lunds största begravningsplats med många särpräglade kvarter. I väster, parallellt med Kävlingevägen, hittar man en minnesplats över dem som kom med de vita bussarna och andra ambulanstransporter från koncentrationslägren våren 1945. De flesta polacker. På de låga vita korsen och de små gravstenarna kan man utläsa att många som vilar här inte […]
För de flesta lundabor är Allhelgonakyrkan ett bekant landmärke. Mindre känt är att det på samma plats, långt före den nuvarande kyrkan i nygotik, fanns en medeltida kyrka. Kyrkan, som hade den norske helgonkungen S:t Olof som sitt patrocinium, dvs namnshelgon, revs i samband med reformationen 1536. S:t Olofs socken omfattade under medeltiden hemman i […]
Av alla Lunds medeltida kyrkogårdar är Sankt Peters kloster eller Klosterkyrkans kyrkogård den enda som ännu är i bruk. Kyrkan uppfördes för S:ta Marias och S:t Peters nunnekloster vid 1300-talets mitt och ersatte då en 200 år äldre stenkyrka. Norr om kyrkan låg klosterlängorna. Redan under medeltiden fungerade klosterkyrkan även som sockenkyrka åt byborna i […]
”Var resan stormig huru skön är hamnen”. Så lyder texten på den minnessten som rests på Norra kyrkogården över 560 patienter på Vipeholms sjukhus för utvecklingsstörda. Åren 1935-1965 begravdes barn, kvinnor och män i denna grav. Endast några få fick en liten egen sten med namn. Övriga är anonyma. Om anhöriga inte ville eller kunde […]
Tidigt på 1800-talet började man av sanitetsskäl lägga ut kyrkogårdar utanför stadskärnorna, eftersom de gamla medeltida kyrkogårdarna blivit överfulla. I Lund ritades Norra kyrkogården 1814, och den utvidgades 1839. På 1840-talet tog flera prominenta borgare initiativ till att bilda ett kyrkogårdsbolag.Norra kyrkogården ansågs ligga för långt bort med en vägförbindelse som var direkt omöjlig att […]
