Lunds universitet genom tiderna
Medeltidens Lund var en kyrkostad och domkyrkans behov gjorde Lund till Nordens främsta centrum för bildning. Redan 1438 inrättade franciskankonventet ett studium generale. Det låg i nuvarande Klostergatan och förmedlade undervisning på högskolenivå.
Mycket av lärdomen raderades genom reformationen – men behovet fanns och när Skåne blivit svenskt lär biskop Peder Winstrup ha föreslagit sin nye konung, Karl XI, att inrätta ett universitet i Lund. Alla gillade inte förslaget. Flera städer ansåg sig ha rätt till lärdomssätet. Men den 29 januari 1668 invigdes Lunds universitet under ståtliga former. Valspråket som prydde sigillet var ett krönt lejon med svärd och bok– ad utrumque paratus. Beredd till bådadera.
Sverige var en stormakt och hade redan fyra universitet inom sina gränser: Greifswald (1456), Uppsala (1477), Dorpat i Estland (1632) och Åbo (1640).
Lyckosamt i början
De första åren var lyckosamma. Fyra fakulteter – teologi, juridik, medicin och filosofi – och gott om studenter. Flera internationellt berömda professorer hade rekryterats och gav prestige. Den främste var rättsfilosofen Samuel Pufendorf. Astronomiprofessorn Anders Spole byggde Sveriges första observatorietorn i sitt hus på Winstrupsgatan..
Men Danmark ville ha tillbaka Skåne. Efter slaget vid Lund 1676 stängde universitetet och flera av professorerna drog. Bara ett fåtal återkom när undervisningen återupptogs. En ny prövning kom med pesten som härjade 1711. Lärarna uppmanades att lägga sin undervisning utanför Lund. Filosofiprofessorn Andreas Rydelius var hörsam och traskade med sina studenter på landsvägarna i Skåne medan han föreläste. Han var en av de första lärarna som föreläste på svenska istället för latin.
En annan ryktbar man var Johan Jacob Döbelius som blev professor i medicin 1710 och var den förste som genomförde en offentlig obduktion i Skåne. Han skapade Ramlösa brunn och hans porträtt pryder än idag flaskorna med mineralvatten. Hans elev, polyhistorn Kilian Stobæus, var också läkare men slutade som professor i historia. Han samling av kuriosa blev grunden till universitetets museer.
Dansmästare och fäktmästare
Varje år skrevs det in mellan 50 och 100 nya studenter. De flesta kom från prästhem eller adeln. Andra var söner till statstjänstemän, förmögna borgare och bönder. Begåvade pojkar från fattiga hem kunde göra en klassresa här – undervisningen var fri och det fanns stipendier. I lärarstaben ingick dansmästare, ritmästare, fäktmästare och senare även en språkmästare.
Undervisningen ägde rum i domkyrkan, Liberiet, Katedralskolan och Lundagårdshuset som varit biskopens residens.
1700-talet var nyttans tid vilket präglade både utbildning och vetenskap. Botaniken skulle vara till nytta ”för ekonomiens och lanthushållningens upphjälpande”. Naturvetaren Erik Gustaf Lidbeck blev plantagedirektör med ansvar för botaniska trädgården. Han planterade 50 000 mullbärsträd för att föda upp silkesmaskar till en inhemsk produktion av silke. Projektet var kostsamt men misslyckat– varken träd eller maskar klarade hårda vintrar.
Föreläste sju timmar om dagen
En professor som stack ut var David Nehrman Ehrenstråle, jurist, och ensam lärare vid fakulteten i nästan 30 år.
Han kunde föreläsa sju timmar om dagen, gav privata kurser, och hade ändå tid för studenter Hans ämne var civilrätt och han gav ut ett stort verk om svensk lagstiftning. En elev var Sven Lagerbring som sedan gick över till historia och har kallats den svenska kritiska historieforskningens fader. Anders Jahan Retzius var en driven naturvetare och med om att grunda Fysiografiska Sällskapet, som var Lunds första vetenskapliga sällskap.
Med det nya seklet kom nya idéer och ideal. Tyska filosofer, forskare och diktare fick inflytande. Antiken och den nationella historien tog plats. Den 4 oktober 1799 skrevs Carl Adolph Agardh och Esaias Tegnér in vid universitetet – en blev den främste humanisten, en den främste naturvetaren. Båda blev också biskopar – kyrkan var en vanlig karriärväg för professorer – och invaldes i Svenska Akademien. Tegnér är mest känd för sin diktning och sina glansfulla tal. Agardh initierade bl.a. Akademiska Föreningen och Sparbanken i Lund.
Teologi för alla
Teologiska fakulteten hade en stark ställning och stor verksamhet. Studenter som skulle läsa juridik, medicin eller filosofi måste först klara en teologisk examen. Kravet togs bort 1853. Läkarutbildningen, som varit teoretisk, kompletterades med kliniska studier.
Romantikens syn på historien påverkade akademin. Juristerna såg rättsordningen som ett testamente från gångna tider vilket stred mot naturrättens idéer. Carl Johan Schlyter, professor i laghistoria, var den historiska skolans främsta namn.
Fysik, kemi och matematik förde en undanskymd tillvaro. Men med tiden utvecklades de till självständiga ämnen – impulser utifrån och vetenskapliga upptäckter gjorde sitt.
Ett original var matematikprofessorn Carl Johan Hill. Han införde i sina skrifter (på latin och franska) ett eget teckensystem som ingen kunnat dechiffrera. Han ritade själv familjens hus på Skomakargatan och där bodde också hans son Carl Fredrik Hill som skulle bli en berömd målare.
En lärdomsgigant som få var Sven Nilsson. Hans ämnen var både zoologi, geologi och arkeologi. När han dog 1883 hade han 70 års forskning bakom sig.
Skandinavismen
Studentgenerationerna från 1830 och framåt såg sig som representanter för framåtskridande. Det var liberalismens och studentskandinavismens tid. Studenterna skapade nya institutioner och traditioner, t.ex. en sångförening med Otto Lindblad som kompositör.
På 1870-talet moderniserades verksamhet och examensformer. Men humanisterna måste ha matematik eller ett naturvetenskapligt ämne i sin examen, naturvetare och medicinare ett par humanioraämnen. Latin var obligatoriskt ända till 1891. Professuren i latin var länge en av de mest betungande tjänsterna. Först 1866 trycktes föreläsningskatalogen på svenska. Vid doktorspromotionen som har sitt ursprung i medeltiden, lever latinet kvar.
1866 ordnades det första seminariet i Norden och det skedde i Lund. En språklärare hade fört hem idén från Tyskland där modellen funnits sen 1700-talet. Här infördes den i ämne efter ämne.
Professorn i moderna språk Carl August Hagberg var en lysande talare och hans föreläsningar i estetik drog fullt hus. Men det var som Shakespeareöversättare Hagberg blev känd utanför akademin.
Gräl om darwinismen
Nya och omskakande teorier fick inte alltid gehör. När Charles Darwin 1859 publicerat On the origin of Species skickade han ett ex till naturvetare som kunde ha intresse av hans teorier. I Lund hamnade det hos Jacob Georg Agardh, zoolog, som avvisade Darwin helt. Men efterträdaren Fredrik Areschough tog hans teser till sig och ägnade sin installationsföreläsning 1879 åt darwinismen. Det ansågs som skandal. Kollegan August Quennerstedt, var en hårdnackad motståndare till Darwin och höll på den kristna utvecklingsläran.
En nydanande naturvetare var fysikern Janne Rydberg som lade grunden till den moderna atomteorin– Rydbergs konstant. Astronomin låg vid den internationella fronten genom C.V Charlier som blev professor 1897 och chef för det nybyggda Observatoriet vid Svanegatan.
En känd medicinare var Seved Ribbing, professor i praktisk medicin, mån om den kliniska utbildningen och älskad husläkare för många lundabor. Jacques Borelius inledde en ny epok inom kirurgin. Han moderniserade den kirurgiska kliniken, var en framstående kirurg och driftig sjukhusdirektör.
Stjärnarkitekten Helgo Zettervall ritade flera universitetsbyggnader, bl.a. kirurgkliniken och Observatoriet. Den förnämsta är universitetets huvudbyggnad som stod klar 1882.
Lunds universitet var fortfarande ett småstadsuniversitet: vid jubileet 1866 var 338 studenter inskrivna. Uppsala hade nästan fyra gånger så många.
Biblioteket behövde hela tiden mer utrymme. 1907 stod en ny tegelbyggnad klar på Helgonabacken – den har byggts till om och om igen.
Den första studentskan
Akademiska studier var under århundraden förbehållet män. Men 1870 fick flickor rätt att avlägga studentexamen och då öppnades också universiteten för dem. Den första studentskan i Lund var Hedda Andersson som skrevs in 1880 för att studera medicin. Litteraturvetaren Hilma Borelius var den första kvinnan som disputerade, 1910, och var den enda kvinnliga läraren till 1917. Kvinnor var länge utestängda från ordinarie anställningar.
Den akademiska miljön var konservativ men radikaler samlades i klubben DUG –Den unge gubben– som var aktiv på 1880-talet. Bengt Lidforss, medicinaren Karl Petrén och Hans Larsson, Lunds mest kände filosof, var några av dem. De ingick också i Strindbergs umgänge när han bodde i Lund. DUG följdes av Den yngre gubben, DYG, som var verksam in på 1930-talet och en skola för blivande statsmän som Ernst Wigforss, Östen Undén och Tage Erlander.
Prokanslern, biskop Gottfrid Billing, sökte hejda vindarna från vänster och utnyttjade sin makt att förhindra att för honom suspekta akademiker blev befordrade. Det hände Knut Wicksell, Torgny Segerstedt och Bengt Lidforss.
Knut Wicksell var radikalpacifisten från Uppsala som chockade överheten med tal om barnbegränsning och samvetsäktenskap. Han räknas idag som den svenska nationalekonomins grundare.
Expansion och framgångar
Efter kriget tog expansionen fart. Fysiologiprofessorn Georg Kahlson arbetade för bättre villkor åt forskningen och genom hans försorg växte medicinska fakulteteten. Tillkomsten av forskningsråd för naturvetenskap och medicin var delvis hans förtjänst.
Insatserna lönade sig. Vetenskapliga framgångar uppmärksammades internationellt. Institutionen för medicinsk cellforskning blev ett neurobiologiskt centrum i världsklass när Bengt Falck och Nils-Åke Hillarp 1961utvecklat en metod att påvisa signalsubstanser i enskilda celler .
Kromosomforskare från hela världen flockades på Geneticum där Albert Levan med kollegan Joe Hin Tijo visade att människan har 46 och inte 48 kromosomer som man förut trott.
Skissernas museum är det enda i sitt slag och en attraktion för alla konstkännare och konstintresserade. Det grundades 1934 av professorn i konsthistoria Ragnar Josefsson och innehåller skisser och modeller av offentlig konst från hela världen.
Foto: Per Lindström
Mot slutet av 1950-talet började studenterna strömma till i allt större antal. Många kom nu från arbetarklassen och många valde samhällsvetenskapliga ämnen. Universitetet växte – 1965 invigdes en teknisk högskola. Tandläkare, lärare, musiker, skådespelare utbildades i Malmö. Hit förlades också en konsthögskola senare. När Malmö 1998 fick en högskola, numera universitet, övergick utbildningen av lärare och tandläkare dit.
Från skepsis till forskarby
Vid 300-årsjubileet 1968 hade studentoroligheterna nått Lund även om uttrycken inte var så dramatiska som på kontinenten. Det var högljudda protester mot att den amerikanske ambassadören inbjudits och ridande polis intog gatorna i stan. Året därpå fick en kontaktkonferens mellan universitetet och näringslivet avbrytas efter våldsamma protester. Forskare skulle inte beblanda sig med kapitalismen. På 80-talet var det andra tongångar och kontakt med näringslivet eftersträvades. I den miljön invigdes1984 IDEON; Nordens första forskarby.
Universitetet ska ha en internationell inriktning! Den visionen var klar från början när Pufendorf och andra kända professorer rekryterades. Krig och pest stoppade visionen – men bara tillfälligt. Lund är idag ett internationellt universitet– men rekryteringen sker inte bara i Europa. Etablerade forskare, doktorander och studenter kommer nu från hela världen.
Text: Solveig Ståhl
Läs mer
Fehrman, Carl, Westling, Håkan & Blomqvist, Göran, Lärdomens Lund. 2004.
Magnusson Staaf, Björn, Lunds universitet under 350 år. 2016.