Hjelmqvist, Bengt (1903 – 2005), lundensare, biblioteksman
Bengt Hjelmqvist föddes i Lund och dog på Åry Herrgård i Småland. Fadern Theodor Hjelmqvist var lektor vid Katedralskolan i Lund och blev titulärprofessor. Hans mor Elisabeth Hjemqvist född Feuk var författare och skrev för både barn och vuxna. Det fanns många bibliotekarier i släkten och barndomshemmet rymde ett stort bibliotek. ”Jag visste inte att herrskapet var bokhandlare”, sade en gäst vid sitt första besök i det Hjelmqvistska hemmet på Stora Algatan.
Han berättade gärna att han hade börjat sin skolgång i en flickskola (Rönströmska skolan) där även pojkar fick gå de första åren. När han var 10 år började han på Katedralskolan där han tog studenten med höga betyg vid 17 års ålder 1921. Vid 80-årsjubileet av studentexamen var han den ende som fortfarande var vid liv. Han firade dagen med besök på Katedralskolan och middag, med studentmössa på huvudet, hos änkan efter bäste vännen under skoltiden.
Studentliv och Q-verser
Universitetsstudierna klarade han av på loven. Terminerna ägnade han åt studentliv. Under de åren blev han god vän med många som sedan blev berömda författare. I hans privata bibliotek fanns otaliga böcker med dedikationer. Själv var han en både kvick och skicklig versmakare. Rimmen rann ur hans penna. I studenternas tidning Lundagård fanns i varje nummer en Q-vers. Under 1920-talet var det ibland han som dolde sig bakom pseudonymen Q. Andra samtida Q-diktare var Hjalmar Gullberg, Frans G. Bengtsson, Ivar Harrie, Gabriel Jönsson m.fl. Ingen vet säkert vem som har skrivit vad och ofta skrev flera ihop.Tillsammans med Hjalmar Gullberg skrev han texter till revyer på Hipp (Hippodromteatern) i Malmö. Den mest kända är ”Skånska slott och herresäten” som Edvard Persson sjöng och försökte ta åt sig äran av att ha skrivit.
När det var karneval var Bengt Hjelmqvist fullt sysselsatt med att bl.a. skriva karnevalsprogrammet. Hösten 1925 och hela 1926 var han redaktör för Lundagård. Inte ens under militärtjänstgöringen avstod han från att skriva. Tillsammans med sin bäste vän från Katedralskolan författade han ett spex som beskrev mannar och befäl men med handlingen förlagd till Egypten. År 1927 blev han fil.kand och 1930 gifte han sig med professorsdottern Aslög Ekman.
Biblioteksmannen
Nu inleder Bengt sin biblioteksbana. Han hade börjat så smått när han vid 10 års ålder gjort en katalog över en del av faderns bibliotek, men nu fick han en tjänst som amanuens vid Universitetsbiblioteket i Lund. Han klarade sig så bra att han fick i uppdrag att organisera Akademiska föreningens bibliotek. Det bestod av ett antal nationsbibliotek som skulle slås ihop till ett enhetligt fungerande bibliotek.
När en tjänst vid Linköpings stifts- och länsbibliotek erbjöds flyttade han med sin hustru och tvillingpojkarna Carl Fredrik och Jan Anders dit. År 1934 lämnade han Lund. Under sitt nästan 102-åriga liv kom han aldrig mer att bo i hemstaden. Bibliotekarielönen räckte med nöd och näppe till att försörja en tvåbarnsfamilj. När tvilllingarna Lars och Cecilia fötts flyttade familjen till Stockholm. Där tog hans karriär inom biblioteksvärlden fart.
Folkbiblioteken bildade en egen avdelning inom Skolöverstyrelsen. Bengt började där 1939 och blev chef över avdelningen 1945. Under Bengt Hjelmqvists 24 år som chef undergick folkbiblioteken en enastående utveckling. Han insåg att det var viktigt att biblioteken fick moderna ändamålsenliga lokaler. När en kommun byggt ett nytt fint bibliotek var man villig att fylla det med verksamheter så att man fick valuta för de satsade pengarna. Bengt reste runt och uppmuntrade, invigde och inspirerade. Till att börja med fick alla kommuner lika stora statliga bidrag till biblioteken. Bengt Hjelmqvist gjorde en förändring. Vissa kommuner fick ett rejält bidrag och kunde bygga mönsterbibliotek. På så sätt lyftes nivån på svenska bibliotek. Dessa påkostade bibliotek sporrade kommunpolitiker i andra orter att bygga liknande bibliotek i sina egna kommuner.
Ständigt skrivande
Bengt Hjelmqvist skrev i hela sitt långa liv. Många utredningar, böcker och artiklar om bibliotek, många böcker, artiklar och verser om Lund och under de sista åren även om Småland. När han fyllde 100 år fick alla de 300 gästerna var sin bok: Smålandskringlor bestående av det han skrivit sedan han flyttat till Åry herrgård. En bibliografi över vad han publicerat gjordes år 1984. Den är inte komplett. Han levde och skrev i ytterligare 21 år.
Hedersutmärkelserna var många: kungliga medaljen Illis quorum 1975, hedersdoktor vid Lunds universitet 1988, Lunds kulturpristagare 1992, näsan förevigad i Nasoteket, hedersledamot i Lunds nation m.m.
Trots att han under 61 år levde utanför Lund lämnade han aldrig staden i själ och hjärta.
Text: Margareta Wickström
Läs mer
Hjelmqvist, Bengt, Legenden om Lund. (Gamla Lunds årsbok). 1992.