Smörlyckan före LTH
Lunds stadsjordar utgjordes förr av stadens gemensamma fäladsmark, som användes som betesmark, samt uppodlade lyckor och vångar. Marken inom dessa fick endast ägas av borgare i Lund.
En av de större lyckorna var Smörlyckan. Det var ett triangulärt område i vinkeln mellan Getingevägen i norr och gränsen mot Östra Torn i öster. Mot söder sträckte det sig ned till Tunavägen. Idag motsvaras Smörlyckan i stort av LTH-området och de yngre delarna av lasarettsområdet.
Smörlyckan nämns för första gången 1672 och namnet avslöjar att området ansågs ovanligt bördigt. Lyckan var uppdelat i tjugoåtta lotter och lottägarna var organiserade i ett vångalag. I en skråordning från 1752 anges det att det varje år skulle väljas en ålderman vars främsta uppgift var att se till att hägnaden kring lyckan hölls i skick. Uppdraget gick på tur och var inte eftertraktat, ofta köpte man sig fri från det.
Den första byggnaden inom Smörlyckan är en mölla som finns utsatt på en karta 1763. Den låg ungefär där lasarettsapoteket nu ligger. I slutet av 1700-talet ägdes den av Pål Nilsson, och länge kom den att heta Pålsmölla, men bytte på 1860-talet namn till Annetorp. På lotten precis norr om Annetorp nämns 1808 tegelbruksplatsen och där fanns ett tegelbrukshus. Några fler uppgifter om det tegelbruket finns inte, men såväl det området som Annetorps mölla köptes av Nils Jönsson som 1874 där startade Annetorps tegelbruk. Då hade redan ett annat tegelbruk startats i den södra delen av Smörlyckan, förmodligen strax efter 1837. Senare fick det namnet Pålsjö tegelbruk.
Ett par lotter i Smörlyckan köptes 1876 av handlaren L M Westrup, och förmodligen var de han som där lät uppföra gården Nyhem. Gården hade nog den dubbla funktionen av brukningscentrum och sommarboställe för familjen Westrup. Senare kom L M Westrup att köpa upp fler av Smörlyckans lotter. 1926 överförde sonen Wilhelm Westrup markinnehavet i Smörlyckan till AB Nyhem.
En lott ute vid Getingevägen köptes 1902 av grosshandlare P J Hagander. På hans begäran upprättades en styckningsplan för hans lott i Smörlyckan som delades in i 35 tomter och 1903-05 bebyggdes 23 av dem. Längre ut längs Getingevägen lät staden 1924-25 uppföra ett antal nödbostäder som i folkmun kom att kallas för Hollywood.
På lotten nr 26 lät handskfabrikör Walfrid Nordström 1919 uppföra en handskfabrik kombinerat med ett garveri. Byggnaden finns kvar och ligger idag bakom ekonomicentrum.
På 1940-talet ägdes de flesta av lotterna i Smörlyckan av de bägge tegelbruken och AB Nyhem. Dessutom ägde staden ett par lotter. De stora obebyggda områdena i omedelbar närhet av staden fick myndigheterna att kasta ögonen på marken och 1947 upprättades en stadsplan som i stort sett reserverade hela området för offentliga ändamål. Längs Getingevägen reserverades ett område för lasarettets utbyggnad, medan resten anslogs för universitetets behov, och så småningom kom LTH att förläggas till området. Protesterna från de bägge tegelbruken viftades bort med argumentet att teglet de tillverkade ändå inte var något vidare.
Fridhem
På en skifteskarta 1882 är lotten nummer 15 bebyggd med en trelängad gård som kallades Fridhem. Den ägdes då av lantbrukare Anders Håkansson, som troligen uppfört gården några år tidigare. Gården köptes senare av L M Westrup och kom då att kallas för arrendegården, och därifrån kom familjen Westrups allt större markinnehav att skötas. Från 1907 arrenderades gården av Maria och Johan Ljung. När Johan dog 1949 övertogs arrendet av sonen Allan. Åkerarealen krympte i takt med Universitetets och Tekniska högskolans utbyggnad, men mjölkkor, grisuppfödning, höns och ankor gav tillsammans med torgförsäljning av ägg, blommor, frukt och bär en hygglig inkomst. Men 1963 upphörde arrendet och efter en övning av brandkåren revs husen och lämnade plats för Ekologihuset.
Ingrid fotograferad av sin farbror Nils Ljung. Hon var född 1912 och bilden bör vara från senare delen av 1920-talet. Hon var medlem av Lunds Kvinnliga Gymnastikförening och deltog i truppuppvisningar. Shortsen hon bär på bilden påminner också om den tidens gymnastikkläder.
Text: Otto Ryding
Läs mer:
Otto Ryding Lund utanför vallarna: bevaringsprogram. D.1. 1991
Tack till Nils-Inge Enlund för bilder och minnen från Fridhem.