Vanningadammen
Helgonabacken dominerades på medeltiden av benediktinerklostret Allhelgonaklostret. Det grundades troligen någon gång på 1070-talet. Klosterbyggnadernas läge motsvaras idag av platsen mellan Universitetsbiblioteket och Reumatologen. Klostret övergavs efter reformationen, byggnaderna skadades i samband med slaget vid Lund 1676 och sprängdes efter hand under 1600-talets senare del. Stenen behövdes för andra byggen. Klostrets ägor – Helgonagården – förlänades 1682 till biskopen som lönejord.
Strax nordost om platsen för klosterkyrkan fanns sedan gammalt en större, oregelbunden damm. Under 1800-talet benämndes den Vanningadammen eller Vanningen.
Vanningadammen var runt förra sekelskiftet, berättar författaren Nils Ludvig Olsson i sin minnesbok Min stad, ett eldorado för pågarna från Möllevången.
På sommaren badade man där, och på vintern var det skridskor, som gällde.
En rest av Vanningadammen finns fortfarande kvar; en liten damm och grön oas vid Reumatologens östra ände.
Söder om Vanningadammen anlade munkarna i Allhelgonaklostret tre avlånga rektangulära fiskdammar i nordsydlig riktning och söder om dem en damm i vinkel, ut mot dagens Finngata. I början av 1800-talet hade en damm fyllts och inför hotet av en annalkande koleraepidemi 1892 fylldes ytterligare en. Då Universitetsbiblioteket skulle uppföras fylldes de övriga, frånsett den damm som ännu finns öster om UB.
Om fotografen Fick
L.E. Fick (1833 – 1911) var regementsläkare och amatörfotograf. Han bodde på Sandgatan 6. I Lunds ortsnamn bevaras hans namn i ”Fickens stall”. Stallet hängde ihop med hans bostad, men hade ingång från Tomegapsgatans västra del. Fick var en av de lundaborgare, som redan på 1870-talet skaffade sig ett lantställe på Kobjer.
Han efterlämnade åtskilliga stadsmiljöbilder från tiden kring förra sekelskiftet.
Text: Ingrid André
Läs mer
Lund utanför vallarna. Bevaringsprogram. Del 1. 1991.
Olsson, Nils Ludvig, Min stad. 1957.
Pamp, Bengt, Från Gödelöv till Östen Undéns gata. 1998. (Gamla Lund)
Wahlöö, Claes, Fotografin och Lund (Gamla Lund). 2002.