Winstrup, Peder (1605 – 1679), biskop, initiativtagare till Lunds universitet
Peder Winstrup var den siste danske och den förste biskopen i Lunds stift. Han föddes i Köpenhamn och var son till biskopen över Själlands stift. Han gick i skola i Sorø, den tidens Eton i Danmark, och gjorde senare en flera år lång utbildningsresa på kontinenten där han träffade många av samtidens lärde.
Vid hemkomsten utsågs han till professor i fysik men hann inte ägna sig åt ämnet då han och övriga akademiska lärare ålagts att omarbeta först den latinska och sen den grekiska grammatiken. Peder Winstrup var en renässansmänniska – han var både naturvetenskapligt intresserad, språkkunnig och teolog. Hans avhandling handlade om språkens och naturvetenskapernas betydelse för teologin. Han menade bland annat att kunskap i geometri behövdes för att rätt bedöma storleken på Noaks ark och andra byggnader i bibeln. Och bara den som kunde räkna ut jordens omkrets och yta kunde klargöra hur stor Guds barmhärtighet är. Han predikade ofta på latin, utan koncept, och utnämndes till hovpredikant hos kung Kristian IV.
Utsågs till biskop i Lunds stift
År 1638 utsåg prästerskapet i Lunds stift honom till biskop. Han blev en omtyckt, omtänksam och nitisk stiftschef, företog långa resor i stiftet och engagerade sig särskilt i undervisning och utbildning på olika nivåer.
Men han var också mycket medveten om sina rättigheter och hade många och bittra tvister med kollegor och myndigheter. Biskopinnan deltog ofta i konflikterna. När Skåne blev svenskt, 1658, betygade Winstrup sin nye kung, Karl X, sin lojalitet. Han bjöd hem kungen och väckte då tanken på ett universitet i Lund. Han skisserade hur det skulle se ut och gjorde flera propåer.
Men det blev Karl XI:s förmyndarregering som lät förverkliga förslaget. När universitetet invigdes 1668 fick Winstrup hålla invigningspredikan. Men hans argaste konkurrent och fiende, kyrkoherden Bernhard Oelreich, hade intrigerat framgångsrikt och blev prokansler vid den nya akademin, en post som annars skulle varit självskriven för biskopen. Denne fick dock upprättelse och förordnades 1671 till prokansler.
Trots kontroverser och misstankar om illojalitet både från dansk och svensk sida lyckades han både sitta kvar som biskop och bli prokansler. Han hade hela tiden stöd från prästerna i stiftet.
Winstrup dog 1679 efter att ha varit sjuklig de sista åren. Han begravdes i Domkyrkan – men efter 335 år har hans kista flyttats från kyrkan. Hans stoft är märkligt välbevarat och ska undersökas grundligt.
Hans kvarlevor är nu återbegravda i Domkyrkans norra torn.
Text: Solveig Ståhl
Läs mer
Den franske kammartjänarens resa. 2013. (Den svenske ämbetsmannen Joel Ekman passerade Lund 1663. Ekmans kammartjänare skrev en reseberättelse bl.a. om besöket hos Winstrup.)
Hansson, Karl F., Biskop Peder Winstrup (Gamla Lunds årsbok 1952)
Peder Winstrup lämnar domkyrkan
Peder Winstrup – en tidskapsel