logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Winstrup, Peder – en tidskapsel

  Publicerad 11 april, 2015 av Ingrid André   Profiler

Winstrup narbild

Det var biskop Peder Winstrup som övertalade den svenske kungen att inrätta ett universitet i Lund. Nu blir han själv, i mumifierad form, en av de stora attraktionerna när universitetet firar sitt 350-årsjubileum 2018. Hans kvarlevor är en guldgruva för forskarna och undersökningarna har bjudit på många överraskningar.

– Han är en unik tidskapsel från 1600-talet och kommer att kunna berätta mycket om den tid och miljö han levde i, säger Per Karsten som är chef för Historiska museet i Lund och leder Winstrup-projektet.

 Winstrups tunga kista, av alm, bars ut under högtidliga former från Domkyrkan i september förra året och fördes till museets konserveringsavdelning på Gastelyckan. Redan då visste man att Winstrup var en välbevarad mumie. Men den gamle biskopen bjöd forskargruppen på en storartad upplevelse: hans inre organ hade inte balsamerats utan fanns kvar och hade torkat naturligt. Det innebär unika möjligheter att ta vävnadsprov och undersöka dem med modern teknik. Provsvaren kan visa både vilka sjukdomar han lidit av och hur miljövillkoren var i 1600-talets Lund. Vilken kvalitet var det på dricksvattnet? Parasiter och annan smitta?  Var han utsatt för luftföroreningar eller gifter av något slag?

Plågad av karies, gallsten och artros

Winstrup röntgas

Biskopen fick, förstås, en gräddfil till röntgenundersökningar och annan bilddiagnostik. Resultaten visade att han måste ha plågats svårt av karies och infektioner i munhålan.

– Det tyder på att han åt mycket sött. Inte konstigt, han var ju en ståndsperson och dessutom välbärgad, säger osteolog Caroline Ahlström Arcini.  Tillsammans med Torbjörn Ahlström, professor i osteologi och röntgenläkaren Gracijela Bozovic har hon undersökt Winstrups kvarlevor.

Han led också av artros i i höfter och knän, förbening i ryggraden, förkalkningar i blodkärl och gallsten.  En del symtom som vi i dag kallar vällevnadssjukdomar. Spår av slem i andningsvägarna tyder på att han varit sängliggande en tid före döden.

Sällskap i döden
Ett oväntat fynd vid CT-scanningen av den inre kistan med innehåll visade att Winstrup hade sällskap i döden. Vid hans fötter låg ett ofullgånget foster, 5-6 månader gammalt.

–  Vi har sett sådant tidigare. Ibland, men inte alltid, har det varit släktskap. Det verkar inte vara någon i Winstrups familj som fött barn vid den tiden men vi ska göra DNA-analys för att bli säkra, säger Caroline Ahlström Arcini.

Naturlig mumifiering
Winstrup vilade på ett sidenlakan som täckte en bädd av växter – malört, enbär, otröskad havre, humle – som kan ha kommit från biskopens eget öl-bryggeri. Växternas egenskaper plus att han dog och begravdes på vintern och att kistan stod uppställd i Domkyrkan kan förklara den naturliga mumifieringen.  Hans klädsel – linnesärk och en rock i svart silkesammet – och de övriga textilierna i kistan ska analyseras och konserveras.

I Winstrup-projektet ingår en bok, flera utställningar och events.

– Det kostar pengar och vi är glada för donationer både från Crafoordska stiftelsen och från Thora Ohlssons stiftelse. Men det behövs ännu mer, säger Per Karsten.

Winstrup i kista

Kanske tillbaka till Domkyrkan?

Planerna för Peder Winstrups vidare öde har ändrats. Det var tänkt att han också skulle få sitt sista vilorum på Norra kyrkogården men hans mumie är en av de bäst bevarade kropparna från 1600-talets Europa och därmed unik som föreläsare om sin tid.

– Domkyrkorådet har satt igång en ny utredning och ambitionen är att hitta en plats för honom i Domkyrkan, säger Winstrups nutida ämbetsbroder, Lunds stifts biskop Johan Tyrberg.

Text: Solveig Ståhl foto:Gunnar Menander

Mer om Peder Winstrup
Peder Winstrup lämnar domkyrkan

  Senast uppdaterad 6 juli, 2019 av Ingrid André