Winstrup, Peder, Exit från domkyrkan
Kändis i livet på 1600-talet – och ännu mera nu som sällsamt välbevarad mumie. Det handlar om Peder Winstrup, biskop i Lund från 1638 till sin död 1679. Han var den som först väckte tanken på ett universitet i Lund. Han begrovs i Domkyrkan där hans kista har stått på olika ställen – sedan 1875 i kryptan. Nu har han fått lämna kyrkan och ska jordas på Norra kyrkogården. Men först ska hans kvarlevor undersökas grundligt – forskarna väntar sig ny och spännande kunskap om livet för en lundabo på 1600-talet.
Peder Winstrup var den siste danske och den förste svenske biskopen i Lund. Han var en engagerad och omtyckt stiftschef – men också stridbar och mycket mån om sina rättigheter. Han var ofta involverad i trätor med andra kyrkliga och världsliga potentater och han hade både danska och svenska intressen med och mot sig.
– Han var också en historisk centralgestalt och en riktig renässansmänniska, säger Per Karsten, chef för Lunds universitets historiska museum.
– Han var teologie doktor, boktryckare, arkitekt. Fysikprofessor och allmänt vetenskapligt nyfiken.
Fysikprofessor och hovpredikant
Efter sina studier blev Peder Winstrup professor i fysik vid Köpenhamns universitet. Men det blev inte mycket tid för fysikämnet – de akademiska lärarna ålades att omarbeta först den latinska och senare även den grekiska grammatiken. Den unge fysikprofessorn var både språkkunnig och språkintresserad och han var en av de drivande i projektet.
Dessutom blev han hovpredikant hos kung Kristian IV som uppskattade hans timslånga predikningar – ofta på latin utan koncept.
Prästerskapet i Lunds stift fick med Peder Winstrup en nitisk och omtänksam chef. Han gjorde täta och långa visitationsresor, uppmanade prästerna att hålla kortare predikningar men göra dem ”sedligt fostrande”.
Han brann för utbildning på olika nivåer. Vid besöken ute i stiftet kontrollerade han folkundervisningen av barnen som skulle skötas av föräldrar, klockare och prästerskapet. Inom den högre undervisningen, dvs latinskolor och gymnasier i städerna blev både lärare och elever utsatta för hård kontroll.
Lojal mot kungen
När Skåne blev svenskt, 1958, betygade Winstrup sin ”nye” kung lojalitet. Han mötte Karl X i Helsingborg och höll en ståtlig oration till hans ära. Några dagar senare besökte kungen honom i Lund och då lär Winstrup ha föreslagit ett universitet i Lund. Kungen var positiv men Winstrup fick påminna flera gånger. Det var Karl XI:s förmyndarregering som infriade planen och när universitetet invigdes 1668 höll Winstrup högtidspredikan.
Winstrup höll fast vid sin lojalitet mot Sverige och när slaget vid Lund 1676 var över bjöd han den segrande Karl XI på middag i biskopsgården. Winstrup hade köpt Lundagårdshuset och gjort det till sitt residens.
När Winstrup dog gravsattes han i det Winstrupska familjegravkoret som låg vid norra nedgången till kryptan. År 1833 renoverades kyrkan under ledning av professor Brunius och de 27 kistorna i gravkoret flyttades till kryptans sakristior. Senare har de flyttats flera gånger men upptäcktes 1868 i ett igenmurat tornrum när Helgo Zettervall lät riva kyrkans båda torn. Alla kistorna, utom Peder Winstrups, jordades 1875 i Domkyrkans gemensamma grav på Norra kyrkogården. Hans kopparkista ställdes i kryptan.
- Men nu behöver kyrkan det utrymmet – här ska bli ett kapell med pilgrimskoppling. Efter juridiska och etiska överväganden hos olika myndigheter beslöt man alltså att den gamle biskopen också ska få sin sista viloplats på Norra kyrkogården.
Forskning kan ge svar
Men först ska han undersökas grundligt. Att hans kropp är mycket välbevarad är känt. Hans kista har öppnats tidigare – 1833 när akademiräntmästare Jöns Boström avtecknade den välbevarade kroppen och på 1920-talet.
- Samma dag som man beslöt att flytta kistan hittade antikvarie Andreas Manhag en bild på en gammal glasplåt som visade den senaste gravöppningen, berättar Per Karsten.
Det blev upprinnelsen till ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om Peder Winstrup. Medicinare, osteologer, biologer, historiker och andra forskare ska utvinna så mycket kunskap det går. Hans hälsa, livsstil, miljöpåverkan och mycket annat. Röntgen, datortomografi, nya analysmetoder är bara några av de tekniker som ska användas. Hans kläder och de örter, bland annat humle, som ligger i kistan, ska också undersökas grundligt. I december väntas man vara klar och då ska Peder Winstrup jordas igen.
Forskningsprojektet ska redovisas i böcker, utställningar lagom till universitetets 350-årsjubileum.
Text: Solveig Ståhl, foto: Gunnar Menander
