Studentsång sedan 190 år
Vintern rasat… Sjung om studentens… Vad är mer förknippat med Lund än studentsångarna? Domkyrkan och universitetet kanske?
Studentsångarna har funnits i staden i snart 200 år och i nästan 100 år har konserterna vid rektorsuppvaktningen 1 maj sänts i radio och senare i tv. Den helmanliga kören är över 190 år gammal men fortfarande pigg och populär.
Kören räknar sin start från 1831 då den ska ha gett sin första konsert den 20 november. Därmed ska kören vara Sveriges äldsta fast årtalet är inte helt belagd. Kvartettsång (i stämmor) hade blivit populärt och zoologen docent Sven Lovén och snart även Otto Lindblad ledde både kvartetter och studenternas kör. 1838 skrev Otto Lindblad som dess ledare äntligen stadgar till föreningen.
Kören har genom åren inte bara sjungit käcka vårsånger utan alltid haft en mycket bredare repertoar. Med denna har man rest på många och ibland långa turnéer, gett ut skivor och sjungit med världsberömda solister och med Malmö opera.
En busslast sångare
Lunds Studentsångare (LSS) omfattar numera ett 50-tal aktiva sångare, en busslast. Vid 1 maj-konserterna brukar många fler äldre körmedlemmar också ställa upp. Kopplingen till Akademiska föreningen – som startade 1830 – har alltid varit stark. I 129 år hade kören sin fasta punkt i AF:s sångsal. Men sedan 2010 har kören genom stiftelsen Castrenianum Lundense en ny konsert- och övningssal i Magle Konserthus, tidigare Frälsningsarméns lokal.
Även om LSS är en studentikos företeelse har den haft en plats även i andra Lundabors liv. Man har sjungit på mer eller mindre officiella fester och kunnat dra nytta av musikaliska personers tjänster även utanför akademin. Kören sjöng traditionellt den 4 oktober vid Tegnérhyllningar, 30 november vid Karl XII:s dödsdag, som firades varje år, vid rektorsuppvaktningen 1 maj etc. Domkyrkan är en av de konsertlokaler som stått till buds ibland.
– Studentsången har hävdat sin ställning genom en klok blandning av traditionsbundenhet och förnyelse, hävdar Gösta Lindeberg i en bok om kören som kom ut till 150-årsjubiléet som föreningen Gamla Lunds årsbok 1981.
Vid sidan av stämsång var skandinavismen ”inne” och kontakten med sångare i Köpenhamn var stark åtminstone sedan 1839. Musikkulturen i Sverige höjdes under tidigt 1800-tal bland annat genom utvandrande tyska musiker. Sången har också beskrivits som ”en ädlare form av studentumgänge än de tidigare ofta förekommande slagsmålen”.
Otto Lindblad
Carlhåkan Larsén kommer 2022 kommer ut med en bok om Otto Lindblad, mannen som skrev den mest klassiska repertoaren. Larsén berättar:
– Studentkåren samlade in pengar till bygget av Akademiska Föreningen och kören bidrog med en sångarfärd, först till fots ända till Kristianstad och sedan med hästskjuts i städer där man gjorde succé. Otto Lindblad fick dock kritik av byggnadskommittén som tyckte att turnén hade gett för litet pengar.
1844 framfördes första gången Kungssången med musik av Lindblad för kronprins Oscar, som blev blev universitetets kansler. 30 november firas ännu Oscarsafton av studentsångarna (inte längre Karl XII). 4 oktober, det datum då Tegnér kom till Lund, firades senare hälsningsgillet för nya studenter med sånginslag. Ännu en tradition.
Kören ansökte 1845 om ett arvode från universitetet till Otto Lindblad, bl a genom att skicka en förteckning på de 53 kompositioner som han hade skrivit. Lindblad fick bara ett engångsbidrag.
1851 invigdes AF och Otto Lindblad skrev musiken. Han hade försonats med byggnadskommittén och framstod samtidigt som en sångarfurste inom Skandinavismen, som då var stark, både politiskt och kulturellt. 1881 byggdes AF till så byggnaden även fick en Sångarsal lagom till körens 50-årsjubileum.
– Kören har tryckt fyra upplagor av sin stamrepertoar och Otto Lindblads andel bland verken har faktiskt ökat varje gång, påpekar Carlhåkan Larsén. Ett verk som verkligen lever kvar är den suggestiva ångbåtssången ”Sätt maskinen igång”.
När järnvägen kom blev turneringarna längre. Kemiprofessorn Gustaf Hedin berättade om en sommarresa 1885 i Småland, Väster- och Östergötland samt Öland. Kören gav konserter, mottogs kungligt och inkvarterades i flott, ofta med åtföljande fester.
På 1880-talet var sången inte lika ”het” längre men den hade ett trivselvärde både i och utanför det akademiska livet. Det sas att kören, liksom kaffet på den tiden, ofta hörde ihop med punsch. På natten ägnade sig körerna ibland åt att gå ut på serenad och sjunga för någon utvald ung kvinna. Kvinnor i kören var dock otänkbara liksom i akademien.
Efter en viss förfallsperiod lyckades Carl Gustaf von Sydow i över 20 år samla kören kring traditionen och sångkonsten. Där var faelleskonserterna i Köpenhamn ett viktigt inslag.
Fader Berg
Fader Berg, botanikern Alfred Berg från Hudiksvall och Uppsala, var en av de mest betydande körledarna. Från 1891 ledde han kören under tre decennier ”till dess högsta blomstring sedan Otto Lindblads tid”. Kören uppträdde i Stockholm 1897 vid Oscar II:s 15-årsjubileum som regent. ”Blommande sköna dalar” var en signaturmelodi, skriven av Herman Palm som 19-årig Skaradjäkne.
Större sångarstjärnor uppträdde som solister hos studentsångarna: John Forsell, hovsångare och senare operachef, Einar Beyron och danske Peter Cornelius. Gäst i sångsalen kunde också apotekare Montelin vara eller den tidigare sångledaren Henrik Möller.
1904 gjorde kören sin första resa till USA. Vid ett trekungamöte i Malmö i december tio år senare gjorde kören succé hos logen Par Bricole med John Forsell. Inför universitetets 250-årsjubileum 1918 lyckades körens studenter utverka att Fader Berg blev hedersdoktor.
Efter honom kom Emil Gagner, tulltjänsteman och dirigent för filharmoniker och körer. Under 14 terminer från 1933 tog han tåget från Malmö till Lund två gånger i veckan för repetitioner. 1 maj-konserterna började sändas i ”rundradion” på 20-talet. Gagner var dirigent 1930 när studentsångarna till starka känslor hyllade de hemförda Andrée-männen som förolyckats mer än 30 år tidigare. I Köpenhamn sjöng Jussi Björling en gång med studentsångarna.
USA-resor
Josef Hedar ledde kören 1933–1948. Han kom från en musikalisk familj i Malmö, uppfödd på väckelsesånger. Han komponerade lyriska dikter, särskilt för manskvartetter. Till Lund kom han som domkyrkokapellmästare men utsågs omedelbart även till dirigent hos studentsångarna. Han hävdade strängt att musik tillhörde sina kompositörer och inte skulle ”tolkas” på personliga sätt. Nya turnéer gjordes efter kriget, bl a kryssningar med Gripsholm och en Amerikafärd med Drottningholm 1947. Efter 1945 blev faelleskoncerter i Köpenhamn åter populära.
Norrlänningen Axel Melander ledde sedan kören i 20 år. Han tog med verk av Lundatonsättarna John Fernström och Sten Broman liksom Schönberg. 1971 vann kören andra pris i en nordisk körfestival. Innan dess en Tysklandsturné1954 och en sångarfärd till Irland 1967 (då man också vann en körtävling). 1964 och 1974 gjordes nya USA-resor.
Folke Bohlin
– Från 80-talet och framåt skapades en elitkör – ungefär en busslast stor – vid sidan av den stora kören som fortfarande framträder den 1 maj. Det var Folke Bohlin som omorganiserade kören under sin tid som ledare och införde nyheter som Lussikalen, den skämtsamma julkonserten, berättar Carlhåkan Larsén. Kören ger också en mer kyrklig julkonsert, ofta i Allhelgonakyrkan.
Carlhåkan Larsén från Växjö sjöng länge i kören och blev på 80-talet dess ordförande samtidigt som han var Sydsvenskans musikkritiker.
2004 skrev kören kontrakt med Naxos och har sedan gett ut skivor med både vårsånger och julsånger. 2006 inför föreningens 175-årsjubileum inrättade Tetra Pak för Lunds Studentsångförening ett solistpris som utdelas årligen till bemärkta musikprofiler. Sommaren 2010 reste kören till Kina för medverkan i tävlingen World Choir Games och vann bl a manskörsklassen.
Från och med januari 2020 leds Lunds Studentsångare av Christian Schultze.
– Sångarturnéer kostar normalt mer än de ger i intäkter så goda sponsorer har lyckligtvis funnits för kören i alla tider, konstaterar Larsén. Han var själv med om två vidlyftiga Amerikaturnéer och en annan till Australien och Bali. En annan lycklig omständighet är att körens ledare ofta haft andra tjänster vid sidan av och inte har behövts heltidsarvoderas.
– AF:s hyreskrav blev till sist så höga att kören lämnade sin sångarsal och flyttade in i ett donerat hus på Östervångsvägen i Professorsstaden. Detta kunde man senare byta mot gamla Frälsningsarméns lokal på Magle Stora Kyrkogata. En lokal som också hyrs ut till andra intressenter.
Larsén konstaterar att föreningen aldrig haft några rekryteringsproblem. Körerna i Sverige står starkt på alla ben. De är en folklig angelägenhet. Manskören har överlevt den stora expansionen av blandade körer och kan hålla en hög kvalitet. Herrsång må vara från en annan tid då alla studenter var män men den lever ändå som genre.
Text: Mats Nygren, foto (om ingen annan anges): Kristoffer Lindblad
Läs mer
Studentsångarna i Lund 150 år. 1981. (Gamla Lunds årsbok).