Möller, Nils Peter (1803–1860), tonsättare, domkyrkokantor, organist
Nils Möller blev under sin livstid främst känd för den 1829 utgivna samlingen med tonsättningar av sånger ur Per Daniel Amadeus Atterboms Lycksalighetens ö. En av sångerna – Vindarnas kör – blev tidigt en känd manskörssång. 1885 fastnade arbetardiktaren Henrik Menander för Möllers slagkraftiga melodi och använde den för sin dikt ”Till arbetarne!” med textbörjan ”Arbetets söner, sluten er alla” som snabbt spreds inom arbetarrörelsen.
Nils Peter Möller var son till en bryggare och handlare i Helsingborg. Han gick i skola där och tycks tidigt ha inriktat sig på en bana som musiker. Om denna bana är känt att han 1820 blev sånglärare vid Helsingborgs skola och 1825 arbetande ledamot av Karlskrona Musiksällskap. Året därpå studerade han musik i Köpenhamn bl.a. under Friedrich Kuhlau men blev också ledamot av musiksällskapet i Malmö. Han utnämndes 1827 till musikdirektör i Skånska husarregementet. Vidare var han aktiv vid bildandet av ett musiksällskap i Helsingborg 1833 och förestod detta under fem år. 1838 anställdes han som klockare och sångare i domkyrkan i Lund. Där kom han snabbt i konflikt med domkyrkoorganisten och universitetskapellmästaren Emanuel Wenster kring rätten att spela på kyrkans nya orgel och att undervisa och examinera för den lägre organistexamen som Lunds stift ansvarade för. Möller tycks ha överglänst Wenster både som organist och lärare och till skillnad från denna var han även en mycket produktiv tonsättare.
Möller komponerande främst tillfällighetsverk, dvs verk som behövdes vid evenemang anordnade av de musiksällskap han tillhörde, liksom i sammanhang där militärmusik skulle uppföras. Inom ramen för sin kyrkomusikertjänst i Lunds domkyrka skrev han bl.a. Hymn uppförd i Lunds Domkyrka vid dess Sjuhundraårsjubileum (1845). Han är även upphovsmannen till en redigering av mässofficiet som från 1841 och långt framöver användes i domkyrkan under benämningen ”Möllers Messa”. I denna utgick han från lokala musikaliska traditioner. Kyriepartiet har exempelvis en helt avvikande melodi som är en variant av ett i dansk tradition förekommande Kyrie. Flera av Möllers manskörssättningar blev mycket populära och spreds så småningom riket runt genom den flitigt brukade Eggelings sångbok.
Nils Möllers förstfödde son Astolf Mozart Möller (1829–1925) blev student i Lund 1849 och docent i praktisk astronomi 1855 (jubeldoktor 1903). Från 1862 var han verksam som lektor i matematik och fysik i Helsingborg. Han var en skicklig pianist, komponerade musik och mycket aktiv i denna stads musikliv.
Det finns tyvärr inte någon bild av N.P. Möller
Text: Boel Lindberg
Läs mer
Lindberg, Boel, Nils Möller (1803–1860), (i Levande Musikarv, Kungl. Musikaliska akademien), https://www.levandemusikarv.se/tonsattare/moller-nils/