Lunds stadsfullmäktige under fredsmånaden 1945
Den 28 maj 1945 öppnade ordförande Per Larsson, Lunds stadsfullmäktige sammanträdet med ett klubbslag.
Det var första sammanträdet efter krigsslutet och stadsfullmäktigemötet började med ett kort anförande av ordförande Per Larsson. I protokollet kan man läsa:
” ordförande erinrade om att det sedan år 1939 pågående kriget i Europa avslutats och att staden Lund fått medverka till omhändertagandet av de talrika flyktingar som tillbringat flera år i tyska fångläger och som med Röda Korsets förmedling erhållit en tillfällig fristad i Sverige. På samma gång som ordförande gav uttryck för sin glädje över att äntligen fredliga förhållanden åter inträtt, uttalade han sin förhoppning om att den kommande freden måtte bli beständig.”
I protokollet tas också upp en punkt där ordförande meddelar:
” att stadsfullmäktiges presidium jämte borgmästaren (Martin Lembke) å stadens vägnar avlåtit lyckönskningstelegram till Köpenhamn och Oslo med anledning av den tyska ockupationens upphörande i Danmark och Norge, samt från dessa städer inkommit telegram.”
Från Köpenhamn kom följande tack:
”Till Lunds stad Lund.
Med tak for deres hilsen som vi har modtaget midt i vor jublende gläde over vor genvundne frihed sender vi vor önsker om et lyst og lykkeligt samarbedje mellam vores tvenne brödrefolk.
Paa Borgerrepräsentationens vegne”
Från Oslo kom också svar:
”Till Larsson, Lembke, Ljungdahl Lunds stad Lund.
Vår hjerteligaste takk for de gode önsker for Oslos bys fremtid og for Eders forståelse av vår sak.
Gerhardsen o Klaveness”
Efter dessa reflexioner mot omvärlden fortsatter sammanträdet med mer lundanära angelägenheter. Exempelvis kan man läsa om anslag till gator och planteringar till del av Pilelyckan på väster. Pengar avsattes också till fortsatta utgrävningar av lämningarna av S:t Jörgens hospital.
Systemaktiebolaget hade inkommit med förfrågan om utvidgat utskänkningstillstånd för spritservering på Tyrolen i folkets park under del av juli månad 1945 i samband med ett allmänt lantbruksmöte i staden. Stadsfullmäktige beslutade att bevilja det tillfälliga tillståndet. Vidare beviljades några ytterligare utskänkningsärenden för försäljning av pilsner. Samt att utge pensionsunderstöd till en kvinnliga städare som arbetat vid en av stadens skolor.
Politisk ledning under kriget.
Under kriget styrdes Lund av socialdemokrater och högern tillsammans.
Socialdemokraten Per Larsson var ordförande i stadsfullmäktige under hela krigsperioden. Vice ordförande under samma period var högerpolitikern, köpman Folke Ljungdahl.
Drätselkammaren var den tidens kommunstyrelse. Från början inrättat som ett utskott valt av stadsfullmäktige för att sköta stadens ekonomi var den också stadens styrelse i egentlig mening.
Under krigsåren var socialdemokraten Torsten Andrée drätselkammarens ordförande med högerns Folke Ljungdal som vice ordförande.
Nämnder med koppling till kriget
Under andra världskriget uppstod stora behov att upprusta försvaret med såväl personal som olika former av utrustning. En nämnd, Hästuttagningsnämnden, bildades för att tillgodose försvarets behov av hästar och lantbruksmaskiner. Med lagens möjlighet kunde uttagning av exempelvis lantbrukets hästar och traktorer rekvireras.
I Lunds stads fall verkar det som om ansvaret för detta placerades under renhållningsverket.
Ett omfattande civilt engagemang
I Kulturens årsbok från 1994 finns ett kapitel av Sverker Oredsson, där han frågat Greta Kjellberg om hennes minnen av kriget. Greta Kjellberg var under kriget och långt därefter ordförande i Lunds Husmodersförening. Ett omfattande beredskapsarbete organiserades av Kvinnors beredskapskommitté (KBK) i Lund där hon var verksam och där ett femtontal kvinnoorganisationer, inklusive Husmodersföreningen, ingick. Det kunde handla om allt från insamlingar, luftbevakning, centralkök och ersättningschaufförer.
Den 28 april 1945 kom de Vita bussarnas första passagerare till Lund. De hade hämtats av Röda Korsets räddningsaktion från koncentrationsläger i Tyskland, Polen och Tjeckien. Under den första veckan tog Lund emot 2 200 flyktingar. Ett omfattande arbete påbörjades med många ideella krafter för att få mottagandet att fungera, boende, mat, sjukvård etc.
Ansvarig kommunal nämnd att samordna var civilförsvarsnämden där Per Larsson var var ordförande mellan åren 1945 -1953.
Till vänster:
Stationen den 30 maj 1945. Danskarna åker hem. Avskedssång på perrongen. Tydligt igenkännbar är Ragnar Josephson. Foto: Waldemar Wahlöö
Text: Christine Jönsson
Läs mer
Kommunal självstyrelse i Lund: minnesskrift med anledning av stadsfullmäktiges 100-årsjubileum. 1964.
Oredsson, Sverker, Greta Kjellberg, Kulturen och kriget. (Kulturens årsbok 1994.)
Kulturportal Lund:
Danska skolan
Lund och flyktingmottagningen