logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Wennström, Magnus, (1893 – 1974), stadsingenjör

   Profiler

Wennström Magnus
Wennström i en jordgubbsodling som i ett experiment gödslades med rötslam från Reningsverket. 11944.

 Magnus Wennström föddes i Ränneslöv (Halland) och tog studenten i Lund 1918. Civilingenjör blev han 1922 vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och samma år kom han till Malmö som biträdande ingenjör vid byggnadskontoret, för att sedan arbeta på stadsingenjörskontoret fram till 1924 då han tillträdde tjänsten som stadsingenjör i Lund – en befattning som han hade till och med 1945. Idag skulle han nog ha kallats stadsplanechef. Wennströms tid i Lund betecknades av stora moderniseringsprojekt där han var en starkt drivande, idérik och högt respekterad kraft.

Wennström kom att syssla mycket med Lunds trafikproblem och 1929 föreslog han underfarten vid Bantorget som byggdes 1931. Förslaget till Ringvägen upprättades av honom 1933 och förverkligades 1934 – 37 med starkt stöd av Tage Erlander som då satt i stadsfullmäktige. Erlander hade stort förtroende för Wennström.

”Genombrott”
Wennström ville bredda Östra Mårtensgatan från 7 till 18 m, men 1934 föll detta förslag, vilket han i en tidningsartikel beklagade sig över och menade att stadens fäder misslyckats med att äntligen genomföra Erik Dahlberghs förslag till gatureglering från 1680-talet. Idén skulle återkomma 1965 och slutgiltigt läggas till handlingarna 1968 då det så kallade ”Genombrottet” stoppades.
Stadsingenjören arbetade också med anläggandet av cykelbanor längs de större infarterna.

Generalplanen och reningsverk
Mycket betydelsefull var generalplanen för Lunds utbyggnad som byggnadsnämnden tog beslut om under Aron Borelius ordförandeskap. I planarbetet spelade arkitekterna Ingeborg Hammarskiöld-Reiz och Fred Forbat samt kulturgeografen Maxwell Overton väsentliga roller. Generalplanen blev klar 1942.

Lunds avloppsproblem löstes 1929 med Lunds reningsverk. Höjeå hotade vid det här laget att helt förstöras av orenat avloppsvatten och Wennström låg här i framkanten med sin tidiga insikt i stadens avloppsproblematik.

Betydelsefulla för stadsbilden blev Wennströms stadsplaner för Trolle Wachtmeisters Park 1928, ”Negerbyn” 1937 och höghusen vid Tunaparken på 1930-talet. De senare uppfördes dock först omkring 1960.
En unik insats av Wennström var uppsättandet av stadens ännu befintliga gränsmarkeringar vid infartsvägarna.

En utpräglad modernist
Wennström var i många avseenden en utpräglad modernist men också medlem i Gamla Lunds styrelse 1941 – 55, vilket väl visar att han med tiden fick större insikt i bevaringsvärdena. Han var ordförande i Lunds skyttegille och en av grundarna till Lunds Rotaryklubb. Han engagerade sig också i skolans värld och var vice ordförande för stadens yrkesskolor.
1945 blev Wennström föreståndare för Vattenbyggnadsbyråns kontor i Malmö där han arbetade till pensioneringen 1958. Han bodde dock kvar i Lund i sin villa på Östervångsvägen 12.

Wennströms efterlämnade handlingar omfattar 9 hyllmeter och finns på Landsarkivet (30740 Magnus Wennströms arkiv 1925 – 1965).

Text: Claes Wahlöö, foto: Waldemar Wahlöö

Läs mer
Tägil, Tomas, Lund; trafiken och bebyggelsen. (i Lunds historia. 3, s. 432 – 465).

  Senast uppdaterad 18 juni, 2019 av Ingrid André
  Publicerad 20 april, 2019 av Ingrid André