logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Lilla Råby

   Byarna | Lunds historia

På kartan över Lund från 1785 baserad på en karta från tidigt 1700-tal framgår Lilla Råbys läge.
Källa: Lunds kommuns bevaringsprogram.

Lilla Råby har förekommit som bosättning sedan 1000-talet. Byn förekommer första gången i de historiska källorna som en notering från 1120. Bebyggelse och marker har sedan 1100-talet angränsat till det medeltida Lund. Namnet Råby kommer av rå, som betyder gräns eller markering av gräns (jämför rågång och råmärke) och Råby har legat alldeles utanför Lunds sydöstra gräns, precis i kanten av den medeltida stadsvallen, som började byggas ungefär samtidigt som byn.
Arkeologiskt material saknas till stora delar före 1200-talet och det finns indikationer på att byn har flyttat närmare vallarna och tidigare funnits strax söderut, nordväst om E22 och öster om Gullregnsvägen. Vi vet helt enkelt för lite om byn före mitten av 1200-talet.

Lilla Råby har fått ”Lilla” till sitt namn för att särskilja byn från grannen Stora Råby, som ligger några kilometer längre österut. En by i medeltida bemärkelse är både bebyggelse, odlingsområden och kringmark som är knuten till byn. Lilla och Stora Råby har gränsat till varandra även om avståndet varit nära tre kilometer mellan den centrala bebyggelsen i byarna. I samband med den medeltida sockenindelningen kom Lilla Råby att tillhöra S:t Hans socken innanför vallarna och därför fick den aldrig någon egen kyrka, vilket däremot Stora Råby hade.

I mitten av 1200-talet byggs Helgeandshuset (och senare Hospitalsgården) som idkade vård och omsorg om fattiga och sjuka, och till vars verksamhet markerna också brukades. Verksamheten fortsatte kontinuerligt i drygt femhundra år, ända fram till 1780-talet. Det förefaller också som att det under medeltiden och fram till reformation 1536 har förekommit omfattande utarrendering av byamarkerna till invånare innanför stadsvallen, ett sätt att få intäkter till verksamheten för ägarna och möjlighet till ett extra tillskott till hushåll eller hushållskassa för arrendatorerna.

. Skifteskartan från 1785 visar byabebyggelsen i detalj. Källa: Lunds kommuns bevaringsprogram.

Efter 1664 köptes marken av biskop Peder Winstrup, som införlivade den med Värpinge gård (Trolleberg) och knyter därmed samman Lilla Råbys historia med Värpinges och Källbys. 1785 arrangerade S:t Peters kloster ett storskifte av byns marker och vid detta tillfälle känner vi till att Lilla Råby bestod av 6 gårdar och 8 gathus, totalt 14 enheter. Många mindre tegar samlades ihop till tre större områden, en till var huvudägare av markerna. S:t Peters klosters område fick namnet Klostergården och därmed slog man ihop marker från både Lilla Råby och resterna av Källby till ett nytt område. Hospitalsgården fick genom skiftet sig tilldelat de marker som nu är S:t Lars-området och övriga mindre ägare fick dela på resten av området, som nu ligger sydöst om Östertull. Många av områdena som bildades bär fortfarande namnen efter dåtida ägarna. Exempelvis skiftade Nils Larsson, som var ägare till Lilla Råby 10, sina ägor 1799 och samlade ihop dem i det område som 1803 fick namnen Nilstorp.

När man i början av 1800-talet stod vid Östertull och blickade åt sydöst såg man Lilla Råby i riktningen
där Spyken idag ligger och söderut längs Östra Vallgatan.

I mitten av 1800-talet drack man brunn i området efter att man kring 1840 hittat påstått mineralhaltigt vatten och etablerat en hälsobrunn vid Råby källa. Järnvägen mot Revinge byggdes 1903, men övertogs av Lund 1911 och blev först lönsam när stenbrottet i Hardeberga etablerades 1914 och hade sin guldperiod fram till 1936 och spåren revs upp 1966.

I slutet av 1800-talet var marken innanför stadsvallarna bebyggda och Lund behövde expandera utanför vallarna och många av dagens kända gator och byggnader tillkom.

Markerna i Lilla Råby var bland de första att bebyggas utanför vallarna och medförde att de tidigare bymarkerna blev del av Lunds tätort 1913. Från en karta från 1780-talet som är avritad från en karta från 1704 ser man byn strax sydost om Spykens gymnasieskola. Stadsvallen revs på 1700-talet och blev Östra Vallgatan.

Arkivgatan norrut. Spyken och gamla Landsarkivet längst upp.
Det äldsta bevarade huset från byn (1840-tal) till höger i bild.

De äldsta husen som ännu finns kvar av byn är byggda på 1840-talet och finns på Arkivgatan. Byn och dess marker är numera en del av centrala Lund och byns utbredning och stråk är svåra att finna. Östra sidan av Arkivgatan bebyggdes från 1898 och framåt med tegelhus, Apelgatan 1900–1908 och därefter har det byggts kontinuerligt i området fram till dags dato.


Text och foto: Björn Gisbertz


Läs mer
Lund utanför vallarna: bevaringsprogram. Del 2.1996
Lämningar i Lund från den medeltida byn Lilla Råby. Kulturen. 2020.

Läs mer om Lunds byar
Se också Tidslinjen Lund växer.

  Senast uppdaterad 27 november, 2022 av Ingrid André
  Publicerad 7 november, 2022 av Ingrid André