Gyllenkrok, Axel Gustaf ”Gösta” (1783 – 1865), friherre, godsägare, filantrop
När Axel Gustaf Gyllenkrok föddes på Björnstorps slott hade det varit i familjens ägo sedan 1754. Den köpglada och driftiga grevinnan Christina Piper kom över det 1725 som ersättning för en intecknad skuld. Hon samlade på gods och stora gårdar, speciellt i Skåne, och med Carl Hårleman som arkitekt lät hon uppföra en huvudbyggnad. Bara två år efter hennes död 1752 sålde dottern godset till friherre Fredrik Gustav Gyllenkrok på Svenstorp och sedan dess har även Björnstorp varit i familjen Gyllenkroks ägor. År 1779 blev det fideikommiss.
Axel Gustaf Gyllenkrok, känd som Gösta, började en militär karriär. Krigsskolan på Karlberg, trupptjänst vid Norra Skånska Kavalleriregementet och krigen i Nordtyskland 1806-07. Men efter det tog han avsked och satsade på livet som storgodsägare. Björnstorp hade tillfallit honom när fadern dog. Här moderniserade han verksamheten, genomförde enskifte och avskaffade böndernas skyldighet att göra dagsverken på godset. Men hans stora intresse var naturalhistoria. Han byggde upp unika samlingar med fåglar från hela världen. Snart liknade slottet en zoologisk trädgård. Bandhunden var en varg och i den stora park han anlagt kunde besökarna träffa på vita påfåglar. I vestibulen huserade papegojor och en familj apor. Likt Linné skickade han ut lärjungar till andra kontinenter för att få hem fler exotiska föremål. Han var vetenskapligt intresserad och hade kontakt med universitetet och 1845 donerade han hela sin samling till universitetets zoologiska museum. I den fanns mer än 900 utländska och 460 svenska fåglar. Med gåvan följde medel för underhåll av samlingen. Han hade varit ledamot av Vetenskapsakademien sedan 1830.
Lasarettet
År 1828 valdes han till ordförande i lasarettsdirektionen i Lund, ett uppdrag som han gick in för med liv och lust – och med stor generositet. Han genomförde förbättringar, lät köpa in nya instrument, utökade antalet platser, ordnade undervisning för sjuka barn. Allt sådant kostade och han gick in med egna medel och såg till att vänner inom aristokratin också donerade. Han månade om de sjuka på alla sätt.
Råby räddningsinstitut
Han engagerade sig i arbetet att hjälpa ungdomar som kommit på glid och kommit in i en kriminell karriär. Bakgrunden till det var sorglig. En av hans söner, som var officer, hade begått en stöld och måste lämna regementet. Han stupade senare i ett uppror i Spanien. Gösta hade besökt ett räddningshem för förkomna barn i Hamburg och inspirerades att göra något liknande. Resultatet blev Råby räddningsinstitut som invigdes 1840. Det grundades och drevs av en stiftelse som Gösta Gyllenkrok och hans hustru Malin initierat. Han var mycket engagerad i verksamheten och donerade stora belopp till den. Från början fanns plats för tolv pojkar men de utökades allt eftersom. Dessutom fick han andra givare att ställa upp. Professor Brunius ritade byggnaden. Namn och huvudman har ändrats flera gånger. Nu är det Råby ungdomshem och Statens institutionsstyrelse är huvudman.
Ett av husen i Stora Råby uppfördes 1940 som sommarbostad åt Gyllenkrok.
Samtidigt som han börja driva projekt Råby flyttade han till Lund där han bodde till sin död.
Ett konkret minne av honom är promenaden utmed Gyllenkroks allé, som gatan nu heter, som han skänkte till Lund 1858.
Text: Solveig Ståhl
Läs mer
Green, Allan; Då kom baronen: jubileumsskrift om Råby räddningsinstitut och dess stiftare. 1988.
Hildebrand, Bengt, A Gösta Gyllenkrok (Svenskt biografiskt lexikon. Band 17. 1967-69)