Wallengren, Axel ”Falstaff, fakir” (1865 – 1896), författare

Envar sin egen professor, Ett svårskött pastorat, Sagan om Pomperipossa med den långa näsan, Lyckans lexikon – upphovsmannen till dessa och flera andra klassiker var Falstaff, fakir alias lundabon och lundensaren Axel Wallengren född i Lund 1865 och död i Berlin 1896.
Han växte upp i Tomegapsgatan nummer 24, ett hus som hans far kronouppbördskassören Mårten Svensson förvärvade på 1870-talet. Wallengren tog 1883 studenten på Katedralskolan, tog en fil.kand. och gjorde därpå en utlandsresa för att förkovra sig i språk – han kom både till Berlin och till Paris. När han kom hem ” inlät han sig på faderns välvilliga inrådan på juridiska studier, för vilka han saknade håg och fallenhet” (vännen Paul Rosenius´ kommentar).

Efter sju års studier gav han upp, lämnade Lund och satsade istället på att skriva. Efter en kortare sejour i Stockholm blev han 1895 Aftonbladets korrespondent i Berlin. Wallengren dog ung 1896 i Berlin i miliartuberkulos. Han begrovs först på en fattigkyrkogård i Berlin. Hans stoft fördes 1927 hem till Lund, där han nu vilar på Norra kyrkogården. Så kan man sammanfatta Wallengrens jordiska liv.
Hur blev han fakir?
Hur blev han fakir? Den litterära studentföreningen Lilla diskussionsföreningen hade under några år gett ut skämttidningen ”Den unge gubben”. 1887 bröt några radikala studenter sig ur och bildade eget – en ny, radikalare diskussionsklubb som också den fick namnet Den unge gubben. Bland grundarna märktes Axel Wallengren, Bengt Lidforss, Paul Rosenius och Karl Petrén. I diskussionerna deltog också Axel Danielsson och Emil Kleen. I denna kulturradikala krets ventilerades sociala, etiska och religiösa problem i tidens anda. Speciellt var man intresserad av aktuella litterära och estetiska frågor. Wallengren deltog livligt i verksamheten, han var också aktiv i flera karnevalskommittéer och var en i den s.k. Tua-bohemen.
Den komiska stil som Wallengren utvecklade i Lyckans lexikon och annan vitterlek kan sägas vara en djupt personlig mix av influenser från studentkarnevalernas parodiska jargong, influenser från Marc Twain som blandas med ohämmad fantasi, cynisk skärpa och skepticism. Ett stilla vanvett präglar hans värld.
Text: Ingrid André
Läs mer:
Falstaff, fakirs böcker är utgivna oräkneliga utgåvor genom åren.
Wallengren, Axel, Samlade skrifter 1-5. 1923-24.
Del 1 innehåller en utmärkt introduktion till Wallengren och hans värld av Hans Küntzel. Finns på Stadsbiblioteket.
Rosenius, Paul, Mitt gamla Lund och andra minnen. 1952.
En introduktion till sekelskiftets Lund och Fakirens värld från en som själv var med.
Larsén, Carlhåkan, En man med två huvuden. Om Axel Wallengren och Falstaff, fakir.2015. Årsbok Föreningen Gamla Lund.
Fakirensällskapet har sitt säte i Lund och ger ut den läsvärda årsboken Fakirenstudier.