Ek, Johan Gustaf (1808 – 1862) , professor i latin, klassresenär
Johan Gustaf Ek kom från en fattig familj i Småland. Han var son till rotmästaren Petter Ek och hans hustru Lisa Gretha och växte upp i soldattorpet Ekekull i närheten av Vetlanda i Skede socken. År 1813 när Johan Gustaf var fem år gammal deltog fadern i slaget vid Leipzig. Han skrev brev hem men det var bara den minste i familjen den femårige Johan Gustaf som kunde läsa.
Han hade på egen hand lärt sig att både läsa och skriva. Tack vare en välgörare kunde han få undervisning av en informator i stället för att gå i byskolan. Det gjorde det möjligt för honom söka in vid läroverket i Växjö. Modern följde med honom men det var nätt och jämt att de hade råd att resa så långt. Sista gången de behövde byta skjuts fick modern betala med ett av sina klädesplagg. Studierna klarade han med glans men han led brist på mat. Fria kostdagar hos olika familjer några dagar i veckan var hans räddning.
På somrarna hade han det bättre. Då undervisade han pojkar, som inte varit tillräckligt flitiga under terminen. Han fick både kost och logi i deras hem och dessutom arvode. Kanske var det så han träffade sin blivande hustru i Kvenneberga prästgård. De var förlovade i många år. Först när Johan Gustaf tagit sina examina i Lund och fått en tjänst som lektor i latin i Göteborg kunde de gifta sig. Deras tre äldsta barn föddes i Göteborg. Familjen återvände år 1842 till Lund då Johan Gustaf efterträdde Anders Otto Lindforss som professor i latin eller som det hette på den tiden – professor i romersk vältalighet och poesi.
Han höll promotionsföreläsningen på svenska
Trots att professor Ek själv obehindrat både skrev och talade latin var han en förespråkare för att mera svenska skulle talas vid universitetet. Han var den förste som höll promotionsföreläsningen på svenska och inte på latin. Nordiskt samarbete ivrade han också för och gav ut en dansk-svensk ordbok. På grund av tidsbrist och otillfredställande bibliotekstillgångar gjorde han ingen betydande insats inom forskningen men vidgade vyerna för latinet och orienterade sig mot jämförande språkforskning. Han översatte en av sångerna i Frithiofs saga till latinsk vers och lät tre av sina lärjungar disputera på översättningen. År 1852-1853 var han universitetets rektor.
Ingrep mot koleraepidemi
År 1850 var han vad som idag skulle ha benämnts kommunfullmäktiges ordförande. Skåne drabbades då av en koleraepidemi. Tack vare professor Eks stränga regler förskonades Lund. Vakterna vid stadens tullar beordrades att hindra människor och varor som kunde sprida smittan att passera. Staden belönade honom med en silverservis för den välgärning han gjort staden.
Sagoberättande familjefar
Familjen Ek bodde i korsvirkeshuset framför stadsbiblioteket på Sankt Petri Kyrkogata. Det heter numera Ekska huset. Familjen bestod av sju döttrar och en son. Fadern försökte ibland vara sträng mot döttrarna och neka dem gå på bal men när de bad om lov på latin kunde han inte säga nej. Fyra av döttrarna dog innan de uppnått vuxen ålder. En av dem hade varit sängliggande en tid. För att förströ henne satte sig fadern ibland vid sängkanten och berättade sagor för henne. Efteråt skrev han ner dem och lät ge ut dem under titeln Folksagor till nöje för barn och äldre med barnasinne av JGE. Han kunde inte skriva ut sitt namn. Det passade sig inte för en professor att ge ut en sagosamling.
Professorn i latin hade Hardeberga och Södra Sandby som prebende. Professor Ek lät bygga en prästgård i Hardeberga och bodde där med familjen på somrarna. Han var uppskattad av församlingen trots att hans predikningar kunde vara både långa och invecklade.
Han blev inte gammal
Professor Ek blev bara 54 år gammal. Sonen Hjalmar trodde att faderns umbäranden under gymnasietiden i Växjö hade försvagat hans kropp. Smålands nation, vars inspektor han hade varit, lät resa en mycket vacker gravsten på Hardeberga kyrkogård. Augusta Ek levde som änka i Ekska huset i många år. På professor Eks tid hade familjen bara ägt halva fastigheten. Augusta Ek lyckades som änka köpta till den andra halvan. Hon hyrde sedan ut en stor del av huset för sin försörjnings skull. Hennes efterkommande är imponerade över hennes mod och handlingskraft.
Text: Margareta Wickström
Läs mer
Wickström, Margareta, Ett klassiskt liv – Johan Gustaf Ek (1808–1862). Manuskript i Lundasamlingen, 2002.