logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Ehrenborg, Fredrika (1794 – 1873), swedenborgare, resenär, barnboksförfattare och medarbetare i fruntimmersföreningar

   Profiler

Ehrenborg

Författaren Anna Fredrika Ehrenborg f. Carlqvist hade en mycket aktiv tid i Lund. Hon hade tidigt blivit änka med fem barn. Dottern Elisabeth (Betty) Ehrenborg blev känd som psalmförfattare och grundare av söndagsskolan. Drygt tjugo år efter maken Casper Ehrenborgs död flyttade Fredrika Ehrenborg till Lund. Från 1846 bodde hon hos sin dotter Maria Ulrika (Ulla), som var gift med domprosten Ebbe Gustaf Bring, från 1848 professor i pastoralteologi i Lund och senare biskop i Linköping. Det gav henne inblick i den teologiska lundamiljön och möjlighet att ägna sig åt resor och skrivande. De första åren i Lund skildrar hon i sina dagböcker som också visar hennes intresse för fruntimmersföreningar, först i Uppsala och nu i Lund.

Författare och romangestalt

Fredrika Ehrenborg var född i Karlstad den 15 mars 1794. Hon fick ingen ordnad skolgång men var angelägen om att bilda sig och sprida nyttiga kunskaper. I sina tidigaste publikationer upplyste hon om hur man tillverkade vin av svenska bär och kokade kaffe på korn, vete eller råg. Hon utlovade också ett slags citronmjöd som skulle likna champagne. Som skönlitterär författare debuterade hon under sin tid i Uppsala, där hon och dottern Betty höll den studerande sonen Richard sällskap. De tog intryck av det senromantiska salongslivet och Fredrika Ehrenborg publicerade dels berättelser för barn, dels Skildringar ur det husliga lifvet (1845). Hon lyckades övertyga några av kvinnorna att besöka Geijers och Atterboms föreläsningar på universitetet och publicerade sina Tankar om P. D. A. Atterboms sagospel Lycksalighetens ö (1846), skildrat som ett drama om människas livsvandring mot andlig pånyttfödelse.

Vid det laget hade Fredrika Ehrenborg själv blivit en litterär gestalt. I Carl Jonas Love Almqvists Det går an (1838) beskrivs hon som en ängel: ”Der [på gården Råbäck] har en engel bott, men som nu flyttat till Vettern”, säger romanens Sara Videbäck och berättar att denna ängel försett henne med förträffliga böcker.

Resor i Europa

Resor i Europa vidgade Fredrika Ehrenborgs värld. Hon publicerade under 1850-talet reseskildringar från England, Frankrike, Tyskland och Schweiz. För att få en bild av London föreslog hon att man från ett av tornen i Lunds domkyrka blickade ut över slätten och fyllde den med gator och hus samt befolkade den med fem sjättedelar av Sveriges dåtida befolkning och därtill fyllde luften med dimma och stenkolsrök från otaliga skorstenar. Norra delarna av London liknade hon vid ett bord fyllt av ostron lagda i persilja.

Resebreven skildrar miljö och natur, tekniska nyheter och förtjusning över det nybyggda kristallpalatset, men böckerna domineras av hennes möten med kväkare, unitarier, spiritister, medier och framför allt swedenborgare.

Swedenborgianism och samarbete med Achatius Kahl

I sorgen efter makens död hade Fredrika Ehrenborg sökt sig till religionen och litteraturen. Särskild tröst fann hon i Emanuel Swedenborgs tankar på det himmelska äktenskapet och hoppet om att det efter döden fanns möjlighet att arbeta vidare i Guds och det godas tjänst. Hennes kunskaper om Swedenborgs tankar fördjupades under den tid hon bodde i Västergötland och hennes fokus på religiösa frågor blev tydligare i universitetsstaden Lund. Här umgicks hon med Henrik Reuterdahl, Johan Henrik Thomander, Pehr Wieselgren och Peter Fjellstedt. Hon utvidgade också sitt eget skrivande med tidskrifter och internationella samarbeten.

Tillsammans med domprosten i Lund, latinisten Achatius Kahl, utgav hon den swedenborgska tidskriften Ett kristligt sändebud och flera skrifter om Swedenborgs tankar, inklusive den kontroversiella Reflexioner öfver de nyligen uppdagade Swedenborgs drömmar 1744 (1860). Kahls många brev till henne är en fin källa till deras samarbete.

Anna Fredrika Ehrenborg dog den 20 maj 1873. Hon framstår som en aktiv och viljestark person, med djupt engagemang för swedenborgianismen och för kvinnors möjligheter till bildning och vidare studier. Under en tid då kvinnors villkor förändrades i grunden var hon en pionjär.

Text: Elisabeth Mansén

Läs mer
Ehrenborg, Anna Fredrika, Lefnadsteckning, Uppsala, 1873
Nyberg, Hanna, Fredrika Ehrenborgs tankar om individens omskapelse och själens utveckling, Skandinaviska Swedenborgsällskapet, Stockholm, 2008.
Sundblad, Johannes, ”Fredrika Ehrenborg född Carlqvist”, i Idun nr 52, 28 dec 1894, s. 437–439.

  Senast uppdaterad 1 januari, 2023 av Ingrid André
  Publicerad 1 januari, 2023 av Ingrid André