Den dekorativa röken

Toppen på ett diplom från Industri-Slöjd- och konstutställningen i Lund 1907 pryds av en stadssilhuett av Lund: Över staden breder skorstensröken ut sig i form av dekorativa jugendslingor.

I slutet av 1800-talet var Lund en betydande industristad med flera stora och tunga industrier. Flertalet av fabrikerna låg inne i den nuvarande stadskärnan, och tidvis måste kolröken från de många skorstenarna ha legat tung över staden. Fabriksbyggnaderna fanns ofta i de stora kvarterens inre med en krans av bostadsbebyggelse, eller någon gång butiks- och kontorslokaler, längs gatan.

Lunds första ångmaskin var en ånglokomobil som Berlingska boktryckeriet hade köpt 1837 för att driva en snällpress. En ånglokomobil var en rörlig kraftkälla på hjul som bland annat används inom jordbruket för att till exempel driva ett tröskverk. Flera av företagen i Lund började med en ånglokomobil innan de skaffade sig en fast ångmaskin.

Det kom att dröja innan Berlings fick någon efterföljare men 1862 startade Amand Deshayes Franska ångkvarn. Det kom att bli Lunds första fasta ångmaskin med tillhörande fabriksskorsten. Visserligen var Deshayes fransman, men benämningen ”Fransk” kom sig av att det var benämningen på den använda ångmaskinsmodellen.

Deshayes Franska Ångkvarnen inreddes i en gård som tidigare hade tillhört borgmästare Bjugg, där idag Armaturfabriken ligger. I förgrunden syns Södra stambanan. Kvarnmaskineriet fanns på andra våningen i den tidigare logen. Till höger om logen syns ångpannehuset med sin karakteristiskt konformade skorsten. Nära till hands ligger högen med kol eller koks. Den högre skorstenen tillhörde Gasverket. Foto före 1878. Berndt A Lindgren/Kulturen

Under 1860-talet skaffade sig även stadens bägge färgerier och Carl Holmbergs mekaniska verkstad ångmaskiner så att det vid decenniet utgång fanns fem ångmaskiner i Lund. När de vid sekelskiftet 1900 hade ökat till 26 stycken, så måste de påtagligt ha påverkat luften i staden. Men att de bolmande fabriksskorstenarna även måste stått för något positivt som en symbol för utveckling och framåtanda framgår av diplomet från Lundautställningen. Även omslaget till en skrift om sockerraffinaderiet Öresund pryds av en bolmande skorsten som formar en dekorativ jugendslinga.

*Teckningen är signerad FK, med all sannolikhet konstnären Fredrik Krebs*.

Diplomet till Industri-, Slöjd- och Konstutställningen i Lund ritades av konstnären, bildhuggaren och mångsysslaren Jöns Mårtensson. Till vänster om stadsvapnet finns som en symbol för industrin ett kugghjul och en centrifugalregulator till en ångmaskin. På andra sidan finns som symboler för hantverket en bildhuggares träklubba, en hyvel och en svängborr.
Foto: Kulturen

Text: Otto Ryding

Läs mer:
Skorstenarnas stad. Kulturportal Lund.

Senast uppdaterad 10 november, 2024 av Otto Ryding
Publicerad 10 november, 2024 av Ingrid André