60 år med LTH, ingenjörsskola och forskning
År 2021 har LTH funnits i 60 år. Lunds tekniska högskola är sedan 1969 en fakultet inom Lunds universitet. Under tiden har verksamheten vuxit från en klass till minst 43 olika utbildningsprogram.
Efter andra världskriget startade en diskussion om nya högskolor till Skåne. Thorild Dahlgren motionerade i Malmös stadsfullmäktige för både en handelshögskola och en teknisk högskola. Skånska Ingenjörsklubben hade liknande förslag och fick stöd från ledningen på Kockums och Skånska Cementgjuteriet. I Sverige fanns då bara Kungliga tekniska högskolan i Stockholm (KTH) samt Chalmers tekniska högskola i Göteborg (CTH). Tanken var att Malmö skulle få denna nya högskola men efter ett samtal med rektor Philip Sandblom i Lund stod det klart att där också fanns stöd för en teknisk fakultet. En statlig utredning drogs igång.
Ingenjörsklubben visade i en utredning att bara hälften så många realstudenter i Skåne läste till civilingenjör jämfört med i Göteborg och Stockholm. En kommitté av olika intressenter föreslog 1957 grundutbildning i Lund och specialkurser i Malmö. I juni 1960 fattade regeringen beslut och tillsatte en organisationskommitté ledd av KTH:s rektor Ragnar Woxén, som formade en högskola mycket lik KTH. Till höstterminen 1961 drogs den första klassen igång, 30 studenter skulle läsa teknisk fysik i fyra år.
Kommittén bestämde från början att skolan skulle ha sex avdelningar: teknisk fysik, elektroteknik, maskinteknik, väg och vatten, arkitektur och kemi. Initialer: FEMVAK. Skolan skulle starta med i princip ett nytt utbildningsprogram per år (två 1965) så att alla sex utbildningarna var igång då.
Skolans första professor och sedan 1961 också dess första rektor var Bertram Broberg.
En tidig bild av E-huset. Klas Anselms strikta arkitektur kallades av en elak tunga för ”fem våningar källare” med syftning på de långa korridorerna.
Arkitekt Klas Anselm utsågs att rita byggnaderna åt Byggnadsstyrelsen. Generalentreprenör var SIAB. Woxén ville ha en självständig teknisk högskola utanför Lunds universitet och så startade den. I den första ”klassen” fanns 30 studenter, däribland en kvinna, Inger-Lena Hultberg. I brist på egna lokaler användes gamla folkskollärarseminariet vid lasarettet. Laborationer hölls i en byggnad bakom Zoologiska museet.
Under början av 60-talet växte alltså sex olika utbildningar fram samtidigt som sektionernas lokaler byggdes. 1965 var både lokalerna (utom Kemicentrum) och utbildningarna klara och i maskinhallen invigdes skolan den 28 oktober. Då mass-installerades 28 nya professorer. Precis som med första klassen ingick en kvinna i skaran, Carin Boalt. Nollornas antal (de nyintagna studenterna) var då 435 stycken.
LTH fick Lunds första sammanhållna campus i parkmiljö. Tre av institutionerna delades med naturvetenskapliga fakulteten. De hus som Klas Anshelm ritade efter den första stomplanen omfattade 44.000.kvadratmeter. Matematikhuset, Maskinhuset, E-huset (elektronik), V-huset (väg och vatten), samt A-huset (arkitektur) ingick här, alla i samma strikta tegelarkitektur. Därefter byggdes också det ännu större Kemicentrum.
Teknologerna provocerade Lund studenttraditioner med annorlunda seder och bruk.
En studentkår, TLTH, bildades helt fristående från den vid universitetet. Traditioner importerade från Stockholm. Manliga teknologer kallades Truls och kvinnliga Trula. Kåren hade sitt högkvarter i E-husets källare men också en festlokal i en övergiven bondgård, Lophtet, utanför Kemicentrum.
En uppmärksammad fest hos teknologkåren var ”Data Date” 1967 då alla par parades ihop av ett dataprogram. Ett stort spektakel var invigningen av Kårhuset den 11 maj 1994. Den första nya byggnaden av betydelse efter Anselms originallängor från 60-talet. Det ritades av Göran Månsson och Marianne Dahlbäck och invigdes med luftballong, fallskärmshopp och komikern Kurt Olsson. Förutom kårlokaler, festlokaler, aula och restaurang fanns en länga för kansliet, tidigare placerat i A-huset. Ett teknologskämt som blev berömt var delegationen från Bahrein som besökte Lunds nya badhus år 1980 under stor pressbevakning. Först senare fick vi veta att de exotiska prinsarna var utsända LTH-nollor.
Fontänen Fontänen i motljus. Vattenspelen fungerade sällan med skulpturen av Arne Jones och Klas Anselm står kvar än i dag fast nu utan glasskivor. Foto: Per Lindström
Klas Anselm deltog också i skapandet av fontänen Fontänen strax intill sjön Sjön. Trots att skulpturen sällan klarade de planerade vattenflödena står den än idag kvar som en symbol för skolan. På campus byggdes UB2, som på 00-talet omvandlades från bibliotek till ett studiecentrum, fyllt med läsande studentgrupper liksom senare Matematikannexet intill.
Under 60-talet utexaminerades 548 civilingenjörer och arkitekter vid LTH men antalet hade varit mycket högre om inte så många hade hoppat av eller spärrats ut med för svaga resultat, påpekade teknologtidningen ORDO. Långt senare kom pedagogiska program igång både bland studenter och bland lärare för att minska denna avrinning.
1 juli 1969 ingick LTH i Lunds universitet (LU) som dess tekniska fakultet, en inkorporering som länge, länge beklagades av teknologer och lärare, dock allt mindre när inslagen av tvärvetenskap ökade. Det ”alla” på LTH ville slå vakt om var självständigheten: en egen förvaltning, egen rektor och egen styrelse, allt annat blev för tungrott, enligt Bertram Broberg. I samma veva blev Sven Johansson från LTH rektor för LU. Han var innan dess dekanus för LTH.
Kvinnliga studenter var det ont om, förutom på Arkitektur och Kemiteknik. Med åren har de ökat generellt men ganska långsamt. Inför anklagelser om att vara alltför välvillig mot näringslivet svarade många professorer på LTH att de även ville arbeta för miljövård och miljöforskning samt u-hjälp. Det gav även en egen utbildning. Bland arkitekterna fanns radikala element under 68-vågen, i övrigt var de sällsynta på LTH.
Efter diskussioner beslöt man 1984 slå samman två fakulteter: LTH och Naturvetarna. Matematik, fysik och kemi var redan delade institutioner mellan de två. Fakulteterna skulle nu bilda ett gemensamt ”område” med egen rektor. En extern utredare föreslog att denna högskola skulle ligga utanför LU men då protesterade naturvetarna våldsamt. De två kanslierna slogs ihop under namnet LNTH med byggteknikprofessorn Ove Pettersson som förste rektorn, sedan efterträdd av kemisten Bertil Törnell. De två fakulteterna hade samtidigt kvar sin egen dekanus (Skotte Mårtensson för LTH) och det var nog där som beslutsmakten i praktiken låg kvar. 1990 beslöt båda parter att avskaffa samordningen men speciellt personalfunktionen, ledd av Staffan Svensson, förblev gemensam i flera år till.
Från början av 90-talet har LTH även utbildat högskoleingenjörer vid treåriga utbildningar i Malmö och vid vad som år 2000 började kallas Campus Helsingborg.
I början av 2000-talet träffades rektor Thomas Johannesson och Ingvar Kamprad. Resultatet blev en donation från IKEA:s ägarstiftelse som la grunden till Ingvar Kamprad Designcenter. Här utvecklades en ny utbildning i industridesign, som 2002 flyttade in ett hus ritat av LTH-utbildade Gunilla Svensson i en helt avvikande stil med en stomme i betong och lärkträ och med stora glaspartier.
Forskning
På alla 19 institutioner forskades det och forskningens betydelse för skolans ekonomi har vuxit betydligt med åren. Många innovationer från LTH har sedan odlats vidare i forskarbyn Ideon strax intill. Exempel på innovationer från LTH är det medicinska ultraljudet, utvecklat av Helmut Hertz, som även fick idén till bläckstråleskrivare vilka dock utvecklades kommersiellt i andra länder. Bluetoth är en radio-teknik som fått namn efter Harald Blåtand bland annat genom Sven Mattisson och Ericsson AB. Sven-Olof Öhrvik la också tidigt grunden till dagens mobiltelefoni och senare dataforskare har fortsatt. Forskning om nollenergihus startades redan på 60-talet av Bo Adamson. Sven-Gösta Nilsson, matematisk fysiker, spåddes ett Nobelpris för sina beräkningar av partikelbanor i atomkärnan. Senare har Lars Samuelson och andra nanofysiker specialiserat sig på nanotrådar i atomskala, som kan revolutionera både solceller och LED-belysning. Teknik för medicinsk tillämpning har utvecklats.
På Kemicentrum skapades ett centrum för livsmedelsvetenskap och här togs det fram nyttiga tarmbakterier för bl a filmjölk. På Certec (Centrum för rehabiteringsteknik) under Bodil Jönssons ledning har många små och stora innovationer gjorts för att underlätta för personer med olika handikapp/funktionsstörningar. I reglerteknik utvecklas mängder av styrmekanismer för allt från flygplan till blodflöden.
2021 har LTH 16 olika civilingenjörsutbildningar och program för arkitekter och industridesigner (alla femåriga) samt 5 program för högskoleingenjörer vid Campus Helsingborg, en utbildning för brandingenjörer, två kandidatutbildningar och en förberedande utbildning i Helsingborg (tekniskt basår). Dessutom 16 masterprogram (2 år) på engelska för i första hand utländska studenter.
Text: Mats Nygren
Läs mer
Mårtensson, Skotte & Nygren, Mats, 50 år med LTH: en fingervisning om teknik. 2011.