Trotzig, Birgitta (1929 – 2011), författare
Birgitta Trotzig är en av 1900-talets främsta svenska författare. Hon fick ta emot många priser för sitt författarskap och den största utmärkelsen var att hon 1993 valdes in i Svenska Akademien där hon efterträdde författaren Per-Olof Sundman på stol nummer sex.
Hon föddes i Göteborg och var enda barnet till Oscar och Astri Kjellén som båda utbildade sig till lärare. Senare flyttade familjen till Kristianstad där föräldrarna undervisade i engelska och franska vid läroverket. Birgitta vände tillbaka till Göteborg för universitetsstudier och läste filosofi, litteraturhistoria och konsthistoria. Hon träffade Ulf Trotzig, som också hade vuxit upp i Kristianstad och nu studerade vid Valands målarskola. De gifte sig och flyttade till Paris. Där var de bosatta ända till början av 1970-talet då de återvände till Sverige och slog sig ner i ett hus på Västergatan i Lund. Nu hade familjen vuxit med fyra barn.
Tidig debut
Birgitta Trotzig hade debuterat som författare redan 1951 och då med en novellsamling. Hon hade ett brett register, skrev både romaner, prosalyrik och dikter. Dessutom medverkade hon, bl. a. som litteraturkritiker, i flera tidningar och tidskrifter, däribland Aftonbladet och BLM.
Östra Skåne hennes litterära landskap
Hennes litterära verk utspelas ofta i östra Skåne, särskilt kustlandskapet, där hon vuxit upp. Hennes berättelser är mörka och de människor hon skildrar kommer ur de lägre samhällsskikten. Deras liv kantas av sjukdom, ångest, lidande och ondska. Svek, skuld och förnedring.
Romanen Dykungens dotter som kom 1985 anses som hennes största roman. anknyter till HC Andersens saga med samma namn. Den handlar om en ensamstående kvinna, med ett barn, som blir fabriksarbeterska i Kristianstad och hennes hårda livsvillkor.
”Prosadiktningen är Trotzigs grundform och det poetiska språket är en del av hennes prosakonst” skriver professor Louise Vinge i Skånes litteraturhistoria.
Med Anima (1982) gjorde Birgitta Trotzig sitt genombrott som prosalyriker. Några av hennes ordbilder i den är hämtade från Lund. Från Stadsparken ser hon S:t Lars växa ut till en skräckversion av världen.
Prisbelönt
Birgitta Trotzig hedrades med priser
och utmärkelser av olika slag. Hon fick
Samfundet De Nios pris 1963 och några år senare blev hon invald i Samfundet.
Hon fick bland annat Svenska Dagbladets litteraturpris, Aniarapriset, Selma
Lagerlöfs litteraturpris, Gerhard Bonniers pris, Övralidspriset och Sveriges
Radios lyrikpris.
År 1985 var hon den första att mottaga Pilotpriset som instiftats av den
japanske penntillverkaren Pilot Pen och år 1988 fick hon Lunds kommuns
kulturpris. År 2004 mottog hon medaljen Litteris
et Artibus för sina litterära insatser.
Under de sista åren kunde hon inte
delta i Akademiens möten på grund av sjukdom men hon höll kontakt med sina kolleger
där.
”Birgitta Trotzig vidgade gränsen mot
det outsägliga, tog fram okända skikt hos människan och gestaltade
förnedringens villkor och nådens ögonblick – denna paradox som fanns där hela
tiden”, sade akademikollegan Per Wästberg.
Text: Solveig Ståhl, foto: Firma Hagblom-Foto
Läs mer:
Vinge, Louise, Skånes litteraturhistoria II.1997.