Tetran

Tetran förstås! Så skulle nog många lundabor svara på en fråga om den mest kända produkten som kommer från Lund. Men kunde mannen bakom TetraPak, entreprenören Ruben Rausing, själv tro att hans okonventionella förpackning skulle bli en global miljardindustri? På en studieresa i USA hade han sett att många specerier såldes i färdiga förpackningar istället för lösvikt. Han insåg genast att det var en nyhet som alla skulle vinna på.
Han och vännen Erik Åkerlund köpte ett litet emballageföretag i Malmö där de tillverkade påsar för mjöl. När de behövde expandera fick de ett erbjudande av Lund om ledig mark i södra industriområdet. Då hade Rausing köpt ut sin kompanjon. De nybyggda lokalerna i Lund stod klara 1939. Men den festliga invigningen ställdes in då Storbritannien förklarade Tyskland krig.
Det gick bra för det nya lundaföretaget. Affärerna gynnades av ransoneringen under kriget då lösviktsförsäljning av många basvaror förbjöds. Ruben Rausing engagerade talangfulla medarbetare och han sände dem till USA för att studera förpackningar och ta hem intressanta nyheter till Lund. Han hade en idé som han trodde på: att utveckla en lätt och billig pappersförpackning för mjölk och andra drycker. På den tiden såldes mjölk i särskilda mjölkbutiker och det fanns gott om dem. I en barnfamilj blev det ofta ett par turer om dan till mjölkbutiken och det var en given uppgift för barnen. Man gick dit med sin emaljerade ”mjölkaspann” och ”mjölkatanten” i vit rock hällde upp mjölken från en stor kanna. Dessutom ”ett mått grädde” (1 dl) i en minihink. Lösviktsförsäljningen fick tidigt konkurrens av glasflaskor. Men de var tunga och otympliga och på 1970-talet hade de ersatts av andra förpackningar.

I Lund hade Ruben Rausing grundat Tetra Pak 1951 som ett dotterbolag till ÅR (Åkerlund & Rausing). Men vägen till tetran var både längre och mera kostsam än han hade trott. För att kunna finansiera projektet såldes moderföretaget ÅR till Wallenbergföretaget Swedish Match.
Rausing ville utveckla en förpackning av kartong som var materialsnål, hygienisk och billig att producera. Den som löste problemet var den unge laboratorieassistenten Erik Wallenberg. Hans konstruktion var en tetraeder, en pyramid med fyra sidor som kunde vikas av ett enda pappersstycke. Att forma och fylla den med mjölk och klippa av den skulle allt ske under vätskenivån. Nu var det 1944 och två år senare levererades den första utrustningen till Lundaortens Mejeriförening.
Den första tetran var en förpackning för 1 deciliter grädde. Men den var inte lätt att handskas med. Den måste hållas på ett visst sätt när man klippte av hörnet – och ändå skvimpade det ut grädde. Problemet var det samma för den stora mjölktetran. Men den nya förpackningen hade ändå många fördelar – den var lätt att distribuera jämfört med glasflaskorna.
Internationellt blev det succé. Ruben Rausing hade registrerat sitt företag i flera länder. En stor framgång var det när Tetra Pak kunde erbjuda en aseptisk fyllningsmaskin – nu kunde barn i u-länder få tillgång till mjölk som var hållbar längre tid.
År 1963 lanserades Tetra Brik, en tegelstensformad förpackning som med tiden blev världens mest sålda förpackning för drycker. Men utvecklingen dit innebar mycket trial and error för företaget. Maskiner krånglade och förpackningar läckte. Efter många år av tålmodigt förbättringsarbete kom framgångarna. År 1972 såldes 12 miljarder förpackningar – och följande år dubbelt så många. Ruben Rausing kunde vara nöjd – hans vision om en revolutionerande förpackning, nöjda konsumenter och ett framgångsrikt familjeimperium – hade förverkligats.
Över en natt, 1982, försvann dock hela företaget utomlands
Text: Solveig Ståhl
