logo Kulturportal Lund

Kulturportal Lund

Lunds historia och kulturarv

Sydsvenska musikkonservatoriet i Lund 1909–1916

   Musik

Under sju år – från höstterminen 1909 fram till och med vårterminen 1916 – kunde Lund skryta med att ha ett musikkonservatorium. Det konkurrerade direkt med Malmö musikkonservatorium som några italienska musiker med Giovanni Tronchi i spetsen startat 1907. De motiv som fick ett antal prominenta personer i Skåne att driva fram inrättandet av utbildningen i Lund var med sina inslag av xenofobi och moralpanik knappast ädla. Nedläggningen av Sydsvenska konservatoriet blev också skambefläckad. En anledning till att verksamheten upphörde var anklagelser om fusk och bedrägeri som en av konservatoriets lärare skulle ha begått.

Wieselgrens minne vid Kiliansgatan 9. Foto: Kristoffer Lindblad.

Hösten 1909 etablerades ett konservatorium i Lund under namnet Sydsvenska musikkonservatoriet. Skolan inrymdes i lokaler i nykterhetsföreningens hus på Kiliansgatan 9, populärt kallat Wieselgrens minne.  Ett drygt tjugotal elever påbörjade där en musikutbildning som bl.a. skulle leda fram till att de kunde avlägga prov för den lägre organistexamen som Lunds stift årligen anordnade. I kretsen av garanterna för den nya utbildningsanstalten fanns en rad mäktiga män i Skåne, däribland landshövding Tornérhjelm, biskop Billing och flera professorer vid universitetet.

Det nya musikkonservatoriet i Lund konkurrerade direkt och avsiktligt med den musikutbildningsanstalt som ett antal musiker startat 1907 under namnet Malmö musikkonservatorium (sedan 1971 Malmö Musikhögskola).  Ledare och rektor för denna var kapellmästaren Giovanni Tronchi. Flera av de lärare som han rekryterat – Giovanni Turicchia, Ernesto Ballarini och Gottardo Vecchi – var hans landsmän men i lärarkåren ingick även svenskar som violinisten Johan Elmblad och organisten i S:t Johannes kyrka, Christian Nilsson.


Tanken på att inrätta ett konservatorium i Lund växte fram efter att tonsättaren och dirigenten Andreas Hallén i den starkt nationalistiska högertidningen Nya Dagligt Allehanda publicerat ett inlägg som angrep Tronchi och Malmö musikkonservatorium. Tronchi kallas i artikeln föraktfullt för ledare av ett ”kafékapell” med ”vulgärmusik” på sin repertoar. Hallén förfasade sig bl.a. över att det av Tronchi ledda konservatoriet lyckats tillvinna sig ett årligt bidrag om 1 000 kr från Malmö stadsfullmäktige. Inlägget väckte starka reaktioner och insändare för och emot Tronchi och malmökonservatoriet publicerades snabbt i flera sydsvenska dagstidningar. När det också stod klart att Tronchi i ett prospekt för utbildningen utlovat att utfärda betyg för genomgången utbildning till organist var måttet rågat. Flera skribenter slog då ner på Tronchis bakgrund som restaurangmusiker och utlänning och menade att detta gjorde honom ovärdig att förestå en utbildning som skulle leda fram till ett kyrkligt ämbete i Sverige. Skriverierna ledde till att Kungl. Musikaliska akademien, som ytterst bestämde över rätten att examinera organister, utfärdade en skrivelse till Domkapitlet i Lund i vilken man bad detta att meddela samtliga till stiftet hörande församlingar att betyg om genomförd organistutbildning utfärdade av Tronchi eller hans undervisningsanstalt inte var giltiga.

En av de som gav sig in i striden mot Tronchi och malmökonservatoriets organistutbildning var läroverksadjunkten teol.lic. Teodor Nyström i Lund. I ett par tidningsartiklar argumenterade han kraftigt för att det visserligen behövdes en musikutbildningsanstalt i Skåne som förberedde för en organistexamen men att en sådan måste ledas av en svensk musiker med dimissionsrätt, dvs rätt att examinera för organistexamen. Kort därefter tog Nyström initiativet till ett möte med en grupp musikintresserade lundabor, bland dem Nils Peter Norlind, musikdirektör vid folkskoleseminariet och organist i Allhelgonakyrkan och den som innehade stiftets dimissionsrätt för organistexamen. Gruppen utarbetade ett förslag till stadgar för ett musikkonservatorium förlagt till Lund och formulerade ett upprop som gick ut på att samla namn och ekonomiska garanter för företaget. På kort tid lyckades den värva 48 personer för sin sak. Bland dem fanns lundamusiker som Preben Nodermann, Edvin Kallstenius och Alfred Berg och professorer som Nils Flensburg, Josua Fries, E.A. Kock, M. Pfannenstill och Ewert Wrangel. Även ickelundabor som August Körling och Salomon Smith undertecknade uppropet liksom landshövdingen Gustaf Tornérhjelm och biskopen Gottfrid Billing.


Växande verksamhet

Under åren som följde växte verksamheten vid Sydsvenska musikkonservatoriet i Lund och 1913 var ett 60-tal studerande inskrivna som elever. Undervisning meddelades i orgel, piano, violin, flöjt, solosång, kyrkomusikaliska ämnen, allmän musiklära och harmonilära. Den förestods fram till 1912 av Nils Peter Norlind. Ledarskapet togs därefter över av hans hustru, Hanna Hallberg-Norlind, som med sin konservatorieutbildning från Stockholm och Leipzig och långa praktik som organist i Allhelgonakyrkan var minst lika meriterad som maken. Bland övriga lärare kan nämnas violinisten Carl Maull, sångpedagogen Selma Lundberg, pianisten Maria Törnblom och militärmusikern Richard Rune. NP Norlind var även i fortsättningen engagerad som lärare bl.a. i harmonilära. 


Anklagelser om fusk

Trots konkurrensen från Lund levde Malmö musikkonservatorium vidare och skolan kunde med sin bredare utbildning på flera instrument framgångsrikt fortsätta sin verksamhet. Även undervisningen i orgelspel upprätthölls. Men förödmjukelsen 1909 då skolans värdighet som utbildningsanstalt hade ifrågasatts kom man inte över. När några lärare hösten 1914 fick reda på att Nils Peter Norlind hade låtit en elev utföra det skriftliga provet i harmonilära för organistexamen hemma i sin egen bostad, anmälde de detta ”fusk” till Kungl. musikaliska akademien (KMA). Till saken hör att samma lärare – organisterna Christian Nilsson och Hermann Åkerberg, redan tidigare uppvaktat KMA med böner om att dimissionsrätten för organistexamen skulle flyttas över till malmökonservatoriet. När Tronchi i samband med krigsutbrottet 1914 tvingades återvända till sin reservofficerstjänst i Italien och därför lämna ledarskapet för malmökonservatoriet till en svensk kollega, hoppades man genom att misskreditera NP Norlind, kunna undanröja alla hinder för en överflyttning av rätten att examinera organister till skolan i Malmö. KMA inledde så småningom en undersökning av ärendet. Denna mynnade ut i ett förslag att Norlinds rätt att examinera organister skulle dras in. Trots massiva protester från kolleger till Norlind i de flesta av landets övriga stift samt inte minst från organisten Gustaf Hägg, den mest inflytelserike läraren i orgel vid KMA:s läroanstalt (”Ackis”), följde KMA utredningens förslag. Norlind miste definitivt sin rätt att examinera hösten 1916.


Slutet
Från och med höstterminen 1916 var det också slut med verksamheten vid Sydsvenska musikkonservatoriet. Om detta direkt kan skyllas på KMA:s beslut om indragningen av Norlinds dimissionsrätt är svårt att avgöra utifrån de få handlingar om konservatoriet som finns bevarade på Lunds universitetsbibliotek.  Konstateras kan att tillströmningen av elever till konservatoriet för läsåret 1915/16 var svag och detta kan ha medverkat till beslutet om nedläggning.  Möjligen går det att hitta en tydligare förklaring till varför detta skedde i det stora och tyvärr mestadels helt oordnade gemensamma arkiv som också bevarat på universitetsbiblioteket efter NP Norlind och Hanna Hallberg-Norlind.

Ett drygt år senare, i november 1917, rentvåddes NP Norlind helt från anklagelserna att han skulle ha tillåtit en elev att fuska sig igenom organistprovet. Kollegan Gustaf Hägg liksom en lång rad inflytelserika organister och musiker lyckades laga så att Kungl. Maj:t, som KMA ytterst lydde under, upphävde beslutet att beröva Norlind rätten att examinera för den lägre organistexamen. Men mycket hann gå fel under de år som förflöt efter att anmälningen mot Norlind lämnades in 1915. Bevarade dokument och brev i makarna Norlinds arkiv vittnar om att de periodvis tvingades låna pengar av släkten för att klara uppehälle och boendekostnader och att också relationen mellan makarna försämrades så mycket att de till sist valde att leva åtskilda.

Malmö musikkonservatorium levde vidare och växte successivt till ett fullskaligt och framgångsrikt konservatorium. Det dröjde nästan 50 år innan skolan fick rätt att utfärda betyg för den lägre organist- och kantorsexamen.

Text: Boel Lindberg

Läs mer
Artiklar i dagstidningar våren 1909
Dagens Nyheter
Nya Dagligt Allehanda
Skånska Aftonbladet
Skånska Dagbladet

Arkiv, Lunds universitetsbibliotek
– Sydsvenska musikkonservatoriet
– Nils Peter Norlind och Hanna Hallberg-Norlind (gemensamt arkiv)

Litteratur
Sjöqvist, Gunnar, Från musikkonservatorium till musikhögskola: 1907-1982: en minnesskrift utgiven till invigningen av den nya musikhögskolan i Malmö. Malmö: Musikhögsk., 1982.

Sjöqvist, Gunnar , Malmö Musikkonservatorium. Några data på vägen. (i Musik i Skåne. Sydsvenska Dagbladets årsbok 1971). 1970.

Sydsvenska Musikkonservatoriet Lund: Redogörelse för arbetsåret 1912–1913, Lund, 1913.

  Senast uppdaterad 28 november, 2021 av Ingrid André
  Publicerad 28 november, 2021 av Ingrid André